Sysselsättningen inom kultursektorn har utvecklats gynnsamt under 2000-talet

Enligt Statistikcentralens arbetskraftsundersökning har sysselsättningen inom kulturyrken och kulturnäringar ökat snabbare än sysselsättningen för alla yrken och näringsgrenar. Inom kulturnäringarna har sysselsättningen ökat med något under 8 procent från år 2004 till år 2010 och inom kulturyrkena med över 22 procent från år 2004 till år 2011. Hela sysselsättningen har under samma period ökat med något under 5 procent.

Utveckling av sysselsättningen för kulturyrken och alla sysselsatta från år 2004 till år 2011, 2004=100

Inom kulturnäringarna arbetar också andra än de personer som verkar inom kulturyrken, vilket förklarar skillnaden i sysselsättningsutvecklingen inom kulturyrken och inom kulturnäringar.

Bland yrkena steg sysselsättningen mest, dvs. med över 60 procent, för grafiska planerare samt planerare och konstnärer inom den konstindustriella branschen. Sysselsättningen för personer inom konstnärliga yrken ökade med omkring 14 procent och sysselsättningen för journalister med över 5 procent.

Av kulturnäringarna steg sysselsättningen inom reklamverksamhet med nästan 60 procent från år 2004 till år 2010. Till näringsgrenar med minskande sysselsättning hörde förlagsverksamhet (–2,4 procent) samt grafisk produktion (–14,2 procent).

Arbetskraftsundersökningen (Labour Force Survey) samlar in statistikuppgifter om deltagande i arbete, sysselsättning och arbetslöshet samt verksamhet bland personer utanför arbetskraften gällande befolkningen i åldern 15–74 år. Datainsamlingen baserar sig på ett slumpmässigt urval som görs två gånger om året ur Statistikcentralens befolkningsdatabas. Det månatliga urvalet består av omkring 12 000 personer och uppgifterna samlas in genom datorstödda telefonintervjuer. Utgående från de uppgifter som intervjupersonerna lämnar skapas en bild av verksamheten bland hela befolkningen i åldern 15–74 år.

Som sysselsatta räknas personer som under undersökningsveckan har utfört förvärvsarbete i minst en timmes tid mot ersättning i form av penninglön eller naturaförmån eller i vinstförvärvssyfte, eller som varit tillfälligt frånvarande från arbetet. Personer som varit frånvarande från arbetet under undersökningsveckan räknas som sysselsatta, om orsaken är moderskaps- eller faderskapsledighet eller egen sjukdom, eller om frånvaron varat en kortare tid än tre månader. Sysselsatta kan vara löntagare, företagare eller personer som arbetar utan lön i ett företag som ägs av en familjemedlem som bor i samma hushåll. Definitionen av sysselsatt omfattar också de som är sysselsatta med stipendier. Begreppen och definitionerna i undersökningen följer FN:s internationella arbetsorganisations ILO:s rekommendationer och förordningar hos Europeiska unionens statistikväsen. Det nuvarande datannehållet i arbetskraftsundersökningen bygger i huvudsak på EU:s förordningar om arbetskraftsundersökningar (577/98, 2257/2003 och 430/2005). På EU-nivå beskrivs kulturarbetskraften med hjälp av arbetskraftsundersökningen. En mer detaljerad beskrivning av Europeiska unionens arbetskraftsundersökning finns på adressen: http://epp.eurostat.ec.europa.eu/portal/page/portal/employment_unemployment_lfs/introduction

Källa: Kulturstatistik 2010, Statistikcentralen

Förfrågningar: Kaisa Weckström 09 1734 2348, kulttuuri.tilastokeskus@stat.fi

Ansvarig statistikdirektör: Riitta Harala

Tabeller

Tabeller i databaser

Plocka ut de uppgifter som du behöver till tabeller, visa uppgifterna som diagram eller ladda ned data.

Uppdaterad 16.8.2012

Instruktion för hänvisning:

Finlands officiella statistik (FOS): Kultur [e-publikation].
ISSN=2341-7390. Kulturarbetskraft i Finland 2010. Helsingfors: Statistikcentralen [hänvisat: 21.11.2024].
Åtkomstsätt: http://www.stat.fi/til/klt/2010/01/klt_2010_01_2012-08-16_tie_001_sv.html