Förstasidan > Statistik > Lönsamhetsundersökningar > 2009 > Produktivitetsutvecklingen i samhällsekonomin 1976-2009*

Publicerad: 23.4.2010

Produktivitetsutvecklingen i samhällsekonomin 1976-2009*

Tillväxttakten för arbetsproduktiviteten år 2009, som bygger på de preliminära uppgifterna i nationalräkenskaperna, var -2,8 procent av hela samhällsekonomin, medan den var -0,4 procent år 2008, 3,1 procent år 2007 och 2,7 procent år 2006. På motsvarande sätt uppgick tillväxttakten för totalproduktiviteten år 2008 till -0,8 procent av hela samhällsekonomin, medan den var 2,8 procent år 2007 och 2,5 procent år 2006. Bidraget av förändringen i kapitalintensiteten var år 2008 0,5 procent inom hela samhällsekonomin och 0,3 procent år 2007 och 0,2 procent år 2006.

Figur 1. Produktivitetsutvecklingen i hela samhällsekonomin 1976–2009*, %

Den långsiktiga trendtillväxten beräknat med HP-filtret visar att tillväxttakten för arbetets produktivitet för hela samhällsekonomin har sedan mitten av 1990-talet sjunkit kraftigt från 3,5 procent till 1,7 procent år 2008. Även om årstillväxten för enskilda år (2004, 2006 och 2007) har varit omkring 3 procent, har trenden för arbetsproduktiviteten ändå varit fortsatt sjunkande sedan mitten av 1990-talet. Tillväxttakten för arbetets produktivitet för hela samhällsekonomin under perioden 1975–1995 har varit ungefär 3 procent per år. På motsvarande sätt visar den långsiktiga trendtillväxten för totalproduktiviteten att totalproduktiviteten varierade mellan 1–2 procent före år 1993. Från år 1993 till år 2000 var den årliga tillväxttakten för totalproduktiviteten i genomsnitt ungefär 2–2,5 procent. Efter år 2000 har trendtillväxten för totalproduktiviteten varit ungefär 1,3–1,5 procent per år. Som lägst på 2000-talet var trendtillväxten för totalproduktiviteten år 2008, då den var 1,1 procent. Före år 1993 var trendförändringen för kapitalintensiteten omkring 1–1,5 procent. Efter det avtog tillväxttakten tydligt åren 1993–2000. Efter år 2000 har den årliga tillväxttakten för kapitalintensiteten varit omkring 0,5 procent.

Den viktigaste enskilda faktorn i hela tillväxten av förädlingsvärdet inom samhällsekonomin har varit ökningen av totalproduktiviteten. Totalproduktivitetens bidrag till ökningen av förädlingsvärdet år 2008 var enligt de preliminära uppgifterna om nationalräkenskaperna dock negativ då den var -0,8 procentenheter, medan den var 2,8 procentenheter år 2007 och 2,5 procentenheter år 2006. Kapitalinsatsens bidrag har varit jämnt. År 2008 uppgick det till 1,0 procentenheter, år 2007 till 1,1 procentenheter och år 2006 till 0,7 procentenheter. Arbetsinsatsens bidrag till ökningen av förädlingsvärdet var för sin del 0,9 procentenheter år 2008, medan den var 1,3 procentenheter år 2007 och 1,0 procentenheter år 2006.

Figur 2. Bidragen till förädlingsvärdet, %-enheter

Inverkan av förändringen i strukturen för arbetsinsatsen samt av kapitalvarutyperna på den ekonomiska tillväxten har uppskattats för hela samhällsekonomin. Det bidrag till ökningen av förädlingsvärdet som förändringen av arbetsinsatsens struktur stått för var som kraftigast under den förra depressionen 1990–1994, då den var 0,8 procent per år. Under den föregående perioden ökade förändringen av arbetsinsatsens struktur förädlingsvärdets volym med ungefär 0,5 procent per år. Sedan mitten av 1990-talet har inverkan av förändringen i arbetsinsatsens struktur på ökningen av förädlingsvärdet försvagats. Inverkan har varit ungefär 0,2 procent per år 1995–2004 och ungefär 0,1 procent per år de senaste åren.

ICT-kapitalets bidrag till ökningen av förädlingsvärdet gick kraftigt upp under IT-boomen 1995-1999 och var omkring 0,5 procent per år. Under 2000-talet har ICT-kapitalets bidrag i genomsnitt varit 0,3 procent per år. Enligt resultaten av undersökningen om satelliträkenskaperna för forsknings- och utvecklingsverksamhet har F&U bidrag till totalproduktiviteten i genomsnitt varit 0,24 procent per år 2000–2004 och 0,20 procent per år 2005–2008.

	1976-1989	1990-1994	1995-1999	2000-2004	2005-2008
Bruttonationalprodukt	3,3	-0,9	3,5	2,9	3,2
Förändring i Arbetsinsats	0,7	-3,4	2,3	0,8	1,6
...Arbetade timmar	0,1	-4,5	2,0	0,5	1,4
…Labour kvalitet	0,6	1,1	0,3	0,3	0,2
Arbetsproduktivitet	3,2	3,6	1,5	2,4	1,8
Förändring i kapitalinsats	3,7	1,5	2,2	2,4	2,4
Arbetsinsatsens bidrag	0,5	-2,6	1,1	0,5	1,0
...Arbetade timmar	0,1	-3,4	0,9	0,3	0,9
…Labour kvalitet	0,5	0,8	0,2	0,2	0,1
Kapitalinsatsens bidrag	1,1	0,4	0,9	0,9	0,9
…ICT -kapital	0,12	0,25	0,48	0,31	0,28
- Datorer	0,02	0,13	0,27	0,03	0,04
- Kommunikationsmedel	0,01	0,02	0,08	0,06	0,11
- Programvaror	0,09	0,10	0,13	0,22	0,13
…Andra maskiner och inventarier	0,41	-0,08	-0,01	0,14	0,06
…Andra kapital	0,58	0,26	0,39	0,46	0,53
Totalproduktivitet	1,6	1,3	1,6	1,4	1,3
, därav förändringen av F&U -kapitalinsatsens bidrag 1)				0,24	0,20

1) I totalproduktiviteten har inte förändringen av F&U -kapitalinsatsens bidrag

Utöver produktivitetssiffrorna omfattar publikationen metodbeskrivningen för KLEMS-produktivitetsberäkningen, sammandrag av satelliträkenskaperna för forsknings- och utvecklingsverksamhet och av revideringen av nationalräkenskapernas tidsserie samt den offentliga verksamhetens produktivitet.

Källa: Tuottavuuskatsaus 2010. Statistikcentralen

Förfrågningar: Antti Pasanen (09) 1734 2629, skt.95@stat.fi

Ansvarig statistikdirektör: Ari Tyrkkö

Tabeller

Tabeller i databaser

Plocka ut de uppgifter som du behöver till tabeller, visa uppgifterna som diagram eller ladda ned data.

• Databastabellerna och deras variabler
• Arkiverade tabeller

---

Uppdaterad 23.4.2010