Förstasidan > Statistik > Kommunernas och samkommunernas ekonomi och verksamhet > Begrepp och definitioner

Begrepp och definitioner

Kommunala affärsverk

Den kommunala affärsverksmodellen är en form för organisering av kommunal affärsverksamhet. Ett affärsverk som fungerar enligt den kommunala affärsverksmodellen utgör en separat bokföringsenhet som av kommun- eller samkommunsfullmäktige har getts en mer självständig ställning än andra kommunala verksamhetsenheter som upptas i kommunens budget. Ett kommunalt affärsverk skall enligt bokföringsnämndens kommunsektions anvisningar upprätta ett separat bokslut som inbegriper resultaträkning, finansieringsanalys och balansräkning.

Ett kommunalt affärsverk utgör en del av kommunens förvaltning och ekonomi och är inte en separat juridisk person eller en självständig bokföringsskyldig.

Bara en del av kommunernas affärsverk fungerar enligt den kommunala affärsverksmodellen. Kommunernas övriga affärsverksamhet behandlas som annan kommunal verksamhet i den ekonomiska statistiken över kommuner och samkommuner. Detta gäller även sådana affärsverk som behandlas som s.k. övriga balansräkningsenheter samt s.k. redovisningsmässigt separerad affärsverksamhet. Kostnader och inkomster från affärsverksamhet som bedrivs i aktiebolagsform eller liknande upptas däremot inte i statistiken över den kommunala ekonomin, inte ens i de fall att kommunen äger hela aktiestocken i enheten.

I den kommunala budgetens resultaträkningsdel upptas transaktioner mellan kommunen och dess affärsverk (interna räntor och avkastning på affärsverkets grundkapital), men inte affärsverkets "egna" inkomst- och utgiftsprognoser. Det kommunala affärsverkets budgeterade resultat konsolideras således inte "rad för rad" med kommunens budget. Enligt Finlands Kommunförbunds budgetrekommendation bör kommunen emellertid upprätta även en sådan resultaträkningsdel till budgeten där affärsverksbudgeten har konsoliderats "rad för rad" med kommunbudgeten, och där man eliminerat räntor på interna lån och avkastning på grundkapital. En sådan resultaträkningsdel kan kommunen använda t.ex. när den informerar om kommunens budget.

De kommunala affärsverkens separata bokslut konsolideras "rad för rad" med kommunens/samkommunens övriga bokslut till ett totalbokslut.

Eftersom kommunala affärsverk behandlas olika i budgeten och bokslutet, är budgetsiffrorna och bokslutssiffrorna inte nödvändigtvis sinsemellan jämförbara.

Separata uppgifter om affärsverkens bokslutsprognoser och budgeter samlas in för Statistikcentralens statistik över kommunernas/samkommunernas bokslutsprognoser och budgeter. Detta möjliggör konsolidering av kommunernas och affärsverkens bokslut och budgeter till en budget/bokslutsprognos för hela kommunen med siffror som är jämförbara med bokslutets siffror.

I Statistikcentralens budgetpublikationer presenteras kommunernas och samkommunernas budgeter i okonsoliderad form med avseende på budgeterna för affärsverk som fungerar enligt den kommunala affärsverksmodellen. På samma webbsida publiceras även de konsoliderade budgetuppgifterna, vilket möjliggör en jämförelse med bokslutsuppgifterna.

Kontanta tillgångar

Finansiella värdepapper + Kontanter och banktillgångar i kommunens/samkommunens balansräkning

Lånebestånd

Främmande kapital - (Erhållna förskott + Leverantörsskulder + Transitoriska skulder + Övriga skulder) i kommunens/samkommunens balansräkning.

En kommuns eller samkommuns lånebestånd består av främmande räntebärande kapital.

Nettodriftskostnader i kommunerna inom kulturbranschen

I Statistikcentralens regionala ekonomiska statistik som innehåller statistik över kommunalekonomin räknas följande kostnader för kommunernas verksamhetsformer till nettokostnaderna för kulturverksamheten i kommunerna: allmänna bibliotek, musei- och utställningsverksamhet, teater-, dans- och cirkusverksamhet, musikverksamhet, grundläggande konstundervisning exkl. kommunens medborgarinstituts grundundervisning i konst samt annan kulturverksamhet (t.ex. kongress- och kulturcentrum samt stöd och utbud av kulturhobbyer och -tjänster). Nettokostnaderna fås genom att avdra intäkterna från totalkostnaderna.

Samkommun

Samkommunen är en kommunal samarbetsform som infördes i samband med kommunallagsreformen 1993. Samkommunerna ersatt de tidigare kommunförbunden. I en samkommun är det fråga om ett permanent samarbete mellan flera kommuner inom ett bestämt uppgiftsområde. En samkommun bildas genom ett grundavtal mellan kommunerna, vilket godkänns av medlemskommunernas fullmäktige.

En samkommun är en självständig juridisk person som omfattas av bestämmelserna i kommunlagstiftningen. En samkommun kan förvärva rättigheter och ingå förbindelser samt föra talan i domstolar och hos andra myndigheter. För samkommunens ekonomi ansvarar i sista hand medlemskommunerna.

Viktiga samkommuner är landskapsförbunden, sjukvårdsdistrikten, samkommunerna för folkhälsoarbetet, samkommunerna för specialomsorgsdistrikten samt samkommunerna för undervisningsverksamheten. Tre fjärdedelar av samkommunernas sammanlagda utgifter föranleds av ordnandet av sjuk- och hälsovårdstjänster.

Skattefinansiering

Till kommunens skattefinansiering räknas kommunens skatteintäkter och statsandelar.

Skatteintäkter

Kommunal inkomstskatt upptas i bokslutet som skatteintäkt för räkenskapsperioden enligt tidpunkten för skatteförvaltningens redovisning. Redovisningar av kommunal inkomstskatt som hänför sig till räkenskapsperioden är:

• månatliga förskottsinnehållnings- och förskottsuppbördsredovisningar
• sådana redovisningar av skatter för tidigare skatteår som baserar sig på lagen om beskattningsförfarande
• rättelseredovisningar.

Redovisningar av samfundsskatt som hänför sig till räkenskapsperioden omfattar redovisningar av förskottsuppbörd och övriga redovisningar av samfundsskatt. Kommunal fastighetsskatt bokförs till det belopp som redovisats under räkenskapsperioden. Kommunen svarar för debiteringen och uppbörden av hundskatt; hundskatten bokförs som inkomst för debiteringsperioden eller till influtet belopp.

Årsbidrag

Årsbidraget anger hur mycket internt tillförda medel som återstår att användas för investeringar, placeringar och amorteringar efter det att de löpande utgifterna har betalats. Årsbidraget är en viktig indikator när det gäller att bedöma den interna finansieringens tillräcklighet. Grundantagandet är att den interna finansieringen är tillräcklig, om årsbidraget är minst lika stort som avskrivningarna på anläggningstillgångarna.

Avskrivningarna ger en bild av det genomsnittliga behovet av ersättande investeringar. Om årsbidraget täcker avskrivningarna (de ersättande investeringarna), behöver kommunen inte skuldsätta sig, realisera anläggningstillgångar eller långsiktiga placeringar eller minska på sitt verksamhetskapital för att säkerställa att de produktionsmedel som behövs för tjänsteproduktionen hålls i funktionsdugligt skick. Om årsbidraget är negativt, räcker den interna finansieringen inte ens till för att täcka de löpande utgifterna.