Denna sida är arkiverad.

Uppgifter som publicerats efter 5.4.2022 finns på den förnyade webbplatsen.

Gå till den nya statistiksidan.

Publicerad: 27.12.2017

Konsumenternas förtroende förblev starkt till årets slut

Konsumenternas förtroendeindikator var i december 24,0, medan den i november var 23,0 och i oktober 23,1. I december i fjol fick förtroendeindikatorn värdet 19,5. Medeltalet för indikatorn blev i år det rekordartade 22,9. Långtidsmedelvärdet 1995–2017 är 12,2. Uppgifterna framgår av Statistikcentralens konsumentbarometer. För barometern intervjuades den 1–15 december 1 185 personer bosatta i Finland.

Konsumenternas förtroendeindikator

Konsumenternas förtroendeindikator

Av de fyra delfaktorerna i konsumenternas förtroendeindikator förbättrades förväntningarna något på konsumentens egna och på Finlands ekonomi samt på hushållets möjligheter att spara i december jämfört med november. Däremot försvagades synen på arbetslöshetsutvecklingen något. Jämfört med motsvarande period i fjol visade förtroendeindikatorns delfaktorer en klar förstärkning, med undantag av möjligheterna att spara.

I december var konsumenternas förväntningar på Finlands ekonomi och arbetslöshet mycket ljusa. Också konsumenternas syn på den egna ekonomin och på möjligheterna att spara var goda.

I december ansåg konsumenterna att tidpunkten var mycket gynnsam för att ta lån och för att spara. Konsumenterna uppskattade också att det var fördelaktigt att köpa kapitalvaror. I december upplevde sysselsatta konsumenter att risken för att själva råka ut för arbetslöshet minskat mycket under de senaste månaderna.

Egen och Finlands ekonomi

I december trodde 51 procent av konsumenterna att den ekonomiska situationen i Finland blir bättre under det följande året. Bara 8 procent av konsumenterna bedömde för sin del att landets ekonomi försämras. Motsvarande andelar var i november 47 och 8 procent. I december i fjol var de 45 och 15 procent.

I december litade 30 procent av konsumenterna på att den egna ekonomin förbättras och 11 procent befarade att den blir sämre inom ett år. En månad tidigare var andelarna 28 och 11 procent och för ett år sedan 27 och 13 procent.

Konsumenternas förväntningar på den egna ekonomin och Finlands ekonomi om ett år

Konsumenternas förväntningar på den egna ekonomin och Finlands ekonomi om ett år

Arbetslöshet och inflation

I december litade 47 procent av konsumenterna på att arbetslösheten minskar under det följande året och 16 procent uppskattade att arbetslösheten ökar. I november var andelarna 48 och 16 procent och för ett år sedan 37 och 23 procent.

Av de sysselsatta antog 20 procent i december att risken för arbetslösheten minskat under de senaste månaderna för deras egen del, medan 13 procent antog att risken hade ökat. Av de sysselsatta upplevde 31 procent att de inte alls är i farozonen att bli arbetslösa.

I december bedömde konsumenterna att konsumentpriserna stiger med 1,6 procent under de följande 12 månaderna. Långtidsmedelvärdet för inflationsförväntningarna är 2,2 procent.

Köp av kapitalvaror

Fyrtiosex procent av konsumenterna bedömde i december att det är fördelaktigt att köpa kapitalvaror. De allmänna planerna på att använda pengar visade en liten ökning. Av hushållen hade 19 procent för avsikt att mycket eller ganska säkert köpa bil inom ett år. Av hushållen planerade 7 procent att köpa bostad. I december planerade 18 procent av hushållen att spendera pengar på renovering av bostaden inom ett år.

Sparande och låntagning

I december bedömde 68 procent av konsumenterna att tidpunkten att spara var god. För ett år sedan var motsvarande andel 53 procent. Av hushållen hade 67 procent sparat i december och 80 procent trodde att de kan spara under det följande året.

Av konsumenterna ansåg 76 procent i december att det är fördelaktigt att ta lån. Långtidsmedelvärdet är 62 procent. I december funderade 13 procent av hushållen på att ta lån inom ett år.

Konsumenternas förtroende efter storområde och befolkningsgrupp

I december var konsumenternas förtroende för ekonomin starkast i huvudstadsregionen och svagast i Norra Finland. Av befolkningsgrupperna var högre tjänstemän och företagare de klart mest optimistiska. Mest pessimistiska när det gäller den ekonomiska utvecklingen var pensionärerna.

Förekomsten av apparater i hushållen i november

I november hade redan 85 procent av hushållen med personer i åldern 15–84 år dator och 90 procent internetförbindelse. Femtiosju procent av hushållen hade skaffat en surfplatta. Åttiotvå procent av hushållen ägde minst en smarttelefon och 20 procent kroppsnära datateknik såsom aktivitetsarmband, smartklockor eller smarta glasögon.

I november hade 33 procent av hushållen smart-tv. I 28 procent av hushållen fanns en spelkonsol och i några till och med en fjärrstyrd kamerahelikopter. I november ägde 78 procent av hushållen en personbil. Mera information om hur vanligt det är med apparater finns i figurbilagorna 12–15 samt i databastabellen 003.

Konsumenternas syn på ekonomin

  Medeltal 10/1995- Maxvärde 10/1995- Minvärde 10/1995- 12/2016 11/2017 12/2017 Utsikter
A1 Konsumenternas förtroendeindikator = (B2+B4+B7+D2)/4 12,2 24,1 -6,5 19,5 23,0 24,0 ++
B2 Egen ekonomi om 12 månader (nettotal) 8,3 14,1 2,3 8,4 9,8 10,9 +
B4 Finlands ekonomi om 12 månader (nettotal) 4,0 25,3 -27,1 14,9 19,7 21,7 ++
B6 Inflationen om 12 månader (procent) 2,2 4,6 0,6 1,6 1,7 1,6  
B7 Arbetslösheten i Finland om 12 månader (nettotal) -3,2 27,6 -51,1 6,3 16,3 15,4 ++
B8 Egen arbetslöshetsrisk nu (nettotal) -1,0 7,6 -18,8 -0,8 3,7 5,1 +
C1 Tidpunktens fördelaktighet för att köpa kapitalvaror (nettotal) 18,5 41,8 -14,2 21,1 26,6 25,7 +
C2 Tidpunktens fördelaktighet för att spara (nettotal) 10,6 36,8 -19,6 4,0 19,8 23,1 ++
C3 Tidpunktens fördelaktighet för att ta lån (nettotal) 18,1 42,0 -47,1 27,7 36,1 35,8 ++
D2 Hushållets möjligheter att spara 12 månader framåt (nettotal) 39,8 52,2 10,9 48,5 46,5 47,9 +

Nettotalet erhålls genom att vikta svarsalternativen och subtrahera den procentuella andelen nekande svar från den procentuella andelen jakande svar på en fråga. Konsumenternas förtroendeindikator beräknas som ett genomsnitt av delfaktorernas nettotal. Nettotalen och förtroendeindikatorn kan variera mellan -100 och +100, ju högre (positiv) siffra desto mer optimistisk är synen på ekonomin.

Förklaringar till kolumnen “ Utsikter ”: ++ Mycket goda utsikter, + Goda utsikter, = Neutrala utsikter, - Dåliga utsikter, -- Mycket dåliga utsikter. Nettotalets avvikelse från medeltalet har jämförts med standardavvikelsen.

EU-resultat

Alla EU-länders (säsongrensade) barometerresultat publiceras på EU-kommissionens webbplats: European Commission, DG ECFIN, Business and Consumer Survey Results .


Källa: Konsumentbarometern 2017, december. Statistikcentralen

Förfrågningar: Pertti Kangassalo 029 551 3598, konsument.barometern@stat.fi

Ansvarig statistikdirektör: Jari Tarkoma

Publikationen i pdf-format (501,0 kB)

Översikter
Tabeller

Tabeller i databaser

Plocka ut de uppgifter som du behöver till tabeller, visa uppgifterna som diagram eller ladda ned data.

Tabellbilagor

Figurer

Uppdaterad 27.12.2017

Instruktion för hänvisning:

Finlands officiella statistik (FOS): Konsumenternas förtroende [e-publikation].
ISSN=2669-8870. december 2017. Helsingfors: Statistikcentralen [hänvisat: 24.11.2024].
Åtkomstsätt: http://www.stat.fi/til/kbar/2017/12/kbar_2017_12_2017-12-27_tie_001_sv.html