Förstasidan > Statistik > Kultur > 2014 > Kulturarbetskraft i Finland > 1. Personer i huvudsyssla inom kulturnäringsgrenar enligt arbetskraftsundersökningen

1. Personer i huvudsyssla inom kulturnäringsgrenar enligt arbetskraftsundersökningen

Definitionen av kulturnäringsgrenarna och -yrkena har inte så strikta gränser och EU håller på att ta fram en rekommendation om hur kulturområdet borde avgränsas. Därför finns det ingen entydig lösning på vad som räknas till kultur enligt näringsgren och yrke. Vilka näringsgrenar och yrken som använts här anges mer detaljerat i kvalitetsbeskrivningen. Näringgrenssindelningen 2008 har använts som näringsgrensindelning och yrkesklassificeringen 2010 som yrkesklassificering.

Arbetskraftsundersökningen är en urvalsundersökning och i samband med undersökningen finns det ett visst mått av bias som orsakas av metoden. Kulturen består av relativt små grupper, när man ser till näringsgren och yrkesgrupp, och därför presenteras resultaten i den här undersökningen separat bara då storleken på gruppen är omkring 10 000. Felmarginalen är då omkring fyra procent.

Sysselsättningen inom kulturnäringsgrenarna har minskat från år 2010 till år 2014 med 11,2 procent och antalet sysselsatta personer i huvudsyssla var år 2014 omkring 110 300.

Av näringsgrenarna har förlagsverksamhet minskat från år 2010 till år 2014 med omkring 23,5 procent, dvs. från omkring 16 611 sysselsatta till omkring 12 700 sysselsatta.

Antalet sysselsatta inom reklam sjönk från år 2010 med omkring 30 procent. År 2014 uppgick antalet sysselsatta till omkring 8 800, medan antalet år 2010 var över 12 700.

Konstnärlig och kulturell verksamhet samt nöjesverksamhet har ökat och sysselsätter omkring 13 procent fler än år 2010. År 2014 sysselsatte näringsgrenen omkring 18 100 personer, medan antalet sysselsatta år 2010 var omkring 16 000. (Tabell 1)

År 2014 arbetade omkring 128 500 personer i huvudsyssla inom kulturyrken. Antalet personer inom kulturyrken har varit nästan oförändrat under detta decennium.

Antalet personer inom reklam och marknadsföring har ökat kraftigt och antalet sysselsatta i dessa yrken är nu ungefär 22 200, medan antalet sysselsatta var bara omkring 13 400 i början av decenniet. Antalet sysselsatta arkitekter och planerare har minskat med omkring 30 procent och uppgick år 2014 till i genomsnitt 14 800. Också sysselsättningen bland informatörer, arkivanställda och bibliotekarier samt inom museisektorn har minskat med omkring 27 procent. Däremot har sysselsättningen bland konstnärer och författare ökat med omkring 9 procent (Tabell 2).

Tabell 1. Personer i huvudsyssla inom kulturnäringsgrenar åren 2010–2014 enligt arbetskraftsundersökningen.

TOL2008	2010	2011	2012	2013
Förlagsverksamhet	16 611	17 167	17 238	14 109	12 702
Reklam	12 738	10 431	10 414	9 482	8 856
Bibliotek och arkiv samt museiverksamhet, utställningar och kulturminnesvård	11 966	13 983	13 199	9 947	11 625
Konstnärlig och kulturell verksamhet samt nöjesverksamhet	16 053	19 245	18 659	20 810	18 133
Övriga näringsgrenar	51 375	42 151	40 058	37 207	58 994
Totalt	124 483	121 581	117 867	111 912	110 310
Källa: Kulturstatistik 2014, Statistikcentralen

Tabell 2. Personer i huvudsyssla inom kulturyrken åren 2011–2014 enligt arbetskraftsundersökningen

	2011	2012	2013	2014
Reklam, marknadsföring	13 456	17 768	21 137	22 201
Arkitekter, produkt- och modedesigner, samhälls- och trafikplanerare	20 868	18 306	14 747	14 800
Informatörer, arkivarier, specialister inom museisektorn, bibliotekarier, informatiker m.fl.	16 862	16 396	16 672	12 259
Journalister	12 666	12 244	11 023	11 092
Konstnärer och författare	17 237	16 707	18 130	18 839
Andra kulturyrken	46 286	46 052	44 440	49 306
Totalt	127 374	127 473	126 149	128 498
Källa: Arbetskraftsundersökning Yrkesklassificeringen 2010

Källa: Kulturstatistik 2014, Statistikcentralen

Förfrågningar: Kaisa Weckström 029 551 2348, kulttuuri.tilastokeskus@stat.fi

Ansvarig statistikdirektör: Riitta Harala

---

Uppdaterad 27.8.2015