Inkomstskillnaderna minskade på grund av minskade inkomster bland höginkomsttagare

Inkomstskillnaderna fortsatte att minska år 2009. Enligt Statistikcentralens statistik över inkomstfördelning var Gini-koefficienten 25,9 år 2009, då den året innan var 0,9 enheter större. Inkomstskillnaderna minskade särskilt i toppen av högsta inkomstdecilen, då medelinkomsten för den högsta decilen sjönk, medan medianinkomsten steg. Inkomsterna i alla övriga deciler ökade.

Förändring av inkomsterna i decilerna som medelvärde och medianvärde år 2009

Ökningen av erhållna transfereringar och minskningen av skatter och övriga avgifter av skattenatur ökade hushållens disponibla inkomst med 2,4 procent år 2009. De erhållna transfereringarna ökade med 9 procent från året innan. Särskilt ålderspensionerna och arbetslöshetsförmånerna ökade. Storleken på skatter och avgifter av skattenatur sjönk från året innan med 4,8 procent.

Hushållens faktorinkomster sjönk med 1,7 procent från året innan. Bland faktorinkomsterna minskade hushållens löneinkomster (–1,7 %) och företagarinkomster (–11,6 %). Kapitalinkomsterna exkl. bostadsinkomst sjönk med 14,8 procent. Bostadsinkomsten eller den kalkylerade nettohyran ökade dock med nästan en fjärdedel från år 2008 på grund av lägre räntor på bostadslån, vilket ledde till en ökning av kapitalinkomsterna med 2,1 procent.

Inkomsterna ökade i alla deciler, oberoende av om man använde median eller medeltal som mätare, med undantag av decilen med de högsta inkomsterna. Mätt som medelvärde minskade inkomsterna i den högsta inkomstdecilen med omkring en procent (710 euro). Mätt som medianvärde ökade inkomsterna dock med över 4 procent (1 970 euro) i den högsta inkomstdecilen. Medianen beskriver inkomsterna för decilens mittersta observation. (Figur.)

Skillnaden mellan medeltalet och medianen förklaras av att inkomsterna sjönk i den del av den högsta inkomstdecilen som hade de allra högsta inkomsterna. Detta minskar höginkomstgruppens medelinkomster, men påverkar inte medianen, dvs. inkomsterna för decilens mittersta observation. Medelinkomsterna för gruppen med de lägsta inkomsterna ökade proportionellt lika mycket som medianen, omkring 5 procent, men mätt i euro var ökningen (medeltalet 500 euro och medianen 530 euro) mer anspråkslös än för de övriga inkomstdecilerna.

Minskningen i den del av den högsta inkomstdecilen som har de allra högsta inkomsterna återspeglas i en minskning av gruppens inkomstandel samt av Gini-koefficienten. Den högsta inkomstdecilens inkomstandel var 22 procent år 2009, medan den året innan var 22,8 procent. Värdet av Gini-koefficienten var för sin del 25,9 procent, vilket är 0,9 enheter mindre än år 2008. Gini-koefficienten får värden mellan 0 och 100, där 0 innebär en helt jämn inkomstfördelning och 100 att en inkomsttagare får alla inkomster. Både Gini-koefficienten och inkomstandelen för decilen med de största inkomsterna sjönk nu för andra året i rad. Den högsta inkomstdecilens inkomstandel och inkomstskillnaderna var som högst år 2007, då inkomstandelen var 23,9 procent och Gini-koefficienten 28.

Inkomstandelen för den lägsta inkomstdecilen steg med bara 0,1 procentenheter från året innan och var 4 procent år 2009. Den lägsta inkomstdecilens inkomstandel har dock sjunkit från början av 1990-talet, då dess andel var 4,9 procent. Inkomstandelen har ökat i de två högsta inkomstdecilerna sedan år 1990 och allra mest i högsta inkomstdecilen. Inkomstandelen för de två lägsta inkomstdecilerna har minskat allra mest.

I en jämförelse mellan 29 europeiska länder låg Finland på åttonde plats i fråga om minsta inkomstskillnader. Enligt de senaste internationella uppgifterna är Finland inte längre i täten för ökade inkomstskillnader. Under åren 2005–2009 var inkomstskillnaderna nästan oförändrade i Finland, Holland och Grekland. Inkomstskillnaderna minskade i 15 länder och ökade i 11. Skillnaderna minskade mest i Polen, Irland och Estland, och ökade mest i Bulgarien, Rumänien och Danmark.

Inkomstandelar och medelinkomster i inkomstdecilerna år 2009 och förändringar av inkomstandelar 1990–2009

		I (10 % med lägsta inkomster)	II	III	IV	V	VI	VII	VIII	IX	X (10 % med högsta inkomster)
Inkomstandel år 2009, %		4,0	5,6	6,7	7,7	8,6	9,5	10,5	11,7	13,7	22,0
Förändrad andel, %-enheter	1990–2009	-0,9	-0,9	-0,7	-0,5	-0,4	-0,4	-0,3	-0,1	0,3	3,9
	2000–2009	-0,3	0,0	0,1	0,2	0,3	0,3	0,2	0,2	0,3	-1,3
	2007–2009	0,1	0,2	0,2	0,3	0,3	0,3	0,3	0,1	0,1	-1,9
Medelinkomster, €		10 645	14 841	17 741	20 202	22 565	25 006	27 783	30 917	36 076	58 012
Medianinkomster, €		11 318	14 865	17 756	20 238	22 591	24 995	27 783	30 782	35 840	48 674

Källa: Inkomstfördelningsstatistik 2009, Statistikcentralen

Förfrågningar: Hannele Sauli (09) 1734 3497, Kaisa-Mari Okkonen (09) 1734 3408, toimeentulo.tilastokeskus@stat.fi

Ansvarig statistikdirektör: Riitta Harala

Publikationen i pdf-format (327,2 kB)

Tabeller

Tabeller i databaser

Plocka ut de uppgifter som du behöver till tabeller, visa uppgifterna som diagram eller ladda ned data.

Tabellbilagor

Uppdaterad 20.5.2011

Instruktion för hänvisning:

Finlands officiella statistik (FOS): Inkomstfördelningsstatistik [e-publikation].
ISSN=1799-1323. 2009. Helsingfors: Statistikcentralen [hänvisat: 23.11.2024].
Åtkomstsätt: http://www.stat.fi/til/tjt/2009/tjt_2009_2011-05-20_tie_001_sv.html