Ökningen av kommunernas utgifter avtog år 2009

Kommunernas driftskostnader uppgick år 2009 till totalt 33,7 miljarder euro. Detta är 3,8 procent mer än föregående år. Ökningen av kommunernas utgifter avtog avsevärt från år 2008, då ökningen var 7,7 procent. Uppgifterna framgår av Statistikcentralens statistik över kommunernas och samkommunernas ekonomi och verksamhet, som innehåller uppgifter om alla 348 kommuner och 183 samkommuner för år 2009.

Kommunernas driftskostnader och -intäkter år 2009, miljoner euro ¹⁾

	Driftskostnader ²⁾		Driftsintäkter ²⁾
	Totalt, mn €	Förändring, %	Totalt, mn €	Förändring, %
Allmän förvaltning totalt	1 416	2,9	478	23,2
Social- och hälsovård totalt	18 570	5,9	2 403	12,3
Undervisnings- och kulturverksamhet totalt	7 306	3,2	486	-0,3
Övriga tjänster totalt	6 442	-0,9	5 081	-3,7
Driftsekonomi totalt	33 734	3,8	8 447	1,9

1) De affärsverk som följer den s.k. kommunala affärsverksmodellen ingår inte i tabellen.
2) I driftskostnaderna ingår verksamhetsutgifter, avskrivningar och nedskrivningar samt överföringsposter. I driftsintäkterna ingår verksamhetsintäkter och överföringsinkomster.

Social- och hälsoväsendet slukar större delen av utgifterna, dvs. omkring 55 procent. År 2009 uppgick kommunernas social- och hälsovårdsutgifter till totalt 18,6 miljarder euro, vilket är 5,9 procent mer än föregående år. Stegringen av kostnader var långsammare än år 2008, men tillväxttakten var alltjämt snabb. Största delen av utgifterna för social- och hälsovården, dvs. 27,5 procent, hänförde sig till specialsjukvården. Primärvårdens andel av verksamhetssektorns kostnader var 20,3 procent. Kostnaderna för specialsjukvården ökade med 4,8 procent från året innan och kostnaderna för primärvården med 4,0 procent.

Av kommunernas utgifter riktades 21,7 procent till undervisnings- och kulturverksamhet. Kostnaderna för undervisnings- och kulturversamheten ökade långsammare än under de senaste åren och var totalt 7,3 miljarder euro, dvs. 3,2 procent mer än föregående år. Mer än hälften av kostnaderna, 56,7 procent, hänförde sig till den grundläggande utbildningen.

Lönerna utgjorde 9,5 miljarder euro av kommunernas driftskostnader. Löneutgifterna ökade med 3,1 procent från året innan. Inom social- och hälsovården var ökningen av löner 5,6 procent och inom undervisnings- och kulturverksamheten 2,2 procent. Inom båda verksamhetssektorerna ökade lönerna mer måttfullt än året innan. Köputgifterna för tjänster steg med 6,2 procent. Av köpen av tjänster var 42,9 procent köp av kundtjänster av samkommuner, 13,6 procent av privata aktörer och 3,6 procent av andra kommuner.

Samkommunernas utgifter minskade förra året

Samkommunernas driftskostnader (exkl. affärsverk) minskade år 2009 med 1,4 procent från året innan. Sett till sektor var minskningen inom social- och hälsovården 1,9 procent och inom undervisnings- och kulturverksamheten 1,1 procent. Den allmänna förvaltningens kostnader ökade däremot med 6,1 procent och de övriga tjänsternas med 2,5 procent. De totala driftskostnaderna i samkommunerna uppgick till 9,3 miljarder euro. I likhet med tidigare år användes nästan fyra femtedelar av driftskostnaderna för social- och hälsovården och omkring 16 procent för undervisnings- och kulturverksamheten.

Driftskostnadernas struktur i samkommunerna år 2009, procent

Största delen av social- och hälsovårdens driftskostnader, dvs. 76,6 procent, riktades till specialsjukvården. År 2009 var specialsjukvårdens kostnader i samkommunerna 5,5 miljarder euro, vilket är 2,9 procent mer än föregående år. Största delen av utgifterna för undervisnings- och kulturverksamheten, dvs. 72,8 procent, hänförde sig till yrkesutbildning. Den största kostnadsminskningen skedde inom primärvården. Till detta bidrog upplösningen av flera samkommuner för folkhälsoarbete.

Samkommunernas driftsintäkter minskade med 1,2 procent från året innan och var totalt 9,5 miljarder euro. Av driftsintäkterna var största delen, dvs. 65,2 procent, försäljningsintäkter från kommunerna. Samkommunerna, med undantag av samkommuner av affärsverkstyp, säljer i huvudsak sina tjänster till kommunerna.

Antalet samkommuner minskade med 43 från året innan. År 2009 var antalet samkommuner totalt 183. Av samkommunerna hade 82 hälsovården och socialväsendet som huvudsakligt uppgiftsområde, 55 bildningsväsendet, 34 samhällstjänster och nio affärsverksamhet. I statistiken över samkommuner ingår dessutom två samkommuner av affärsverkstyp samt samkommunen för landskapet Kajanaland, vilkas huvudsakliga uppgiftsklass inte kan definieras.

Källa: Statistiken över kommunernas och samkommunernas ekonomi och verksamhet 2009. Statistikcentralen.

Förfrågningar: Erikka Saastamoinen (09) 1734 3547, kuntien.talous@stat.fi

Ansvarig statistikdirektör: Ari Tyrkkö

Publikationen i pdf-format (245,4 kB)

Tabeller

Tabeller i databaser

Plocka ut de uppgifter som du behöver till tabeller, visa uppgifterna som diagram eller ladda ned data.

Tabellbilagor

Uppdaterad 5.11.2010

Instruktion för hänvisning:

Finlands officiella statistik (FOS): Kommunernas och samkommunernas ekonomi och verksamhet [e-publikation].
ISSN=1799-1706. 2009. Helsingfors: Statistikcentralen [hänvisat: 21.11.2024].
Åtkomstsätt: http://www.stat.fi/til/ktt/2009/ktt_2009_2010-11-05_tie_001_sv.html