Förstasidan > Statistik > Byggnader och fritidshus > Begrepp och definitioner

Begrepp och definitioner

Bostad

Med bostad, dvs. bostadslägenhet avses en helhet som är avsedd för åretruntboende och som består av ett eller flera bostadsrum och som är utrustad med kök, kokvrå eller kokutrymme. En bostad bör ha en lägenhetsyta på minst 7 m2. Varje bostad skall ha en egen direkt ingång. Som ingång räknas också en separat ytterveranda (farstu) i t.ex. ett egnahemshus. Om inträde till bostaden förutsätter passage via utrymmen som egentligen hör till en annan bostadslägenhet, anses den förstnämnda inte utgöra en separat bostadslägenhet, utan de två helheterna bildar en enda bostadslägenhet.

Byggnad

Med byggnad avses en fast, fristående konstruktion med egen ingång som är uppförd på den plats där den är belägen, och som innefattar ett för olika funktioner avsett övertäckt utrymme som i allmänhet avgränsas av ytterväggar eller andra väggar som avskiljer det från andra konstruktioner (byggnader).

Bergrum eller andra underjordiska utrymmen, vars inneryta huvudsakligen består av bergvägg eller motsvarande och/eller utrymmen som inte omfattar konstruktioner som är jämförbara med innerkonstruktionerna i egentliga husbyggnader - t.ex. underjordiska oljecisterner - räknas inte som byggnader.

Skjul av lätt konstruktion, kiosker o.d. som inte innefattar utrymmen som avgränsas av slutna väggar, samt husvagnar, fartyg o.d. anses inte heller utgöra byggnader.

Statistiken över byggnadsbeståndet omfattar inte

• fritidshus
• byggnader för vätskeupplag
• byggnader som enbart används inom lantbruksproduktion
• bastubyggnader i anslutning till bostadsbyggnader
• ekonomibyggnader i anslutning till bostadsbyggnader
• byggnader som i sin helhet är i andra länders ambassaders bruk
• försvarsmaktens byggnader
• skyddsrum

utom då byggnaderna är bebodda eller då de omfattar verksamhetslokaler.

Uppgifterna om byggnadsbeståndet har erhållits ur Befolkningsregistercentralens befolkningsdatasystem.

Byggnadens användningssyfte

Byggnadens användningssyfte bestäms i enlighet med det ändamål för vilket största delen av byggnadens våningsyta används. Huvudgrupperna i byggnadsklassificeringen är

• bostadsbyggnader
• fritidsbostadshus
• affärsbyggnader
• kontorsbyggnader
• trafikbyggnader
• vårdbyggnader
• byggnader för samlingslokaler
• undervisningsbyggnader
• byggnader inom industrin och gruvindustrin
• byggnader för energiförsörjning
• byggnader för samhällsteknik
• lagerbyggnader
• byggnader för räddningsväsendet
• lantbruksbyggnader och djurstall
• övriga byggnader.

Byggnadsklassificeringen presenteras i Statistikcentralens handbok Byggnadsklassificering 2018.

Alla klasser i byggnadsklassificeringen har inte tagits med i Statistikcentralens byggnadsbestånd.

Byggnadsmaterial

Med byggnadsmaterial avses det material som byggnadens bärande konstruktion i huvudsak är gjorda av. Klassificeringen är följande:

• betong, lättbetong
• tegel
• stål
• trä
• annat, okänt

Byggnadsår

Med byggnadsår avses det år byggnaden blev färdig för användning. Om byggnadsåret är tidigare än 1980 har också ombyggnadsåret kunnat uppges som byggnadsår.

Fritidshus

Med fritidshus (sommarstuga) avses en fast byggnad som är uppförd på platsen och som används som semester- eller fritidsbostad. Semesterstugor som betjänar affärslivet, byggnader i semesterbyar och koloniträdgårdsstugor förs inte till fritidshus.

Till fritidshusen räknas alla de byggnader vars användningssyfte den sista dagen under året var bostadsbyggnad för fritidsbruk eller som vid nämnda tidpunkt användes för semesterboende.

Fritidshusen hör inte till byggnadsbeståndet. Med ytan i fritidshus avses byggnadens våningsyta.

Uppgifterna om fritidshus har erhållits ur byggnads- och lägenhetsuppgifterna i Befolkningsregistercentralens befolkningsdatasystem, som upprätthålls med hjälp av byggnadsprojektanmälningarna från kommunernas byggnadstillsyn.

Hustyp

Bostäder indelas enligt hustyp på följande sätt:

• fristående småhus: bostadshus med 1-2 bostäder, parhus samt med småhus jämförbara fristående bostadsbyggnader (t.ex. fritidsbostäder med stadigvarande boende).
• rad- och kedjehus: bostadsbyggnader som består av minst tre sammanbyggda småhus
• flervåningsbostadshus: hus med minst tre bostäder, där minst två bostäder finns ovanpå varandra i det fall att huset inte kan föras till någon av de föregående klasserna
• annan byggnad: också byggnader av okänd hustyp.

Kommunalt delområde

Kommunala delområden består av funktionella områdeshelheter som definierats av kommunen och på vilka kommunen baserar sin verksamhet för planering och uppföljning av områdesutvecklingen. Statistikcentralen sköter digitaliseringen av nya delområdesindelningar samt upprätthåller ett register över områdenas gränser och namn. Kommunerna har möjlighet att justera sin delområdesindelning en gång i året.

Delområdesindelningen är en hierarkisk indelning med tre nivåer: en 1-siffrig storområdesnivå, en 2-siffrig statistikområdesnivå och en 3-siffrig småområdesnivå. Delområdena numreras löpande enligt dessa tre hierarkiska nivåer. Den sexsiffriga delområdeskoden är kopplad till kommunens tresiffriga kommunkod, vilket betyder att delområdeskoden består av sammanlagt nio tecken.

Nätanslutning

En byggnads nätanslutningar är

• avlopp
• vattenledning
• el
• naturgas.

Sommargäst

Antalet sommargäster per kommun har räknats enligt det totala antalet personer i fritidshusägarens bostadshushåll. I antalet sommargäster medräknas inte personer, vilkas fritidshus finns i den kommun där de är bosatta. Om samma person emellertid äger flera fritidshus i samma kommun, har medlemmarna i bostadshushållet räknats bara en gång som sommargäster i kommunen i fråga. Om ett bostadshushåll har fritidshus i flera kommuner har medlemmarna räknats som sommargäster i alla kommuner i fråga.

Fritidshus som ägs av dödshus, som ägs samfällt eller som ägs av utlänningar har inte kunnat beaktas då antalet sommargäster räknats.

Tätort

En tätort är en förtätning av byggnader med minst 200 invånare. Som grund för avgränsningen används befolkningsuppgiften från året innan. Tätorter definieras och avgränsas i samarbete med Finlands miljöcentral med hjälp av metoder som bygger på geografisk information, i vilka man använder sig av byggnads- och befolkningsuppgifter i Statistikcentralens 250 m x 250 m rutmaterial. Vid definieringen granskas folkmängden samt antalet byggnader och våningsarealen i rutor som innehåller byggnader och i gränsande rutor. Av de sammanhängande förtätningar av byggnader som uppstått vid definieringen väljs de som har minst 200 invånare.

Uppvärmningssätt

Med uppvärmningssätt avses det uppvärmningssätt som huvudsakligen används för att värma upp byggnaden. Det finns också uppgift om uppvärmningssätt för bostäder. Uppgift om värmekälla har erhållits ur befolkningsdatasystemet, som får uppgiften i byggnadsprojektanmälningarna från kommunens byggnadstillsyn. Uppgiften om ändring av uppvärmningssättet förmedlas till befolkningsdatasystemet bara om byggnaden har genomgått ombyggnadsarbeten som kräver bygglov.

Klassificeringen är följande:

• vattencentralvärme
• luftcentralvärme
• direkt eluppvärmning
• ugns- eller kaminuppvärmning
• ej fast värmeanordning
• okänt.

En byggnad med vattencentralvärme värms upp med cirkulerande vatten, en byggnad med luftcentralvärme med cirkulerande luft. Vid direkt eluppvärmning värms byggnaden upp direkt med ett fast värmeelement som är kopplat till elnätet eller på något motsvarande sätt.

Vid ugns- eller kaminuppvärmning uppvärms en värmemagasinerande mur (ugn) med ved eller något annat bränsle. Till ugnsuppvärmning hänförs också inmurade elektriska värmekondensatorer, fristående fasta oljevärmare samt öppna spisar med varmluftscirkulation (inte i lättkonstruktion). Ugnar för bastuuppvärmning räknas inte som uppvärmningsanordningar.

Utrustning

Uppgifterna om byggnadernas och bostädernas utrustning härstammar från byggnads- och lägenhetsuppgifterna i Befolkningsregistercentralens befolkningsdatasystem.

Bostadens utrustning:

• avlopp
• vattenledning
• WC
• varmvatten
• tvättutrymmen (dusch/badrum eller bastu i bostaden)
• bastu i lägenheten
• central- eller elvärme.

Uppgifterna om bostädernas utrustning har använts då utrustningsnivån fastställts.

Byggnadens utrustning:

• el
• avlopp
• vattenledning
• varmvatten
• hiss
• bastu i huset
• simbassäng
• maskinell ventilation
• skyddsrum.

Utrustningsnivå

Sedan år 2005 beskrivs bostadens utrustningsnivå enligt en indelning i två klasser:

• välutrustad bostad: bostaden har vattenledning, avlopp, varmvatten, WC, tvättutrymmen (antingen dusch/badrum eller bastu i lägenheten) samt central- eller elvärme
• annan eller okänd utrustningsnivå

Tidigare år indelades bostadens utrustningsnivå i tre klasser:

• välutrustad bostad: bostaden har vattenledning, avlopp, varmvatten, WC, tvättutrymmen (antingen dusch/badrum eller bastu i lägenheten) samt central- eller elvärme
• bristfälligt utrustad bostad: bostaden saknar endast tvättutrymmen och/eller centralvärme (eller elvärme)
• ytterst bristfälligt utrustad bostad: bostaden saknar något av följande: vattenledning, avlopp, varmvatten eller WC.

Värmekälla

Med värmekälla avses det bränsle eller den värmekälla som huvudsakligen används för uppvärmning av byggnaden. Det finns också uppgift om värmekälla för bostäder Uppgift om värmekälla har erhållits ur befolkningsdatasystemet, som får uppgiften av kommunens byggnadstillsyn. Uppgiften om ändring av uppvärmningssättet förmedlas till befolkningsdatasystemet i allmänhet bara om byggnaden har genomgått ombyggnadsarbeten som kräver bygglov.

Klassificeringen är följande:

• fjärr- eller regionvärme
• olja
• gas
• stenkol
• el
• ved
• torv
• jordvärme
• annan, okänd

Våningsantal

I byggnadens våningsantal inräknas alla de huvudsakligen ovanför markytan belägna våningar, där det finns bostads- eller arbetsrum eller utrymmen i enlighet med byggnadens användningssyfte. Om antalet våningar är olika i olika delar av byggnaden, avser våningsantalet i allmänhet det största antalet våningar i byggnaden.

I fråga om byggnader som färdigställts efter år 1980 anges våningsantalet som ett medeltal med beaktande av helheten, om våningsytan i någon våning utgör en mycket liten del av våningsytan i byggnadens huvudsakliga våningar. T.ex. en stor industrihall i en våning med kontorslokaliteter med liten våningsyta i tre våningar anses ha våningsantalet ett.

Våningsyta

I byggnadens våningsyta inräknas våningarnas yta och den del av vindens eller källarvåningens yta där det finns bostads- eller arbetsrum eller andra utrymmen i enlighet med byggnadens huvudsakliga användningssyfte.

Våningsytan är den vågräta yta som begränsas av yttersidan av våningarnas väggar eller deras tänkta fortsättning vid öppningar eller dekorationsdetaljer i ytterväggarna.

Ägartyp

Byggnader indelas efter ägare i följande klasser:

• privatperson/dödsbo
• bostadsaktiebolag eller -andelslag
• fastighetsaktiebolag
• privat företag
• företag med statlig eller kommunal majoritet
• statligt eller kommunalt affärsverk
• bank eller försäkringsanstalt
• kommun
• staten
• socialskyddsfond
• religiöst samfund, stiftelse, parti e.dyl.
• annan eller okänd.