Översikt
Egen och Finlands ekonomiI november trodde bara 25 procent av konsumenterna att den ekonomiska situationen i Finland blir bättre under det följande året. Redan 24 procent av konsumenterna bedömde för sin del att landets ekonomi försämras. Motsvarande andelar var i oktober 27 och 23 procent och i november i fjol 47 och 8 procent.
I november litade 29 procent av konsumenterna på att den egna ekonomin förbättras och 11 procent befarade att den blir sämre inom ett år. En månad tidigare var andelarna 28 och 12 procent och för ett år sedan 28 och 11 procent.
Arbetslöshet och inflationI november litade 42 procent av konsumenterna på att arbetslösheten minskar under det följande året och 19 procent uppskattade att arbetslösheten ökar. I oktober var andelarna 39 och 21 procent och för ett år sedan 48 och 16 procent.
Av de sysselsatta upplevde 31 procent i november att de inte alls är i farozonen att bli arbetslösa. Av de sysselsatta antog 17 procent att risken för arbetslöshet minskat under de senaste månaderna för deras egen del, medan 12 procent antog att risken ökat.
I november bedömde konsumenterna att konsumentpriserna stiger med 2,1 procent under de följande 12 månaderna. För ett år sedan var inflationsförväntningarna 1,7 procent. Långtidsmedelvärdet är 2,1 procent.
Sparande och låntagningI november tyckte 73 procent av konsumenterna att tidpunkten för att spara var god. Långtidsmedelvärdet är 59 procent. Av hushållen hade 71 procent sparat i november och 80 procent trodde att de kan spara under det följande året.
I november ansåg 61 procent av konsumenterna att det är fördelaktigt att ta lån. För ett år sedan var motsvarande andel 75 procent. I november funderade 12 procent av hushållen på att ta lån inom ett år.
Köp av kapitalvarorAv konsumenterna bedömde 41 procent i november att det är fördelaktigt att köpa kapitalvaror. Planerna på att använda pengar var för det mesta återhållsamma. Av hushållen hade 16 procent för avsikt att mycket eller ganska säkert köpa bil inom ett år. Av hushållen planerade 7 procent att köpa bostad. I november planerade 18 procent av hushållen att spendera pengar på renovering av bostaden inom ett år.
Metoden för konsumentbarometern
Konsumentbarometern är en telefonintervjuundersökning (survey) med hjälp av vilken man mäter de finländska konsumenternas uppfattningar – uppskattningar och förväntningar – om den allmänna ekonomiska utvecklingen och det egna hushållets ekonomiska utveckling samt deras planer på att göra anskaffningar, spara eller ta lån. Dessutom utreder man hur allmänna moderna apparater är i hushållen. I konsumentbarometern finns färdiga svarsalternativ (en kvalitativ undersökning).
De första barometerintervjuerna gjordes i november 1987. Ända till 1991 gjordes undersökningen två gånger om året, i maj och november. År 1992 ökade man antalet undersökningsomgångar till fyra: undersökningsmånaderna var februari, maj, augusti och november. Fr.o.m. oktober 1995 har man samlat in konsumentbarometerns uppgifter varje månad på uppdrag av och med delfinansiering från Europeiska kommissionen .
Urval och datainsamlingTill populationen i konsumentbarometern hör 4,5 miljoner personer i åldern 15–84 år och deras 2,7 miljoner hushåll i Finland. Ett urval av 2 350 personer samplas för undersökningen för varje månad. Samma urval används också i datainsamlingen för den finländska reseundersökningen. Undersökningsområdet omfattar hela landet, och konsumentbarometerns uppgiftslämnare representerar landets befolkning ifråga om ålder, kön, bosättningsområde och modersmål. Intervjuerna görs i huvudsak från Statistikcentralens telefonintervjucentral (CATI), under de två eller tre första veckorna av månaden.
I november 2018 erhölls svar från 1 110 personer; därmed var bortfallet av svar 52,8 procent. Bortfallet omfattar förutom dem som vägrade eller annars var förhindrade att delta i undersökningen också dem man inte kunde nå. Eventuell övertäckning (död, flyttat utomlands e.d.) ingår här också i bortfallet.
ViktningAlla svarsuppgifter för konsumentbarometern upphöjs till populationsnivå med hjälp av viktkoefficienter. Viktningen korrigerar effekterna av bortfallet av svar och förbättrar uppgifternas statistiska exakthet. Viktkoefficienterna bildas med en kalibreringsmetod (Calmar) genom att utnyttja sannolikheten för resp. observation att ingå i urvalet. Siffrorna och serierna som publiceras har inte säsongrensats.
Källa: Konsumentbarometern 2018, november. Statistikcentralen
Förfrågningar: Pertti Kangassalo 029 551 3598, Tuomas Parikka 029 551 3276, konsument.barometern@stat.fi
Ansvarig statistikdirektör: Jari Tarkoma
Uppdaterad 27.11.2018
Finlands officiella statistik (FOS):
Konsumenternas förtroende [e-publikation].
ISSN=2669-8870. november 2018,
Översikt
. Helsingfors: Statistikcentralen [hänvisat: 5.12.2024].
Åtkomstsätt: http://www.stat.fi/til/kbar/2018/11/kbar_2018_11_2018-11-27_kat_001_sv.html