Publicerad: 23.5.2012
Utvecklingen av inkomsterna för personer i ägarbostäder mer gynnsam än för personer i hyresbostäder
Inkomstskillnaden mellan hushåll som bor i ägarbostäder och hushåll som bor i hyresbostäder har ökat markant under de senaste 15 åren. Enligt Statistikcentralens inkomstfördelningsstatistik ökade inkomstnivån hos hushåll som bor i ägarbostäder med 49 procent och hos hushåll som bor i hyresbostäder med 26 procent från år 1995 till år 2010. De disponibla inkomsterna per konsumtionsenhet för dem som bor i ägarbostäder var i genomsnitt 26 970 euro och för dem som bor i hyresbostäder 16 150 euro år 2010. Av Finlands omkring 2 551 000 hushåll bor 68 procent i ägarbostäder och 30 procent i hyresbostäder. Hälften av ägarbostäderna är skuldfria.
Disponibla inkomster per konsumtionsenhet efter bostadens upplåtelseform åren 1987–2010, i 2010 års pengar.
Hushållens boendekostnader (inkl. bolåneräntor, men inte amorteringar) var i genomsnitt 12 procent av de disponibla penninginkomsterna år 2010. Hos hyresgästerna var andelen 22 procent, hos dem som bor i ägarbostäder som finansierats med skuld 10 procent och hos dem som bor i skuldfria ägarbostäder 9 procent. Då även amorteringar av bolån beaktas, var boendekostnadernas andel av inkomsterna i ägarbostäder som finansierats med skuld lika stor som hos hyresgäster, 23 procent.
Om man inte har bostadsskulder, har hushåll som bor i ägarbostäder mer pengar över till annan konsumtion än övriga hushåll med motsvarande penninginkomster. De senaste årens låga låneräntor har sänkt boendekostnaderna hos personer som bor i ägarbostäder. Skattefördelarna har dock på motsvarande sätt varit mindre. Å andra sidan har ökningen av hyresnivån ökat skillnaderna i konsumtionsmöjligheter mellan personer som bor i ägarbostäder och personer som bor i hyresbostäder.
I inkomstfördelningsstatistiken beaktas den fördel som fås genom ägarboende i beräkningen av hushållens disponibla inkomster. Förändringsprocenterna är dock nästan desamma, även om den kalkylerade bostadsinkomsten avräknades från inkomsterna.
Enligt den senaste inkomstfördelningsstatistiken var medianvärdet av hushållens disponibla inkomster 33 410 euro år 2010. Detta var en reell ökning med 1,7 procent från året innan. Jämfört med 2000-talet var ökningen dock marginell. Under 2000-talet har inkomstutvecklingen i hushållen varit sämre bara under åren 2006–2008.
Löneinkomsterna ökade inte alls år 2010. Under de två senaste åren har löneinkomsterna ökat betydligt enbart i hushåll bestående av personer i åldern 35–44 år. Bara kapitalinkomsterna och de erhållna inkomstöverföringarna ökade betydligt. Företagarinkomsterna ökade med 3,4 procent, särskilt inkomsterna från skogsbruk. Därför ökade företagarnas och lantbruksföretagarnas inkomster, som till största delen består av företagar- och kapitalinkomster, relativt sett mest.
Källa: Inkomstfördelningsstatistik 2010, Statistikcentralen
Förfrågningar: Hannele Sauli 09 1734 3497, Kaisa-Mari Okkonen 09 1734 3408, toimeentulo.tilastokeskus@stat.fi
Ansvarig statistikdirektör: Riitta Harala
Publikationen i pdf-format (263,6 kB)
- Tabeller
-
Tabeller i databaser
Plocka ut de uppgifter som du behöver till tabeller, visa uppgifterna som diagram eller ladda ned data.
Tabellbilagor
- Tabellbilaga 1. Decilgruppernas inkomstandelar (%) åren 1966 - 2010. (23.5.2012)
- Tabellbilaga 2. Faktorinkomsternas, bruttoinkomsternas och de disponibla inkomsternas Gini-koefficienter samt transfereringarnas utjämnande effekt på inkomstskillnaderna åren 1966 - 2010. (23.5.2012)
- Tabellbilaga 3. Hushållens inkomststruktur i inkomstklasser efter hushållens bruttoinkomst 2010. (23.5.2012)
Uppdaterad 23.5.2012
Finlands officiella statistik (FOS):
Inkomstfördelningsstatistik [e-publikation].
ISSN=1799-1323. 2010. Helsingfors: Statistikcentralen [hänvisat: 5.11.2024].
Åtkomstsätt: http://www.stat.fi/til/tjt/2010/tjt_2010_2012-05-23_tie_001_sv.html