Förstasidan > Statistik > Arbetskraftsundersökning > Begrepp och definitioner

Begrepp och definitioner

Andelen unga som inte arbetar, studerar eller fullgör värnplikt

Definitionen i Statistikcentralens arbetskraftsundersökning "andelen unga som inte arbetar, studerar eller fullgör värnplikt" beskriver andelen unga i åldern 15-24 år som inte arbetar, studerar för examen, deltar i kursutbildning eller är beväring eller i civiltjänst av hela åldersgruppen.

Siffran i Statistikcentralens arbetskraftsundersökning avviker något från det nästan motsvarande måttet NEET-tal (NEET rate) som Eurostat använder. NEET är en förkortning av definitionen "Not in Employment, Education or Training", dvs. inte i arbete, utbildning som leder till examen eller kursutbildning. Siffran som Eurostat publicerar baserar sig på ett material där unga som är beväringar eller i civiltjänst inte ingår i populationen.

Arbetade timmar per år

Arbetade timmar är summan av de arbetstimmar som alla sysselsatta utfört, dvs. den faktiska arbetsinsatsen. Den kan beräknas månatligen, kvartalsvis eller årligen. Arbetade timmar omfattar timmarna för huvud- och bisyssla samt övertidstimmar med eller utan lön.

Arbetsgivarföretagare

Företagare som har anställd arbetskraft.

Arbetsgivarsektorn

Sysselsatta klassificeras efter arbetsgivare till offentlig eller privat sektor. Den offentliga sektorn indelas vidare i staten och kommuner. Arbetsgivarsektorn definieras enligt företagsregistrets uppgifter om arbetsplats eller företag. Klassificeringen av arbetsgivarsektorn baserar sig på den officiella sektorindelningen 2012.

Arbetskraft

Till arbetskraften hör personer som under referensveckan hörde till kategorin sysselsatta eller kategorin arbetslösa.

Arbetslös

Arbetslösa är personer som under undersökningsveckan är utan arbete (var inte i lönearbete eller arbetade inte som företagare) och under de senaste fyra veckorna aktivt har sökt arbete som löntagare eller företagare, och som skulle kunna börja arbeta inom två veckor. Också personer som är utan arbete och väntar på att börja ett avtalat arbete inom tre månader räknas som arbetslösa, om de skulle kunna börja arbetet inom två veckor. Som arbetslösa räknas även personer som är permitterade tills vidare och som uppfyller ovanstående kriterier.

Arbetsnärvarograd

Den procentuella andelen personer i arbete i relation till det totala antalet sysselsatta.

Avtalsenlig veckoarbetstid

Löntagares avtalsenliga veckoarbetstid baserar sig på ett skriftligt eller muntligt arbetsavtal. Arbetstiden kan också vara fastställd i ett allmänt kollektivavtal. Om det minsta antalet timmar anges i arbetsavtalet, avser man med detta avtalsenlig veckoarbetstid. Om en person har årsarbetstid, totalarbetstid, nolltimmesavtal, ackords- eller provisionsarbete, anses personen inte ha avtalsenlig veckoarbetstid.

Bisyssla

Arbete som en löntagare eller företagare utför vid sidan av huvudsysslan. Bisyssla är det arbete som personen använder mindre tid till jämfört med huvudsysslan. En särskiljning av huvudsyssla och bisyssla baserar sig på svarspersonens egen uppgift.

Deltidsarbete

Som personer som utför deltidsarbete klassificeras löntagare och företagare som uppger att de arbetar deltid på sin huvudarbetsplats. Definitionen baserar sig inte på timgränser, utan på svarspersonens egen uppfattning om arbetets deltid.

Ej i arbetskraften

Med 'ej i arbetskraften' avses personer som under undersökningsveckan inte var sysselsatta eller arbetslösa. För kategorin 'ej i arbetskraften' kan även beteckningen 'utanför arbetskraften' användas.

Ensamföretagare

Företagare eller yrkesutövare utan avlönad arbetskraft.

Företagare

Som företagare räknas personer som bedriver ekonomisk verksamhet för egen räkning och på eget ansvar. Företagare kan vara arbetsgivarföretagare eller ensamföretagare såsom yrkesutövare eller frilansare. Personer, som är verksamma i ett aktiebolag och som ensamma eller tillsammans med sina familjer äger minst hälften av företaget, räknas som företagare.

Företagarfamiljemedlem

En person som arbetar utan lön i ett företag eller på en gård som ägs av en familjemedlem.

Heltidsarbete

Som personer som utför heltidsarbete klassificeras löntagare och företagare som uppger att de arbetar heltid på sin huvudarbetsplats. Definitionen baserar sig inte på timgränser, utan på svarspersonens egen uppfattning om arbetets heltid.

Huvudsyssla

En huvudsyssla är en sysselsatts enda eller huvudsakliga arbete. Om den sysselsatta har flera arbeten, är huvudsysslan den som personen använder mest tid till. En särskiljning av huvudsyssla och bisyssla baserar sig på svarspersonens egen uppgift.

Hyrt arbete

Anställningsförhållande där löntagaren arbetar genom ett företag som förmedlar eller hyr ut arbetskraft.

I arbete/ej i arbete

Sysselsatta klassificeras som i arbete, om de arbetade en dag eller mer under undersökningsveckan. Sysselsatta klassificeras som ej i arbete, om de var tillfälligt frånvarande från arbetet under hela undersökningsveckan t.ex. på grund av semester, sjukdom eller permittering.

Icke-sysselsatt

Icke-sysselsatt är en person som är arbetslös eller utanför arbetskraften.

Kvällsarbete

Kvällsarbete är arbete som utförs mellan klockan 18 och 23.

Långtidsarbetslös

En långtidsarbetslös är en person som varit arbetslös utan avbrott i 12 månader eller längre.

Löntagare

En löntagare är en person som utför arbete mot lön eller arvode. Löntagarna indelas i arbetare och tjänstemän.

Nattarbete

Nattarbete är arbete som utförs mellan klockan 23 och 06.

Normal veckoarbetstid

Den sysselsattas normala veckoarbetstid är den normala eller genomsnittliga arbetstiden per vecka i huvudsysslan. För löntagare inräknas i normal arbetstid avlönat och oavlönat övertidsarbete som blivit praxis. Frånvaro, såsom semestrar eller sjukfrånvaro, inverkar inte på den normala arbetstiden.

Näringsgren

Näringsgrenen för den sysselsattas huvud- och bisyssla bestäms enligt näringsgrenen för arbetsgivarens arbetsställe eller det egna företaget. Vid bestämningen av näringsgren används Statistikcentralens näringsgrensindelning.

Offentliga sektorn

Den offentliga sektorn omfattar staten och kommunerna. Statssektorn omfattar staten, universiteten, Folkpensionsanstalten, statens affärsverk och socialskyddsfonderna. Kommunerna och samkommunerna omfattar kommunförvaltningen, det kommunala skolväsendet, kommunernas och samkommunernas serviceinrättningar och arbetsställen som inte har bolagsform, såsom hälsocentraler, sjukhus, daghem samt kommunernas och samkommunernas affärsverk.

Permitterad

En person definieras i arbetskraftsundersökningen som permitterad, om han eller hon har varit helt frånvarande från arbetet (också bisyssla) under undersökningsveckan och i intervjun anger permittering som orsak till frånvaron. Personen kan vara permitterad antingen för viss tid eller tills vidare. En permitterad kan antingen definieras som sysselsatt, arbetslös eller utanför arbetskraften (beskrivs närmare i metodbeskrivningen http://tilastokeskus.fi/til/tyti/tyti_2013-08-20_men_006_sv.html).

Privata sektorn

Den privata sektorn omfattar bolag, också bolag med statlig majoritet eller bolag ägda av kommunen, företag, stiftelser, andelslag eller föreningar, självständiga företagare och yrkesutövare samt privatpersoner som fungerar som arbetsgivare. Till den privata sektorn räknas också icke-vinstsyftande organisationer som t.ex. kyrkan och församlingarna.

Relativt arbetskraftstal

Procentandelen personer som hör till arbetskraften av befolkningen i samma ålder.

Relativt arbetslöshetstal

Det relativa arbetslöshetstalet är procentandelen arbetslösa av arbetskraften i samma ålder, dvs. av sysselsatta och arbetslösa. Det relativa arbetslöshetstalet för hela befolkningen räknas som procentandelen 15-74-åriga arbetslösa av arbetskraften i samma ålder.

Relativt bisysslotal

Procentandelen sysselsatta som utförde bisyssla under undersökningsveckan av alla sysselsatta.

Relativt sysselsättningstal

Procentandelen sysselsatta av befolkningen i samma ålder. Det relativa sysselsättningstalet för hela befolkningen räknas som procentandelen 15-64-åriga sysselsatta av befolkningen i samma ålder.

Relativt övertidstal

Procentandelen löntagare som arbetade övertid med lön under undersökningsveckan av alla sysselsatta.

Sjukdag

En sjukdag är en frånvarodag från huvudsysslan under undersökningsveckan, som beror på den sysselsattas egen sjukdom eller olycka. Också halva dagar räknas med.

Skiftarbete

Skiftarbete är arbete där skiften avlöser varandra regelbundet och växlar vid på förhand överenskomna tidpunkter. Om personer arbetar regelbundet bara ett visst skift, t.ex. nattskift, räknas de inte som skiftarbetare.

Socioekonomisk ställning

Löntagarna klassificeras efter socioekonomisk ställning som högre och lägre tjänstemän samt arbetare. Företagare kan klassificeras som arbetsgivarföretagare, ensamföretagare och företagarfamiljemedlemmar. I klassificeringen används Statistikcentralens klassificering av socioekonomisk ställning.

Sysselsatt

En sysselsatt är en person som under referensveckan har arbetat i minst en timme för att få lön eller företagsinkomst. Också en person som tillfälligt varit frånvarande från arbetet under undersökningsveckan räknas som sysselsatt, om orsaken är moderskaps- eller faderskapsledighet, inkomstrelaterad föräldraledighet, egen sjukdom, ledighet eller arbetstidsarrangemang; eller om frånvaron varar i mindre än tre månader.

Utförd veckoarbetstid

Utförd veckoarbetstid är det antal arbetstimmar som en sysselsatt löntagare, företagare eller företagarfamiljemedlem utfört under undersökningsveckan. Den utförda veckoarbetstiden frågas separat för huvud- och bisysslan. Den omfattar också övertidstimmar med eller utan lön. Å andra sidan förkortas den utförda veckoarbetstiden av semestrar, söckenhelger och frånvaro av annan orsak (t.ex. sjukdom).

Utförd årsarbetstid

Utförd årsarbetstid är ett kalkylmässigt begrepp, som fås genom att dividera de arbetstimmar som alla sysselsatta utfört under ett år med årsgenomsnittet för antalet sysselsatta. På så vis får man den genomsnittliga årsarbetstiden per sysselsatt. Den utförda årsarbetstiden kan beräknas separat också för löntagare.

Visstidsjobb

Till visstidsanställda räknas löntagare med ett arbetsavtal som ingåtts på viss tid eller för en provtid eller för den tid det tar att utföra ett bestämt arbete.

Yrke

Yrkesuppgiften baserar sig i arbetskraftsundersökningen på den intervjuades egen utsago. Den sysselsattas yrke bestäms enligt yrket för huvudsysslan. Den arbetslösas yrke bestäms enligt situationen före arbetslösheten. I arbetskraftsundersökningen klassificeras yrket enligt de yrkesklassificeringar som Statistikcentralen använder.

Yrkesställning

Yrkesställningen klassificerar de sysselsatta i grupperna personer i avlönat arbete, dvs. löntagare, samt i företagare och företagarfamiljemedlemmar. Företagare kan vidare klassificeras som ensamföretagare och arbetsgivarföretagare. Den arbetslösas yrkesställning bestäms enligt det yrke som personen utövade före arbetslösheten.

Årsarbetstid

Se utförd årsarbetstid.

Övertid

Övertid är arbete som löntagare utför i huvudsysslan utöver den avtalsenliga arbetstiden. Övertid kan vara antingen med eller utan lön. Övertid med lön ersättas i form av pengar eller ledighet.