Denna sida är arkiverad.

Uppgifter som publicerats efter 5.4.2022 finns på den förnyade webbplatsen.

Gå till den nya statistiksidan.

Publicerad: 27.3.2017

Konsumenternas förtroende på rekordnivå i mars

Konsumenternas förtroende för ekonomin har förstärkts ytterligare. Konsumenternas förtroendeindikator var i mars 22,9 medan den i februari var 20,8 och i januari 21,0. Siffran för mars är den högst uppmätta – lika hög var den i september 2010. I mars i fjol fick förtroendeindikatorn värdet 10,4. Indikatorns långtidsmedelvärde är 11,9. Uppgifterna framgår av Statistikcentralens konsumentbarometer. För barometern intervjuades den 1–17 mars 1 191 personer bosatta i Finland.

Konsumenternas förtroendeindikator

Konsumenternas förtroendeindikator

Alla fyra delfaktorerna i konsumenternas förtroendeindikator, dvs. förväntningarna på den egna och på Finlands ekonomi, den allmänna arbetslösheten och hushållens möjligheter att spara var något högre i mars jämfört med februari. Jämfört med motsvarande period i fjol visade förtroendeindikatorns delfaktorer en klar förstärkning, med undantag av möjligheterna att spara.

I mars var konsumenternas syn på både den egna och Finlands ekonomi mycket ljusa. Även synen på arbetslöshetsutvecklingen var optimistisk. Konsumenterna ansåg att hushållets möjligheter att spara är goda under de följande 12 månaderna.

Konsumenterna ansåg i mars att tidpunkten var mycket gynnsam för att ta lån, men inte lika gynnsam för att köpa kapitalvaror eller för att spara. I mars oroade sig sysselsatta konsumenter betydligt mindre för att själva råka ut för arbetslöshet.

Egen och Finlands ekonomi

I mars trodde 46 procent av konsumenterna att den ekonomiska situationen i Finland förbättras under det följande året. Bara 11 procent av konsumenterna bedömde för sin del att landets ekonomi försämras. Motsvarande andelar var i februari 47 procent respektive 14 procent och för ett år sedan i mars 36 procent respektive 26 procent.

I mars litade 31 procent av konsumenterna på att den egna ekonomin förbättras och bara 9 procent befarade att den blir sämre inom ett år. En månad tidigare var andelarna 29 och 13 procent och för ett år sedan 24 och 15 procent.

Konsumenternas förväntningar på den egna ekonomin och Finlands ekonomi om ett år

Konsumenternas förväntningar på den egna ekonomin och Finlands ekonomi om ett år

Arbetslöshet och inflation

I mars trodde 43 procent av konsumenterna att arbetslösheten minskar under det följande året och 18 procent uppskattade att arbetslösheten ökar. Motsvarande andelar var i februari 39 och 21 procent och för ett år sedan dystra 21 och 42 procent.

Av de sysselsatta antog 18 procent i mars att risken för arbetslöshet minskat under de senaste månaderna för deras egen del, medan 13 procent antog att risken hade ökat. Av de sysselsatta upplevde 23 procent att de inte alls är i farozonen att bli arbetslösa.

I mars bedömde konsumenterna att konsumentpriserna stiger med 1,6 procent under de följande 12 månaderna. Långtidsmedelvärdet för inflationsförväntningarna är 2,2 procent. Konsumenterna uppskattade att inflationen för närvarande är 0,9 procent. I mars i fjol var värdet betydligt lägre, dvs. 0,2 procent.

Köp av kapitalvaror

I mars ansåg 42 procent av konsumenterna att det är fördelaktigt att köpa kapitalvaror. För ett år sedan var motsvarande andel 47 procent. De allmänna planerna på att använda pengar var återhållsamma i mars. Av hushållen hade 17 procent för avsikt att mycket eller ganska säkert köpa bil och 6 procent bostad inom ett år. I mars planerade 19 procent av hushållen att spendera pengar på renovering av bostaden inom ett år.

Sparande och låntagning

I mars tyckte 59 procent av konsumenterna att tidpunkten för att spara var god. Av hushållen hade 67 procent sparat och 80 procent trodde att de kan spara under det följande året. Långtidsmedelvärdet för andelen hushåll som sparar är 60 och 74 procent.

I mars uppskattade 73 procent av konsumenterna att det är fördelaktigt att ta lån. Långtidsmedelvärdet är 62 procent. Av hushållen planerade 13 procent att ta lån inom ett år.

Konsumenternas förtroende efter storområde och befolkningsgrupp

I mars var konsumenternas förtroende för ekonomin starkast i huvudstadsregionen och svagast i Östra Finland. Av befolkningsgrupperna var högre tjänstemän och företagare de mest optimistiska. Mest pessimistiska när det gäller den ekonomiska utvecklingen var arbetslösa.

Förekomsten av apparater i hushållen i februari

I februari hade redan 86 procent av hushållen med personer i åldern 15–84 år dator och 90 procent internetförbindelse. Femtiotre procent av hushållen hade skaffat en surfplatta. Sjuttionio procent av hushållen ägde minst en smarttelefon och 19 procent kroppsnära datateknik såsom aktivitetsarmband, smartklockor eller smarta glasögon.

I februari hade 30 procent av hushållen smart-tv. I nästan lika många hushåll fanns en spelkonsol och i vissa till och med en fjärrstyrd kamerahelikopter. I februari ägde 80 procent av hushållen en personbil. Mera information om hur vanligt det är med apparater finns i figurbilagorna 12–15 samt i databastabellen.

Konsumenternas syn på ekonomin

  Medeltal 10/1995- Maxvärde 10/1995- Minvärde 10/1995- 03/2016 02/2017 03/2017 Utsikter
A1 Konsumenternas förtroendeindikator = (B2+B4+B7+D2)/4 11,9 22,9 -6,5 10,4 20,8 22,9 ++
B2 Egen ekonomi om 12 månader (nettotal) 8,3 14,1 2,3 5,0 10,2 12,4 ++
B4 Finlands ekonomi om 12 månader (nettotal) 3,4 25,3 -27,1 2,9 16,8 17,9 ++
B6 Inflationen om 12 månader (procent) 2,2 4,6 0,6 1,3 1,6 1,6  
B7 Arbetslösheten i Finland om 12 månader (nettotal) -3,9 27,6 -51,1 -12,2 9,2 12,1 +
B8 Egen arbetslöshetsrisk nu (nettotal) -1,4 7,6 -18,8 -6,9 1,3 4,8 +
C1 Tidpunktens fördelaktighet för att köpa kapitalvaror (nettotal) 18,4 41,8 -14,2 21,0 16,2 17,0 =
C2 Tidpunktens fördelaktighet för att spara (nettotal) 10,4 36,8 -19,6 1,7 11,3 12,7 =
C3 Tidpunktens fördelaktighet för att ta lån (nettotal) 17,6 42,0 -47,1 24,0 29,1 32,1 ++
D2 Hushållets möjligheter att spara 12 månader framåt (nettotal) 39,6 52,2 10,9 46,1 46,9 49,1 +

Nettotalet erhålls genom att vikta svarsalternativen och subtrahera den procentuella andelen nekande svar från den procentuella andelen jakande svar på en fråga. Konsumenternas förtroendeindikator beräknas som ett genomsnitt av delfaktorernas nettotal. Nettotalen och förtroendeindikatorn kan variera mellan -100 och +100, ju högre (positiv) siffra desto mer optimistisk är synen på ekonomin.

Förklaringar till kolumnen “ Utsikter ”: ++ Mycket goda utsikter, + Goda utsikter, = Neutrala utsikter, - Dåliga utsikter, -- Mycket dåliga utsikter. Nettotalets avvikelse från medeltalet har jämförts med standardavvikelsen.

EU-resultat

Alla EU-länders (säsongrensade) barometerresultat publiceras på EU-kommissionens webbplats: European Commission, DG ECFIN, Business and Consumer Survey Results .


Källa: Konsumentbarometern 2017, mars. Statistikcentralen

Förfrågningar: Pertti Kangassalo 029 551 3598, Kaisa Lahtinen 029 551 3554, konsument.barometern@stat.fi

Ansvarig statistikdirektör: Jari Tarkoma

Publikationen i pdf-format (489,8 kB)

Översikter
Tabeller

Tabeller i databaser

Plocka ut de uppgifter som du behöver till tabeller, visa uppgifterna som diagram eller ladda ned data.

Tabellbilagor

Figurer

Uppdaterad 27.3.2017

Instruktion för hänvisning:

Finlands officiella statistik (FOS): Konsumenternas förtroende [e-publikation].
ISSN=2669-8870. mars 2017. Helsingfors: Statistikcentralen [hänvisat: 3.12.2024].
Åtkomstsätt: http://www.stat.fi/til/kbar/2017/03/kbar_2017_03_2017-03-27_tie_001_sv.html