Detta är arkivinnehåll som inte längre uppdateras.

Gå till den uppdaterade statistiksidan.

Publicerad: 31.8.2007

Nästan två tredjedelar av omsättningen inom kulturbranschen uppstår i huvudstadsregionen

Korrigering. Offentliggörandet har korrigerats 9.10.2009. Den korrigerade meningen är markerad med rött.

Arbetsställena i företagen inom kulturbranschen i Finland är starkt koncentrerade till städerna, speciellt till huvudstadsregionen. Det fanns över 16 000 arbetsställen i företagen inom kultursektorn år 2005. Av dessa var 37 procent i huvudstadsregionen och nästan hälften av personalen. Av omsättningen uppstod t.o.m. nästan två tredjedelar på arbetsställen i huvudstadsregionen.

Tydligast koncentrerade till huvudstadsregionen är bok- tidskrifts- samt inspelningsförlagen. I de här näringsgrenarna uppkommer minst tre fjärdedelar av hela landets omsättning i företagen i huvudstadsregionen. Fotograferingsaffärerna, bokhandlarna, musikaffärerna och dagstidningsförlagen är jämnare utspridda även på andra håll i landet: bara omkring en tredjedel av deras omsättning uppstår i huvudstadsregionen. Omkring 57 procent av Finlands kommuner saknar bokhandel. Det finns mest kommuner utan bokhandel i Egentliga Finland och Norra Österbotten, 40 kommuner i det föregående landskapet och 28 i det senare år 2005.

Arbetsställen i företagen inom kulturbranschen 2005

  Arbetsställen Personal Omsättning
1 000 €
Totalt 16 256 62 405 13 651 624
Huvudstadsregionen 1) 6 058 29 815 8 785 017
Övriga Finland 10 198 32 590 4 866 607
1) Helsingfors, Esbo, Vanda, Grankulla.
Källa: Statistikcentralen, Företags- och arbetsställeregistret.

Kulturinstitutionerna är jämnare utspridda över Finland än affärsverksamheten i branschen, men också av institutionerna verkar många nästan enbart i städer: exempelvis alla teatrar och orkestrar som omfattas av teater- och orkesterlagen, frånsett Tallari. Av museerna och kulturhusen finns ungefär 80 procent i urbana kommuner, och två tredjedelar av biografsalongerna samt kulturevenemangen. Av kulturinstitutionerna finns det relativt sett mest bibliotek och föreningshus på landsbygden: 44 procent av de föregående och 58 procent av de senare ligger i landsbygdskommuner.

Då kulturinstitutionerna i huvudstadsregionen och i andra stora städer är större, är andelarna av besökarantal i de institutioner, som är belägna i städer, ofta större än om man jämför institutionernas antal.

Antal några kulturinstitutioner i hela landet och i huvudstadsregionen

Kulturinstitution och år I hela landet I 1) Huvudstadsregionen 1)
Antal. %
Bibliotek (2005) 957 76 8
     personal (årsverken) 4 815 881 18
     lån 106 028 498 18 019 797 17
Museum (2005) 165 29 18
     personal (årsverken) 2 223 959 43
     besök 4 340 172 1 506 814 35
Biografsalong (2005) 332 60 18
     besök 6 086 680 2 517 406 41
Orkester 2) (2005) 31 5 16
Teater 3) (2005) 59 22 37
     besök 2 585 808 1 165 422 45
Kulturhus (2006) 93 25 27
Föreningshus (2005) 2 024 73 4
Kulturevenemang 4) (2006) 154 27 18
1) Helsingfors, Esbo, Vanda, Grankulla.
2) Medlemmar i Finlands Symfoniorkestrar rf, Tallari och Loiskis.
3) Teatrar som omfattas av teater- och orkesterlagen samt Finlands Nationalteater och Finlands Nationalopera.
4) Kulturevenemang som fått undervisningsministeriets understöd.
Källor: http://tilastot.kirjastot.fi, Museotilasto 2005, Finlands filmstiftelse, Finlands Symfoniorkestrar rf., Teatteritilastot 2005, Finlands Hembygdsförbund, undervisningsministeriet, Statistikcentralen / kulturstatistik.

Att utöva kultur är vanligt både i städerna och på landsbygden, men det finns skillnader i utövningssätten: det är vanligare att gå på museum, teater, bio och konsert samt att läsa böcker i städerna, medan handarbete, tidningsläsning, fotografering och att lyssna på musik i radio är lika allmänt i städerna som på landsbygden. I huvudstadsregionen är det betydligt vanligare att läsa utländska tidningar samt gå på konsert och besöka konstmuseer än på andra håll i Finland.

Kultur och massmedier på eget språk viktiga både för finlandssvenskar och samer

Rundradions svenskspråkiga radiokanaler har stor betydelse för finlandssvenskar: deras andel av den finlandssvenska befolkningens hela lyssnartid är t.o.m. mer än 60 procent, medan de står endast för något under en procent av lyssnartiden bland den finskspråkiga befolkningen. I stället tittar finlandssvenskarna på sverigesvenska tv-kanaler t.o.m. mer än på svenskspråkiga program på Finlands television. Omkring 33 procent av finlandssvenskarna läser också sverigesvensk skönlitteratur.

Av de 120 tidskrifter som fick stöd från undervisningsministeriet år 2006 var 9 svenskspråkiga. Dessa tidskrifter fick drygt 5 procent av hela stödet (800 000 euro). De svenskspråkigas andel av det stöd Centralkommissionen för konst och statens konstkommissioner beviljat var likaså 5 procent år 2005. År 2007 beviljade undervisningsministeriet ungefär 3,7 miljoner euro som stöd till olika kulturevenemang. Av de 147 kulturevenemang som fick stöd år 2007 var 7 svenskspråkiga. Deras stöd var inemot 3 procent av hela stödet.

I det samiska området i Finland utkommer den samiskspråkiga informationstidningen Anarâš, som får undervisningsministeriets kulturtidskriftsstöd. I Utsjoki utkommer därtill bytidningen Giisá som också innehåller artiklar på samiska. De största tidningarna i det samiska området, de samiskspråkiga Áššu och Min Áigi, publiceras i Norge, men man läser dem och prenumererar på dem i hela det samiska området oberoende av riksgränserna. Rundradion sänder sina egna samiskspråkiga radio- och tv-program i det samiska området, och dessutom har rundradiobolagen i Finland, Sverige och Norge ett inbördes utbyte av program på samiska. Sametinget finansierar samiska kulturevenemang: år 2006 beviljades sammanlagt 18 000 euro för 3 evenemang.

Uppgifterna framgår av den nyss publicerade rapporten Kultur på regional nivå: en statistisk översikt av Statistikcentralen. Översikten är Statistikcentralens första publikation med i synnerhet regionala statistikuppgifter om läget och utvecklingen inom kulturen i Finland. I publikationen har i allmänhet landskapen använts som regionala enheter. Därtill har man granskat de regionala språkminoriteternas kultur, dvs. finlandssvenskarnas och samernas kultur. Publikationen är helt tvåspråkig (finska - svenska). Tabellerna och ett sammandrag finns även på engelska.

Källa: Kultur på regional nivå: en statistisk översikt. Statistikcentralen

Förfrågningar: Jukka Ekholm (09) 1734 3370, kulttuuri.tilastokeskus@stat.fi

Ansvarig statistikdirektör: Riitta Harala

Tabeller

Tabeller i databaser


Senast uppdaterad 9.10.2009

Instruktion för hänvisning:

Finlands officiella statistik (FOS): Kulttuuri [e-publikation].
ISSN=2341-7315. 2005. Helsinki: Tilastokeskus [hänvisat: 12.8.2022].
Åtkomstsätt: http://www.stat.fi/til/klt/2005/klt_2005_2007-08-31_tie_001_sv.html