Svårare att arbeta i team under 2000-talet

Under 2000-talet har det blivit allt vanligare att arbeta i team: redan två av tre löntagare arbetar i en permanent arbetsgrupp eller i ett team. Samtidigt har olika värderings- och belöningssystem som betonar individuella arbetsprestationer och konkurrens vunnit terräng. Dessa system rimmar inte så väl med principerna för ett gott teamarbete, eftersom förutsättningarna för ett lyckat teamarbete är goda sociala relationer, gemensamma mål och möjligheter att påverka arbetets målsättningar. Allt färre arbetstagare är nöjda med att arbeta i team eller tror att teamarbetet ökar produktiviteten i arbetet. Också teamens möjligheter att själv påverka sin verksamhet och sina målsättningar har minskat betydligt.

Teamarbetets särdrag
"Stämmer helt". Arbetsmiljöundersökningarna 1997, 2003 och 2008

Uppgifterna är tagna ur rapporten "Työolojen kolme vuosikymmentä". Työolotutkimusten tuloksia 1977-2008" (ung. Arbetsmiljön under tre decennier, Resultat av arbetsmiljöundersökningarna 1977-2008"). Rapporten, som skrivits av Statistikcentralens forskare Anna-Maija Lehto och Hanna Sutela, beskriver finländska arbetsförhållanden. Den bygger på omfattande intervjuundersökningar av vilka den senaste gjordes i våras.

Viktigt för finländarna att utvecklas i arbetet

Arbetsmiljöundersökningarna visar att det under 30 år också skett många förändringar i en positiv riktning i det finländska arbetslivet. Utöver att löntagarnas kompetensnivå stigit har också möjligheterna att utvecklas i arbetet och få utbildning på arbetsplatsen förbättrats i avsevärd grad. Arbetsuppgifterna har blivit mångsidigare och mer självständiga, och de egna möjligheterna att påverka arbetets olika delfaktorer har förbättrats. Löntagarna upplever allt oftare sitt arbete som viktigt och betydelsefullt.

Finländarna uppskattar innehållet och utvecklingsmöjligheterna i arbetet betydligt mer än karriärmöjligheterna. Också goda sociala relationer, trygghet och långsiktighet är ytterst viktiga i arbetet. Förvärvsarbetet är en högst central del av de finländska löntagarnas liv och många skulle vilja fortsätta arbeta i någon form till och med efter pensionsåldern.

Vikten av karriärutveckling och självförverkligande
"Mycket viktigt". Arbetsmiljöundersökningen 2008

När det gäller arbetsgemenskaper som bygger på platta hierarkier, samtal mellan chef och medarbetare, tillämpning av datateknik och teamarbetets utbreddhet framträder Finland till sin fördel i internationell jämförelse. I Finland anser arbetstagarna också att de har bättre möjligheter att utvecklas i arbetet, utbilda sig och påverka arbetsuppgifterna jämfört med vad arbetstagarna i många andra europeiska länder anser om sin möjligheter.

Försämrade arbetsförhållanden inom den offentliga sektorn

Å andra sidan visar arbetsmiljöundersökningarna att brådskan och osäkerheten har ökat ända sedan 1980-talet och att gränsen mellan arbete och fritid har blivit mer otydlig. Då man dessutom betonar individuella arbetsprestationer och konkurrensen på arbetsplatserna ökar, leder det till att de sociala relationerna blir lidande, eller rentav till mobbning på arbetsplatsen.

Nackdelar med brådskan efter arbetsgivare
"Nackdelen är stor eller ganska stor". Arbetsmiljöundersökningarna 1984-2008.

Brådska, otillräcklighet, osäkerhet inför framtiden och brist på öppenhet har ökat isynnerhet inom den offentliga sektorn. Inom den kommunala sektorn började en negativ utveckling synas fr.o.m. depressionen under 1990-talet. Men enligt den senaste undersökningen har problemen i arbetslivet under 2000-talet ökat särskilt inom den statliga sektorn. Statligt anställda upplever att det skett en klar försämring av arbetsförhållandena: det finns för lite personal i förhållande till arbetsuppgifterna. Också öppenhet och uppmuntran har minskat i arbetsklimatet. De statsanställda är nu mer rädda för oförutsedda förändringar än vad arbetstagarna är inom övriga sektorer. Sannolikt finns det ett samband mellan det försämrade arbetsklimatet och åtgärderna för att minska antalet anställda, vilka behandlats mycket också i offentligheten.

För lite personal jämfört med arbetsmängden
"Helt av samma åsikt". Efter arbetsgivare. Arbetsmiljöundersökningarna 1990-2008

Källa: Työolojen kolme vuosikymmentä. Työolotutkimusten tuloksia 1977-2008. Tilastokeskus (ung. Arbetsmiljön under tre decennier. Resultat av arbetsmiljöundersökningarna 1977-2008. Statistikcentralen)

Förfrågningar: Anna-Maija Lehto (09) 1734 3223, Hanna Sutela (09) 1734 2907

Ansvarig statistikdirektör: Riitta Harala

Publikationen i pdf-format

Ingångssida till undersökningen