Förstasidan > Statistik > Hushållens konsumtion > 2012 > Hushållen och konsumtion enligt hushållstyp 2006–2012

Hushållen och konsumtion enligt hushållstyp 2006–2012

Varannan finländare hör antingen till en- eller tvåpersonshushåll

Antalet hushåll har ökat med en miljon på 40 år, medan Finlands befolkning bara har ökat med 950 000 personer under samma period. Den genomsnittliga storleken på ett hushåll har minskat från 3,35 personer till 2,06 personer ¹⁾ . Ökningen av antalet hushåll har för sin del hållit uppe ökningen av konsumtionen, eftersom en stor del av hemmets basapparater och -varor är nödvändiga både i enpersons och större familjers hushåll. I det sistnämnda används de av många. Trenden med minskad hushållsstorlek innebär därför utmaningar t.ex. för uppnående av utsläppsmålen.

Tabell 1. Hushåll efter antalet medlemmar åren 2001, 2006 och 2012 (andel i procent)

Hushållets storlek	Andel i procent			Antal hushåll
	2001	2006	2012	2012
1 person	37,7	40,1	40,3	1 044 957
2 persons	33,9	32,8	35,0	909 139
3 persons	12,5	12,0	10,5	271 416
4 persons	10,5	9,7	9,4	244 778
5+ persons	5,4	5,4	4,8	124 691
Total	100,0	100,0	100,0	2 594 999

Källa: Inkomstfördelningsstatistik (år 2012 preliminär)

Hushållstyperna beskriver hushållets livsskede

I denna översikt granskas konsumtionsskillnaderna enligt hushållets livscykel och dess olika skeden. I offentliggörandet av statistiken granskas samma sak utgående från referenspersonens socioekonomiska ställning.

I figurerna och tabellerna i översikten används en klassificering som utgår från hushållets livsskede:

• ensamboende under 65 år

• parboende under 65 år

• ensamförsörjarhushåll med barn under 25 år att försörja

• barnfamiljer med två försörjare med barn under 25 år att försörja

• åldringshushåll med personer över 65 år

• övriga hushåll med minst tre vuxna eller såväl personer i arbetsför ålder som pensionärer.

Konsumtionen i ensamförsörjarhushåll ökade klart

I figur 1 och tabell 2 jämförs skillnaderna mellan grupperna med hjälp av konsumtionsenheter ²⁾ . Detta standardiserar inverkan av hushållets storlek och åldersstruktur. Prisskillnaderna mellan de olika åren har eliminerats genom att ändra 2006 års belopp till 2012 års pengar med hjälp av prisindexet.

Ensamförsörjarhushållens reella konsumtion ökade klart mest på sex år, med 21 procent. Också i gruppen "övriga hushåll" var ökningen av konsumtionsutgifterna betydande, dvs. 13 procent. Konsumtionen hos barnlösa par visade ingen ökning och den reella konsumtionen hos barnfamiljer med två försörjare var nästan oförändrad. Enligt inkomstfördelningsstatistiken ökade inkomsterna per konsumtionsenhet på sex år något mer i ensamförsörjarhushåll än i övriga hushållstyper. Inkomstökningen torde ha bidragit till att den reella ökningen av konsumtionsutgifter där varit större än i de övriga hushållen.

Figur 1. Konsumtionsutgifter efter hushållstyp 2006 och 2012 (enligt 2012 års priser, euro/konsumtionsenhet)

Hushållens vardag och aktiviteter varierar beroende på var i livscykeln de befinner sig, vilket också syns i konsumtionen. Konsumtionsutgifterna var högst i hushåll med par utan barn, omkring 28 000 euro per konsumtionsenhet. I barnfamiljer med två försörjare var den årliga konsumtionen näst störst, omkring 26 000 euro. I gruppen "Övriga hushåll" och enpersonshushåll ligger konsumtionsutgifterna ganska nära varandra och genomsnittet för alla hushåll. Konsumtionen i ensamförsörjarhushåll var omkring tusen euro mindre per år än i enpersonshushåll per konsumtionsenhet. Åldringshushållens konsumtionsutgifter var klart mindre än i övriga hushåll.

Antalet åldringshushåll ökade med över hundratusen på sex år. År 2012 var åldringshushållen redan nästan lika många som antalet ensamboende under 65 år. Förändringarna i antalet hushåll av andra typer var obetydliga.

Tabell 2. Konsumtionsutgifter efter hushållstyp per huvudgrupp 2006 och 2012 (enligt 2012 års priser, euro/konsumtionsenhet) del 1

Konsumtionsutgift	Alla hushåll		Enpersonshushåll, under 65 år		Par utan barn, under 65 år		Ensamförsörjarhushåll
	2006	2012	2006	2012	2006	2012	2006	2012
Konsumtionsutgifter totalt	23 238	24 046	22 431	24 004	28 630	28 228	19 128	23 090
Livsmedel och alkoholfria drycker	2 988	3 014	2 467	2 521	3 448	3 306	2 838	2 974
Alkoholhaltiga drycker och tobak	635	564	800	736	930	833	524	409
Kläder och skodon	760	737	593	620	1 058	946	687	983
Boende	7 018	7 038	6 992	7 500	7 533	6 803	6 336	6 739
Inventarier och hushållsutrustning	1 098	1 098	828	919	1 629	1 534	860	1 097
Hälsovård	797	808	602	646	781	771	422	614
Transport	3 400	3 950	3 374	3 578	4 726	5 737	2 054	3 220
Datakommunikation	500	592	529	626	548	693	581	718
Rekreation och kultur	2 177	2 458	2 195	2 721	2 742	2 781	1 750	2 267
Hotell, kaféer och restauranger	1 039	1 004	1 399	1 422	1 510	1 407	900	1 044
Övriga varor, tjänster och utbildning	2 930	2 741	2 788	2 670	3 810	3 353	2 287	2 963
Antalet hushåll i urvalet	4 007	3 551	588	546	906	714	161	117
Antalet hushåll i populationen	2 455 000	2 594 999	624 808	658 076	489 483	482 133	104 781	88 642
Hushållets genomsnittliga storlek	2,11	2,05	1,00	1,00	2,00	2,00	2,61	2,50
Hushållets konsumtionsenheter i genomsnitt (oecdmod)	1,49	1,47	1,00	1,00	1,50	1,50	1,63	1,61

Tabell 2. Konsumtionsutgifter efter hushållstyp per huvudgrupp 2006 och 2012 (enligt 2012 års priser, euro/konsumtionsenhet) del 2

Konsumtionsutgift	Barnfamilj med två försörjare		Åldringshushåll		Övriga hushåll
	2006	2012	2006	2012	2006	2012
Konsumtionsutgifter totalt	25 644	26 187	17 950	19 028	22 072	24 980
Livsmedel och alkoholfria drycker	3 341	3 405	2 746	2 863	3 288	3 404
Alkoholhaltiga drycker och tobak	557	459	263	282	623	581
Kläder och skodon	1 179	1 072	355	442	536	603
Boende	6 265	6 409	7 646	7 247	6 521	7 140
Inventarier och hushållsutrustning	1 378	1 264	770	785	877	1 204
Hälsovård	613	552	1 254	1 221	938	846
Transport	4 298	4 971	1 447	2 102	3 662	4 439
Datakommunikation	551	640	350	413	502	627
Rekreation och kultur	2 581	2 661	1 366	1 736	1 999	2 670
Hotell, kaféer och restauranger	1 126	1 074	239	288	668	764
Övriga varor, tjänster och utbildning	3 743	3 631	1 728	1 633	2 529	2 674
Antalet hushåll i urvalet	1 090	912	793	833	469	429
Antalet hushåll i populationen	525 175	510 606	519 072	637 930	191 678	217 609
Hushållets genomsnittliga storlek	3,92	3,93	1,31	1,38	2,99	2,75
Hushållets konsumtionsenheter i genomsnitt (oecdmod)	2,19	2,20	1,15	1,19	1,95	1,84

  

Konsumtionsförändringar efter huvudgrupp 2006–2012

I figur 2 anges de reella förändringarna i konsumtionsutgifterna efter huvudgrupp. Figuren anger hur mycket utgifterna förändrades i olika huvudgrupper, då man beaktar förändringen av penningvärdet och hushållens strukturella förändringar. Den reella ökningen hänför sig till tre grupper, dvs. datakommunikation, transport samt rekreation och kultur. Konsumtionen av alkohol och tobak samt av vissa andra varor och tjänster minskade. I övriga huvudgrupper av konsumtionen var förändringarna av de reella konsumtionsutgifterna obetydliga eller obefintliga från år 2006 till år 2012.

Figur 2. Reell förändring av hushållens konsumtionsutgifter per konsumtionsenhet 2006–2012 (%)

Datakommunikationsutgifterna ökade reellt mest i hushåll med par utan barn och i ensamförsörjarhushållen. Transportutgifterna ökade betydligt mer än genomsnittet i ensamförsörjar- och åldringshushåll. De reella utgifterna för rekreation och kultur ökade klart i alla hushållstyper undantaget familjer med två vuxna och barnfamiljer med två försörjare. För alkohol och tobak användes mer pengar än tidigare bara i åldringshushåll.

Förändringar i konsumtionsstrukturen 2006–2012

Ovan granskades förändringar i hushållens konsumtionsutgifter. I jämförelserna har effekten av hushållsstruktur och prisförändringar på konsumtionsutgifterna eliminerats. I det verkliga livet sker hushållens konsumtionsbeslut och köp mer eller mindre planerat, ofta rutinmässigt beroende på sedvänjor och vanor, genom en avvägning mellan hushållets penningsituation och dess medlemmars nuvarande och framtida önskemål. Man kan undersöka förändringarna i konsumtionsvanor och användningen av pengar genom att granska den procentuella fördelningen av konsumtionsutgifter i olika hushållstyper på huvudgrupperna inom konsumtionen under åren 2012 och 2006.

Tabell 3. Fördelningen av hushållens konsumtionsutgifter i procent på huvudgrupper och hushållstyp åren 2006 och 2012

Konsumtionsutgift	Alla hushåll		Enpersons hushåll, under 65 år		Par utan barn, under 65 år		Ensamförsörjar- hushåll		Barnfamilj med två försörjare		Åldrings- hushåll		Övriga hushåll
	2006	2012	2006	2012	2006	2012	2006	2012	2006	2012	2006	2012	2006	2012
Livsmedel	13	13	11	11	12	12	15	13	13	13	15	15	14	14
Alkoholhaltiga drycker och tobak	2	2	3	3	3	3	2	2	2	2	1	1	2	2
Kläder och skodon	4	3	3	3	4	3	4	4	5	4	2	2	3	3
Boende	27	28	29	31	25	24	31	29	23	24	39	37	27	28
Inventarier och hushållsutrustning	5	5	4	4	6	5	5	5	6	5	5	4	4	5
Hälsovård	3	3	3	3	3	3	2	3	3	2	7	6	4	3
Transport	16	17	15	15	17	20	11	14	17	19	9	12	18	18
Datakommunikation	3	2	3	3	3	2	4	3	3	2	3	2	3	3
Rekreation och kultur	11	10	11	11	11	10	11	10	12	10	9	9	11	10
Utbildning	0	0	0	0	0	0	0	0	0	0	0	0	0	0
Hotell, kaféer och restauranger	4	4	6	6	5	5	4	4	4	4	1	2	3	3
Övriga varor och tjänster	12	12	11	11	12	12	11	13	13	14	9	9	10	11

I genomsnitt har procentandelarna av konsumtionsutgifterna varit oförändrade i konsumtionens huvudgrupper. För boende och transport ökade andelarna av konsumtionsutgifterna med en procentenhet från år 2006 till år 2012. För kläder, datakommunikation samt rekreation och kultur minskade andelarna med en procentenhet. Strukturförändringarna i de olika hushållstypernas konsumtion är ganska likadana som genomsnittet för alla hushåll. Transportutgifternas andel har ökat och rekreations- och kulturutgifternas andel har minskat i de flesta hushållstyper. Andelen boendeutgifter i åldringshushåll var år 2012 fortfarande klart högre än i övriga grupper.

Livsmedlens andel av konsumtionen var oförändrad i alla hushållstyper utom i ensamförsörjarhushållen. Tidigare har livsmedlens andel av den totala konsumtionen sjunkit systematiskt. Den genomsnittliga prisstegringen för livsmedel och trafikbränslen var 20 procent resp. 33 procent på sex år. Detta har för sin del påverkat deras andel av konsumtionsutgifterna, eftersom både livsmedlens och transportutgifternas priselasticitet är låg. Ökningen av utgiftsandelen för boende förklaras dels av att priserna stigit med 20 procent dels av en ökad rymlighet i boendet.

Ägande bestämmer konsumtionen

Storleken på konsumtionsutgifter beror inte bara på hushållets årliga anskaffningar av varor och tjänster utan ägandet t.ex. av bostad, trafikmedel och fritidsbostad för med sig nödvändig konsumtion som för sin del dikterar utgiftsnivån inom olika delområden av konsumtionen. De tillgångar i form av bil, bostad och annan förmögenhet som en person skaffat sig i arbetsför ålder är i huvudsak på samma nivå vid pensioneringen. Däremot sjunker inkomsterna oftast vid denna tidpunkt, vilket innebär att en ökande andel av de disponibla inkomsterna används för underhåll av bostad, bil och sommarstuga medan annan konsumtion eller sparande minskar. I tabellerna 4 och 5 granskas dessa tre strukturella faktorer utgående från hushållets livsskede.

Boytan har i genomsnitt ökat med nio kvadratmeter på sex år, räknat per hushållsmedlem. Störst har ökningen av boenderymligheten varit i åldrings- och ensamförsörjarhushållen samt i gruppen "övriga hushåll". Boenderymligheten hos barnlösa par visar ingen ökning på sex år. Troligen bodde majoriteten av hushållen i den här gruppen redan år 2006 i en bostad som stämde överens med deras önskemål.

I alla hushållstyper fanns det i genomsnitt fler rum än boende år 2012, även om köket inte räknades med som ett rum. I åldringshushållen fanns det två rum per boende. Trängst bodde barnfamiljer med två försörjare. Ökningen av boenderymligheten ökar behovet av uppvärmningsenergi. Också mängden belysning och elektroniska apparater ökar med ett ökat antal rum ³⁾ .

Andelen hushåll med bil ökade med fyra procentenheter på sex år och hushållen med minst två bilar utgjorde redan en fjärdedel av alla hushåll. Speciellt mycket ökade hushållen med bil bland åldringshushållen, där det var vanligare än i enpersonshushållen under 65 år att man hade bil år 2012. Av barnfamiljerna med två försörjare hade 57 procent minst två bilar. Också ifråga om bilägande var situationen bland par utan barn nästan oförändrad från år 2006 till år 2012.

Tabell 4. Hushållens boenderymlighet efter hushållstyp åren 2006 och 2012

Hushållstyp	boenderymlighet = rum (exkl. kök)/person		m2/person
	2006	2012	2006	2012
Alla hushåll	1,7	1,7	42,0	51,0
Enpersonshushåll, under 65 år	1,9	1,9	56,0	60,0
Par utan barn, under 65 år	1,6	1,5	47,0	46,0
Ensamförsörjarhushåll	1,3	1,3	34,0	38,0
Barnfamilj med två försörjare	1,1	1,1	31,0	34,0
Åldringshushåll	2,1	2,1	58,0	64,0
Övriga hushåll	1,5	1,6	39,0	47,0

Tabell 5. Procentandel hushåll som ägde bil och fritidsbostad efter hushållstyp åren 2006 och 2012

Hushållstyp	Minst 1 bil		Minst 2 bilar		Fritidsbostad
	2006	2012	2006	2012	2006	2012
Alla hushåll	71	75	23	25	22	26
Enpersonshushåll, under 65 år	54	56	4	4	10	14
Par utan barn, under 65 år	89	87	32	36	27	28
Ensamförsörjarhushåll	60	71	5	10	14	11
Barnfamilj med två försörjare	97	97	52	57	27	27
Åldringshushåll	46	60	3	7	24	35
Övriga hushåll	89	93	42	44	37	39

Andelen hushåll som ägde en fritidsbostad ensamma eller tillsammans med andra ökade med fyra procentenheter från år 2006 till år 2012, då drygt en fjärdedel av hushållen ägde en sommarstuga. Flest hushåll med fritidsbostäder fanns i gruppen "övriga hushåll", 39 procent, och minst hushåll med fritidsbostäder i ensamförsörjarhushåll, 11 procent. I åldringshushåll ökade andelen sommarstugeägare med nio procentenheter på sex år. I hushåll med par utan barn och barnfamiljer med två försörjare skedde ingen förändring i andelen ägare av fritidsbostad under perioden 2006–2012.

1) Antalet hushåll och deras genomsnittliga storlek, hushållsbefolkningens storlek och genomsnittliga konsumtionsenheter i Finland åren 1966–2011 enligt inkomstfördelningsstatistiken. Uppgiften för år 2012 är preliminär. Se http://tilastokeskus.fi/til/tjt/2011/03/tjt_2011_03_2013-04-10_tau_001_fi.html.
2) Konsumtionsenheterna bygger på OECD:s så kallade modifierade skala. Den första vuxna i ett hushåll bildar en konsumtionsenhet. Övriga personer i hushållet som fyllt 14 år bildar var och en 0,5 konsumtionsenheter och 0–13-åriga barn bildar vart och ett 0,3 konsumtionsenheter. Ett hushåll med en vuxen bildar en konsumtionsenhet, medan ett hushåll som t.ex. består av makar och ett barn under 14 år tillsammans bildar 1,8 konsumtionsenheter. Konsumtion som beräknats med hjälp av konsumtionsenheter beaktar storleksskillnaderna mellan hushållen och möjliggör en jämförelse mellan dem.
3) Se Virve Rouhiainen: Kotitalouksien sähkön käyttö 2011 (ung. Hushållens elanvändning 2011), http://www.adato.fi/portals/2/attachments/Energiatehokkuus/Kotitalouksien_sahkonkaytto_2011_raportti.pdf

Källa: Hushållens konsumtion 2012. Statistikcentralen

Förfrågningar: Juha Nurmela 09 1734 2548, Tarja Hatakka 09 1734 3553, kulutus.tilastokeskus@stat.fi

Ansvarig statistikdirektör: Riitta Harala

---

Uppdaterad 15.1.2014