Denna statistik har lagts ned.

Statistiska uppgifter om detta ämne publiceras i samband med en annan statistikgren.

Statistiska uppgifter om detta ämne publicerade efter 5.4.2022.

Denna sida är arkiverad.

Publicerad: 23.7.2009

Förtroendeindikatorn var på plus men under långtidsmedelvärdet i alla landskap

De finländska konsumenternas förtroende för ekonomin förbättrades betydligt under det andra kvartalet och förtroendeindikatorn, som mäter förtroendet för ekonomin, var på plus i alla landskap. Förtroendeindikatorns värde var i hela landet i genomsnitt +5,5. Mest optimistiska var konsumenterna i Södra Österbotten (+8,8), Södra Savolax, Nyland, Östra Nyland och Egentliga Finland (ca +7), medan konsumenterna i Lappland och Päijänne-Tavastland (ca +2) samt Österbotten och Södra Karelen (ca +3) var minst optimistiska.

Förtroendet för ekonomin förbättrades i alla landskap jämfört med föregående kvartal. Förtroendeindikatorns värde förbättrades i hela landet med i genomsnitt 8,6 punkter. Förtroendet förbättrades med tio punkter eller mer i Södra Österbotten, Östra Nyland, Mellersta Finland, Kajanaland, Birkaland, Norra Karelen, Egentliga Finland och Satakunta, medan det förbättrades mindre än inom övriga områden, med omkring fem punkter, i Österbotten, Kymmenedalen, Mellersta Österbotten och Södra Savolax.

Det finns skillnader i intervjupersonernas sätt att svara och också i folkkynnet inom de olika områdena. Därför är det nyttigt att granska inställningen till ekonomin i förhållande till landskapets långtidsmedelvärde. De relativa inställningarna kan mätas med avvikelsen från indikatorns långtidsmedelvärde efter landskap. Förtroendeindikatorns långtidsmedelvärde (165 mån.) var i hela landet 13,0. De högsta medelvärdena hade Nyland (15,7), Kymmenedalen (13,6) och Österbotten (13,2), medan Norra Karelen (9,7), Kajanaland (9,9), Lappland (10,2) och Södra Österbotten (10,8) hade de lägsta. Medelvärdet för övriga landskap låg inom ett intervall av mindre än två punkter, mellan 11,3 och 12,9.

Under det första kvartalet år 2009 var konsumenternas förtroendeindikator i hela landet 7,5 punkter under långtidsmedelvärdet. Förtroendet för ekonomin var i alla landskap under långtidsmedelvärdet för landskapet. Relativt sett mest nöjda var konsumenterna i Södra Österbotten (avvikelse -2 punkter), i Södra Savolax, Östra Nyland, Kajanaland och Egentliga Finland (avvikelse omkring -5 punkter). Relativt sett mest pessimistiska var hushållen i Österbotten och Päijänne-Tavastland (avvikelse -10,2).

Uppgifterna framgår av Statistikcentralens konsumentbarometer efter landskap. För barometern intervjuades i april, maj och juni 2009 totalt 4 447 personer bosatta i Finland.

Konsumenternas förtroendeindikator och dess delfaktorer i nettotal efter landskap*)






Landskap
2:a kvart.
2009
2:a kvart.
2009
2:a kvart.
2009
2:a kvart.
2009
2:a kvart.
2009
1:a kvart.
2009
Medeltal
10/1995-
6/2009
Egen ekonomi, kommande 12 mån. Sparmöjligheter, kommande 12 mån. Finlands ekonomi, kommande 12 mån. Arbetslöshet, kommande 12 mån. Förtroende-
indikatorn
Förtroende-
indikatorn
Förtroende-
indikatorn
Nyland 8,3 51,5 6,7 -39,5 6,8 -1,9 15,7
Egentliga Finland 2,6 48,5 6,2 -30,2 6,8 -3,3 12,2
Satakunta 5,1 41,7 2,8 -33,2 4,1 -5,9 11,3
Egentliga Tavastland 3,0 42,6 4,1 -32,5 4,3 -4,1 12,8
Birkaland 4,3 43,3 10,0 -32,0 6,4 -4,2 12,8
Päijänne-Tavastland 2,7 41,9 5,9 -42,0 2,1 -5,3 12,3
Kymmenedalen 3,8 48,1 -0,4 -32,0 4,8 -0,4 13,6
Södra Karelen 4,0 37,6 4,5 -32,2 3,4 -4,1 12,1
Södra Savolax 4,9 45,3 7,8 -29,4 7,2 1,9 11,7
Norra Savolax 2,4 45,2 3,5 -32,9 4,5 -2,1 11,9
Norra Karelen 6,8 36,6 8,7 -36,5 3,9 -6,6 9,7
Mellersta Finland 6,1 37,8 7,0 -27,3 5,9 -5,3 12,6
Södra Österbotten 5,8 53,9 8,6 -32,9 8,8 -4,8 10,8
Österbotten -1,4 48,7 -1,0 -34,3 3,0 -1,4 13,2
Mellersta Österbotten 4,5 39,8 3,5 -29,6 4,5 -0,8 12,0
Norra Österbotten 6,6 44,3 4,9 -37,2 4,7 -1,7 12,9
Kajanaland 5,8 52,8 1,1 -39,3 5,1 -5,8 9,9
Lappland 6,4 45,8 -5,0 -39,3 2,0 -4,9 10,2
Östra Nyland 8,2 54,4 2,8 -38,1 6,8 -5,3 11,4
Hela landet 5,4 46,5 5,3 -35,1 5,5 -3,1 13,0
Medeltal
10/1995-
9,1 36,0 3,9 2,8 13,0 13,1  
Nettotalet erhålls genom att den procentuella andelen nekande svar viktas och subtraheras från den procentuella andelen jakande svar på en fråga.
Konsumenternas förtroendeindikatorberäknas som ett genomsnitt av fyra nettotal för de kommande 12 månaderna: den egna ekonomin och Finlands ekonomi, arbetslösheten och hushållens möjligheter att spara. Nettotalen och förtroendeindikatorn kan variera mellan -100 och 100. En positiv siffra innebär en optimistisk syn och en negativ siffra en pessimistisk syn på ekonomin.

*) På grund av det ringa antalet intervjuer är uppgifterna om Östra Nyland, Kajanaland, Mellersta Österbotten och speciellt Åland inte lika tillförlitliga som uppgifterna om de övriga landskapen. Uppgifterna om Åland anges inte på grund av den stora slumpmässiga variationen.

Konsumenternas förtroendeindikator efter landskap, 2:a kvartalet 2009

Förändring av konsumenternas förtroendeindikator från föregående kvartal efter landskap, 2:a kvartalet 2009

Långtidsmedelvärde för konsumenternas förtroendeindikator efter landskap (medeltal för perioden 10/1995-6/2009)

Förtroendeindikatorns avvikelse från långtidsmedelvärdet efter landskap, 2:a kvartalet 2009 (medeltal 10/1995-6/2009)

Konsumenternas förtroendeindikator 2003-2009

Konsumenternas förtroende för den egna ekonomin är fortfarande starkt

Konsumenternas förtroende för den egna ekonomin mäts med hjälp av konsumenternas mikroindikator. Mikroindikatornberäknas som ett genomsnitt av tre nettotal: konsumenternas syn på den egna ekonomiska situationen om 12 månader, hushållets möjligheter att spara under de följande 12 månaderna samt hushållets penningsituation vid intervjutidpunkten.

Mikroekonomiindikatorn var i genomsnitt +28,1 i hela landet under det andra kvartalet år 2009. Värdet steg med 0,9 punkter från föregående kvartal. Av landskapen låg Östra Nyland och Kajanaland i täten (indikatorvärde +33). Bland de sista fanns Norra och Södra Karelen, Mellersta Finland, Egentliga Tavastland och Päijänne-Tavastland samt Birkaland (indikatorvärden +25 eller mindre). Det är möjligt att granska de olika områdenas relativa inställningar genom att jämföra värdet av landskapets mikroekonomiindikator med dess långtidsmedelvärde. Indikatorn var 4,2 punkter över långtidsmedelvärdet i hela landet. Den översteg långtidsmedelvärdet i alla landskap. Relativt sett mest optimistiska ifråga om den egna ekonomin var hushållen i Kajanaland (avvikelse +12,9) och Östra Nyland (avvikelse +10,1). Också i de ovan angivna landskap som fanns bland de sista var förtroendet för den egna ekonomin under det andra kvartalet bättre än långtidsmedelvärdet. Avvikelserna var mellan +0,6 och +2,2.

Konsumenternas mikroekonomiindikator efter landskap, 2:a kvartalet 2009

Förändring av konsumenternas mikroekonomiindikator från föregående kvartal efter landskap, 2:a kvartalet 2009

Långtidsmedelvärde för konsumenternas mikroekonomiindikator efter landskap (medeltal för perioden 10/1995-6/2009)

Mikroekonomiindikatorns avvikelse från långtidsmedelvärdet efter landskap, 2:a kvartalet 2009 (medeltal 10/1995-6/2009)

Konsumenternas mikroekonomiindikator 2003-2009

Källa: Konsumentbarometern efter landskap 2009, 2:a kvartalet. Statistikcentralen

Förfrågningar: Pellervo Marja-aho (09) 1734 3349, kuluttaja.barometri@stat.fi

Ansvarig statistikdirektör: Ari Tyrkkö


Senast uppdaterad 23.7.2009

Instruktion för hänvisning:

Finlands officiella statistik (FOS): Kuluttajabarometri maakunnittain [e-publikation].
ISSN=1796-8666. 2. vuosineljännes 2009. Helsingfors: Tilastokeskus [hänvisat: 6.12.2024].
Åtkomstsätt: http://www.stat.fi/til/kbarm/2009/02/kbarm_2009_02_2009-07-23_tie_001_sv.html