Skulderna ökade med fem procent år 2009

Från år 2002 till år 2009 har bostadshushållens skulder ökat reellt med 90 procent. Under samma period ökade bostadsskulderna med 110 procent. År 2009 var bostadsskuldernas andel av bostadshushållens skulder 71 procent, medan den år 2002 var 65 procent. Totalt hade bostadshushållen i fjol 95 miljarder euro i skulder, varav 68 miljarder var bostadsskulder. Antalet skuldsatta bostadshushåll uppgick till 1,5 miljoner och deras skulder i genomsnitt till 63 780 euro. Från året innan ökade bostadshushållens skulder med 5,3 procent, men ränteutgifterna minskade med en tredjedel.

Bostadshushållens skulder efter skuldslag 2002–2009, i 2009 års priser

Bostadshushållens övriga skulder uppgick till 20,5 miljarder euro. Dessa är t.ex. lån för anskaffning av bil eller fritidsbostad eller för konsumtion. Reellt har de ökat med 90 procent sedan år 2002. Sådana skulder hade 1,2 miljoner bostadshushåll i genomsnitt 17 560 euro. Bostadshushållens skulder som tagits för näringsverksamhet och inkomstanskaffning uppgick till 5,4 miljarder euro, dvs. reellt lika mycket som år 2002. Studieskulderna har minskat klart, likaså antalet personer med studieskuld. År 2009 fanns det 305 000 personer med studieskulder, vilka uppgick till 1,4 miljarder euro. Sedan år 2002 minskade studieskulderna reellt med sju procent.

De största bostadsskulderna hade bostadshushåll bestående av personer i åldern 25–34 år: 110 510 euro per bostadshushåll med bostadsskuld. Bostadsskulderna utgjorde 83 procent av skulderna för denna åldersgrupp. Vanligast var bostadsskulder dock bland bostadshushåll bestående av personer i åldern 35–44 år, av vilka 59 procent hade bostadsskulder. Andra slags skulder hade fler än hälften av bostadshushållen bestående av personer i åldern 25–54 år. Vanligast var de bland 34–44-åringar, av vilka nästan två av tre hade andra slags skulder. De övriga skulderna uppgick till 17 560 euro per skuldsatt bostadshushåll.

Sedan år 2002 har både skulderna och antalet skuldsatta bostadshushåll ökat mest i Nyland. Där ökade skulderna reellt med 109 procent och antalet skuldsatta bostadshushåll med 24 procent. Under samma period ökade nylänningarnas bostadsskulder med 122 procent. Skulderna per bostadshushåll har dock ökat mest i Östra Nyland, reellt med 72 procent från år 2002 till år 2009. Också bostadsskulderna ökade mest i Östra Nyland. Där ökade de reellt med 73 procent per bostadshushåll med bostadsskuld, medan de i hela landet ökade med 68 procent.

De minsta skulderna fanns i Lappland, Kajanaland och Norra Karelen, något under 50 000 euro per skuldsatt bostadshushåll. Sedan år 2002 har antalet skuldsatta bostadshushåll ökat minst i landskapen i östra och norra Finland samt Satakunta.

Skulderna har ökat klart snabbare än inkomsterna. År 2008 var bostadshushållens skuldsättningsgrad, skulderna i förhållande till disponibla inkomster, 105 procent, medan den år 2002 var 70 procent. För de skuldsatta bostadshushållen var motsvarande siffror 149 och 108 procent.

De mest skuldsatta var bostadshushållen, där referenspersonen var 25–34 år. Deras skuldsättningsgrad var 188 procent år 2008. Dessa bostadshushålls skuldsättningsgrad minskade dock med en procentenhet från året innan. Bland de yngsta, dvs. under 24-åringar, minskade skuldsättningen ännu mer: den var 91 procent år 2007 och 86 procent år 2008. De yngsta bostadshushållens inkomster ökade mer än i genomsnitt, men skulderna mindre än bland övriga åldersgrupper med undantag av dem i pensionsåldern. De yngsta bostadshushållens skulder ökade mindre än bland andra även år 2009.

Källa: Statistik över skuldsättning 2009. Statistikcentralen

Förfrågningar: Timo Matala (09) 1734 3422, toimeentulo@stat.fi

Ansvarig statistikdirektör: Riitta Harala

Tabeller

Tabeller i databaser

Plocka ut de uppgifter som du behöver till tabeller, visa uppgifterna som diagram eller ladda ned data.

Uppdaterad 2.7.2010

Instruktion för hänvisning:

Finlands officiella statistik (FOS): Statistik över skuldsättning [e-publikation].
ISSN=2489-3293. 2009. Helsingfors: Statistikcentralen [hänvisat: 24.11.2024].
Åtkomstsätt: http://www.stat.fi/til/velk/2009/velk_2009_2010-07-02_tie_001_sv.html