Denna sida är arkiverad.

Uppgifter som publicerats efter 5.4.2022 finns på den förnyade webbplatsen.

Gå till den nya statistiksidan.

Publicerad: 5.3.2021

Den ekonomiska utsattheten bland studerande har ökat något under 2010-talet

I början av 2010-talet var andelen studerande med låga inkomster 27,7 procent och i slutet av decenniet 30,3 procent. Låginkomstgraden för arbetslösa har varierat mycket under decenniet, men i slutet av decenniet var den nästan på samma nivå som år 2010, över 40 procent. Låginkomstgraden för hela befolkningen har minskat från början av decenniet. Uppgifterna framgår av urvalsmaterialet i Statistikcentralens inkomstfördelningsstatistik.

Låginkomstgrad efter personens socioekonomiska ställning åren 2010–2019, %

Låginkomstgrad efter personens socioekonomiska ställning åren 2010–2019, %

Vid tolkningen av utvecklingen av den ekonomiska utsattheten bland studerande är det bra att komma ihåg att studielån som lyfts inte räknas med i inkomsterna. Studielån som inte ingår i inkomstbegreppet har ökat i betydelse i studerandenas utkomst: Enligt FPA:s statistik har antalet personer som lyft studielån ökat med omkring 60 procent och storleken på ett genomsnittligt lyft studielån har ökat med omkring 80 procent från år 2010 till år 2019.

I övriga socioekonomiska grupper har förändringarna i låginkomstgraden varit antingen nedåtgående eller också har de varit oförändrade. Av de stora befolkningsgrupperna har särskilt pensionärernas låginkomstgrad sjunkit från år 2010, då den var 19,3 procent, till år 2019, då den var 15,1 procent. Till pensionärshushåll med låga inkomster hörde 215 000 personer, dvs. var tredje låginkomsttagare var pensionär år 2019. Minskningen av pensionärernas ekonomiska utsatthet förklaras av att personer som pensionerats under 2010-talet har större arbetspensioner än tidigare generationer.

Sammanlagt 669 000 personer, dvs. 12,3 procent av hushållsbefolkningen, hade låga inkomster år 2019. I början av decenniet var 13,7 procent av befolkningen, dvs. 728 000 personer, låginkomsttagare. – Mera information om de socioekonomiska gruppernas låginkomstgrader finns i databastabellen .

Företagarhushållens inkomster har ökat mest under 2010-talet, men den relativa ökningen var störst i studerandehushållen

Under 2000-talets andra decennium har hushållens inkomster ökat mest i företagarhushållen (se figur). Företagarhushållens (exkl. jordbruksföretagare) medianinkomst ökade från 29 200 euro år 2010 till 32 300 euro år 2019.

Hushållens penninginkomster per konsumtionsenhet, median, efter referenspersonens socioekonomiska ställning åren 1987–2019, euro i 2019 års penningvärde

Hushållens penninginkomster per konsumtionsenhet, median, efter referenspersonens socioekonomiska ställning åren 1987–2019, euro i 2019 års penningvärde

Av företagarhushållens inkomster har lönerna ökat mest. Ökningen av löneinkomster kan betyda både en ökning av det lönebelopp som företagaren själv lyfter eller en ökning av lönerna för andra personer som hör till företagarhushållen. Trots ökningen av totalinkomsterna har företagarhushållens genomsnittliga företagarinkomster och kapitalinkomster minskat under denna tid.

Den relativa ökningen av inkomsterna var under denna tid störst i studerandehushållen, något över 15 procent. Trots den relativa ökningen är studerandehushållens inkomstnivå dock den allra lägsta, jämsides med de arbetslösas hushåll, drygt 13 600 euro per konsumtionsenhet år 2019. Både relativt och absolut sett har ökningen av inkomsterna varit svagast i löntagarhushållen, där medianen av hushållens disponibla penninginkomster har ökat med omkring 850 euro, dvs. med omkring 3 procent, under decenniet.

När man granskar hushållens inkomster efter socioekonomisk ställning bör man beakta att ett hushåll definieras som studerandehushåll eller arbetslöst hushåll bara då den medlem av hushållet som har de högsta inkomsterna är studerande eller arbetslös. Av studerande under 20 år hörde drygt 92 procent till andra hushåll än studerandehushåll, men av äldre studerande hörde omkring en tredjedel till andra hushåll än studerandehushåll år 2019. Av de arbetslösa hörde för sin del 60 procent till arbetslösa hushåll och 28 procent till sysselsatta hushåll. Därför kan man inte direkt dra slutsatser om de studerande eller arbetslösa personernas inkomstutveckling utgående från hushållens inkomstgranskning.

I över 80 procent av hushållen är den person som har de högsta inkomsterna antingen löntagare eller pensionär

49 procent av alla hushåll var löntagarhushåll och 34 procent pensionärshushåll år 2019. De här grupperna utgjorde den största andelen av hushållen inom alla inkomstdecilgrupper (se figur).

Andel hushåll i inkomstdecilgrupperna efter hushållens socioekonomiska ställning år 2019, %

Andel hushåll i inkomstdecilgrupperna efter hushållens socioekonomiska ställning år 2019, %

Andelen företagarhushåll (inkl. jordbruksföretagare) var år 2019 störst i decilen med de högsta inkomsterna (något under 18 procent) och andelen löntagarhushåll i decilen med de näst högsta inkomsterna (drygt 76 procent). Sammantaget var drygt 6 procent av alla hushåll företagarhushåll. Företagarhushållen är jämnare fördelade på låg-, medel- och höginkomsttagargrupper än övriga grupper.

Av alla hushåll var något under 11 procent hushåll där den person som hade de högsta inkomsterna antingen var arbetslös, studerande eller någon annan icke-sysselsatt (exkl. pensionär), till exempel beväring eller person som sköter eget hushåll. Av hushållen i decilen med de lägsta inkomsterna var 46 procent sådana hushåll och i decilen med de näst lägsta inkomsterna drygt 20 procent.

I decilen med de lägsta inkomsterna var pensionärshushållens andel omkring 42 procent och löntagarnas drygt 7 procent av alla hushåll. Andelen pensionärshushåll var störst också i decilerna med de näst lägsta och de tredje lägsta inkomsterna. Andelen löntagar- och företagarhushåll är större ju högre inkomstdecil det är fråga om.


Källa: Inkomstfördelningstatistik 2019, Statistikcentralen

Förfrågningar: Kaisa-Mari Okkonen 029 551 3408

Ansvarig avdelningschef: Hannele Orjala

Tabeller

Tabeller i databaser

Plocka ut de uppgifter som du behöver till tabeller, visa uppgifterna som diagram eller ladda ned data.


Uppdaterad 05.03.2021

Instruktion för hänvisning:

Finlands officiella statistik (FOS): Inkomstfördelningsstatistik [e-publikation].
ISSN=1799-1323. inkomst, boende och boendeutgifter 2019. Helsingfors: Statistikcentralen [hänvisat: 1.3.2024].
Åtkomstsätt: http://www.stat.fi/til/tjt/2019/04/tjt_2019_04_2021-03-05_tie_001_sv.html