Förstasidan > Statistik > Konsumenternas förtroende > 2019 > december > 2. Beskrivning av tidsseriernas nivåkorrigering

2. Beskrivning av tidsseriernas nivåkorrigering

I maj 2019 publicerade Statistikcentralen tidsserier för statistiken över konsumenternas förtroende, som började i januari 2018. Tidsserierna baserar sig på konsumentbarometerns tidigare tidsserier, vars siffror bearbetades för beaktande av ändringar i statistikens datainsamling. På grund av responsen från uppgiftslämnarna har vi beslutat bilda jämförbara tidsserier ända till år 1998.

Statistiken över konsumenternas förtroende som publicerades i maj avviker från den tidigare konsumentbarometer både till datainsamlingssättet och åldersavgränsningen. Istället för tidigare telefonintervjuer samlas uppgifter in med en kombination av en webblankett, som uppgiftslämnaren själv fyller i, och telefonintervjuer. I fortsättningen refereras till dem som en mixed-mode-datainsamling (blandad datainsamling). Nu används en paneldesign medan man tidigare samlade in uppgifter genom urval av engångsnatur. Dessutom har populationen för statistiken över konsumenternas förtroende avgränsats till personer i åldern 18–74 år istället för tidigare 15–84 år.

För att förlänga de jämförbara tidsserierna för statistiken över konsumenternas förtroende kalibrerades viktkoefficienterna i urvalsundersökningen på nytt fr.o.m. år 2000. Vid bildandet av viktkoefficienter tog man med avvikelse från tidigare i beaktande uppgiftslämnarens utbildningsnivå. Resultaten från undersökningen generaliserades för tidsseriernas hela tidsperiod med hjälp av nya viktkoefficienter till befolkningen i åldern 18–74 år. Dessutom ändrades frågor som tidigare ställdes som hushållsvisa frågor, t.ex. om bil- och bostadsköp, med hjälp av viktkoefficienter att beskriva individernas köpplaner.

Datainsamlingssättets inverkan på resultaten

Det ändrade datainsamlingssättet kunde inte beaktas med hjälp av viktkoefficienter. Den inverkan ändringen av datainsamlingssättet hade på nettotalen uppskattades genom att utnyttja materialet från mixed-mode-insamlingen i februari, mars och april år 2019, som innehöll 1 443 observationer. Materialet från mixed-mode-insamlingen jämfördes med konsumentbarometerns telefonintervjumaterial som insamlades samtidigt och som innehöll 3 071 observationer. Syftet var att utreda i vilken mån datainsamlingssättet inverkar på resultaten.

Konsumenternas förtroendeindikator (A1) är det mest centrala nyckeltalet i statistiken över konsumenternas förtroende: medeltalet av fyra delfaktorers nettotal. Nettotalet är den vägda skillnaden mellan positiva och negativa svarsandelar, som varierar mellan -100–+100.

Värdena för förtroendeindikatorn och dess delfaktorer efter datainsamlingsmetod visas i figur 1. Mixed-mode-insamlingen producerar på basis av den nettotal som är systematiskt mer negativa än vad som gäller för enbart telefonintervjuer.

Den statistiska signifikansen av skillnaderna mellan datainsamlingsformerna kan uppskattas i figur 1 med hjälp av konfidensintervallen på 95 procent. Även om delfaktorernas nettotal visar att uppskattningarna om den egna ekonomin (B1, B2) i mixed-mode-insamlingen är mer negativa än i enbart telefonintervjuer, är konfidensintervallen överlappande och skillnaderna torde därför inte vara statistiskt signifikativa. I övriga delfaktorer är skillnaderna i nettotal större än vad som gäller för det egna hushållets uppskattningar. Den största skillnaden mellan datainsamlingarna när det gäller indikatorns delfaktorer finns i nettotalet för användningen av pengar på kapitalvarukonsumtion (E1), där skillnaden är ungefär sju enheter.

Figur 1. Konsumenternas förtroendeindikator och dess delfaktorer med två olika datainsamlingsmetoder

På basis av forskningslitteraturen vet man att datainsamlingsmetoden inverkar på resultaten. Uppgiftslämnarna är benägna att ge mer pessimistiska uppskattningar på webblanketten än i telefonintervjun. Särskilt när det gäller ämnesområden där innehållet är känsligt har man dock uppskattat att blanketten möjliggör att man får mer sanningsenliga svar än telefonintervjun, eftersom uppgiftslämnaren inte känner sig pressad att svara på ett socialt önskvärt sätt. I den meningen kan mixed-mode-insamlingen anses vara en förbättring av tillförlitligheten av resultaten. Dessutom tjänar flera insamlingssätt bättre olika uppgiftslämnare.

Bildande av tidsserier

I samband med publiceringen av statistiken över konsumenternas förtroende i maj 2019 reviderades konsumentbarometerns gamla tidsserier för att beakta de ändringar som datainsamlingssättet medfört fr.o.m. år 2018. Befintliga tidsserier reviderades för att beakta inverkan av datainsamlingssätten på nyckeltalen som anges i figur 1 och i tabellbilaga 2.

Revideringen av tidsserier längre än år 2018 krävde statistikmetodiskt arbete för beräkning av viktkoefficienterna och bestämning av storleken på nivåkorrigeringen på längre sikt. När viktkoefficienterna hade beräknats på ett nytt sätt för det månatliga materialet fr.o.m. år 2000, kunde man uppskatta storleken på nivåkorrigeringen med hjälp av tidsserier som viktats på nytt.

Man beslöt föra nivåkorrigeringen bakåt i tidsserierna ända till år 1998, för att undgå ett klart avbrott i tidsserien på grund av ändringen av datainsamlingssätt. Uppskattningarna om nivåkorrigeringen grundar sig på den ovan beskrivna mixed-mode-datainsamlingens material från början av år 2019.

Tidsserierna för statistiken över konsumenternas förtroende är nu tillgängliga fr.o.m. år 1998. Enhetliga tidsserier beskriver befolkningen i åldern 18–74 år och man har där försökt beakta de förändringar som datainsamlingssättet medfört under de senaste åren. Förändringar till följd av datainsamlingssättet var möjliga att uppskatta tillförlitligt bara för nettotalens del. Därför innehåller de förnyade tidsserierna uppgifter bara om centrala nettotal, förtroendeindikatorn, inflationsprocenter och några relativa andelar.

Källa: Konsumenternas förtroende 2019, december. Statistikcentralen

Förfrågningar: Pertti Kangassalo 029 551 3598, Tuomas Parikka 029 551 3276, konsumenternas.fortroende@stat.fi

Ansvarig statistikdirektör: Jari Tarkoma

---

Uppdaterad 27.12.2019