Denna sida är arkiverad.

Uppgifter som publicerats efter 5.4.2022 finns på den förnyade webbplatsen.

Gå till den nya statistiksidan.

Publicerad: 16.12.2008

Arbetsmiljöproblemen har ökat hos kommunerna och staten

Statistikcentralen har redan i tre decennier gjort omfattande urvalsbaserade undersökningar som beskriver förändringar i olika riktningar i löntagarnas arbetsförhållanden. De största förändringar som skett i en negativ riktning är att brådskan och osäkerheten har ökat sedan slutet av 1980-talet och att gränsen mellan arbete och fritid har blivit mer otydlig. Då man dessutom betonar individuella arbetsprestationer samtidigt som konkurrensen på arbetsplatserna ökar, blir de sociala relationerna och samarbetet lidande.

Brådska, otillräcklighet, osäkerhet inför framtiden och brist på öppenhet har ökat isynnerhet inom den offentliga sektorn. Inom den kommunala sektorn började en negativ utveckling synas fr.o.m. depressionen under 1990-talet, men enligt den senaste undersökningen har problemen under 2000-talet ökat särskilt inom den statliga sektorn. Statligt anställda upplever oftare än tidigare att personalantalet är för litet jämfört med mängden arbetsuppgifter. Också öppenhet och uppmuntran har minskat i arbetsklimatet. De statsanställda är nu mer rädda för oförutsedda förändringar än vad arbetstagarna är inom övriga sektorer.

För lite personal jämfört med arbetsmängden
Helt av samma åsikt. Efter arbetsgivarsektor. Arbetsmiljöundersökningarna 1990-2008

Arbetsmiljöundersökningarna visar att det under 30 år också skett många förändringar i en positiv riktning i det finländska arbetslivet. Utöver att löntagarnas kompetensnivå stigit har också möjligheterna att utvecklas i arbetet och få utbildning på arbetsplatsen förbättrats i avsevärd grad. Arbetsuppgifterna har blivit mångsidigare och mer självständiga, och de egna möjligheterna att påverka arbetets olika delfaktorer har förbättrats. Löntagarna upplever allt oftare sitt arbete som viktigt och betydelsefullt.

Finländarna uppskattar innehållet och utvecklingsmöjligheterna i arbetet betydligt mer än karriärmöjligheterna. Också goda sociala relationer, trygghet och långsiktighet är ytterst viktiga i arbetet. Förvärvsarbetet är en högst central del av de finländska löntagarnas liv och många skulle vilja fortsätta arbeta i någon form till och med efter pensionsåldern.

När det gäller arbetsgemenskaper som bygger på platta hierarkier, samtal mellan chef och medarbetare, tillämpning av datateknik och teamarbetets utbreddhet framträder Finland till sin fördel i internationell jämförelse. I Finland anser arbetstagarna också att de har bättre möjligheter att utvecklas i arbetet, utbilda sig och påverka arbetsuppgifterna jämfört med vad arbetstagarna i många andra europeiska länder anser om sin möjligheter.

Pressmeddelande

Publikationen i pdf-format

Källa: Työolojen kolme vuosikymmentä. Työolotutkimusten tuloksia 1977-2008. Tilastokeskus (ung. Arbetsmiljön under tre decennier. Resultat av arbetsmiljöundersökningarna 1977-2008. Statistikcentralen)

Förfrågningar: Anna-Maija Lehto (09) 1734 3223, Hanna Sutela (09) 1734 2907

Ansvarig statistikdirektör: Riitta Harala

Tabeller

Tabeller i databaser

Plocka ut de uppgifter som du behöver till tabeller, visa uppgifterna som diagram eller ladda ned data.


Senast uppdaterad 16.12.2008

Instruktion för hänvisning:

Finlands officiella statistik (FOS): Arbetsmiljö [e-publikation].
ISSN=2342-2882. 2008. Helsingfors: Statistikcentralen [hänvisat: 29.3.2024].
Åtkomstsätt: http://www.stat.fi/til/tyoolot/2008/tyoolot_2008_2008-12-16_tie_001_sv.html