Förstasidan > Statistik > Hushållens förmögenhet > 2009 > 4. Unga vuxna har den största skuldbördan

4. Unga vuxna har den största skuldbördan

Inte på långt när alla finländare har skulder, även om hushållens skuldsättning har ökat. År 2009 hade 1,5 miljoner hushåll, dvs. 60 procent av alla hushåll, bostads- eller studieskulder eller andra skulder. Förekomsten av skuldsättning ligger nu nära siffrorna för 1980-talets omvälvningar på penning- och bostadsmarknaderna, och skuldbeloppen har ökat betydligt (diagram 4).

Figur 4. Andelen hushåll som tagit skuld 1987–2009, procent av hushållen

Skuldsättningen påverkas vid sidan av inkomsterna också av förmögenheten, som hos de minst bemedlade kan begränsa möjligheterna till skuldsättning. I diagram 5 visas ett index som beskriver skuldsättningsutvecklingen på olika bruttoförmögenhetsnivåer sedan 1987. Hos de minst bemedlade (decil 1) var skuldernas realbelopp 2009 på samma nivå som 1987. Däremot var de förmögnaste hushållens (decil 10) skulder nästan 2,5-faldiga jämfört med 1987. I förmögenhetsfördelningens mellersta del (decil 5) har skulderna ökat ännu snabbare och är nästan 3,5-faldiga.

Figur 5. Index som beskriver skuldbeloppen i den lägsta, femte och högsta bruttoförmögenhetsdecilen 1987–2009 (år 1987 = 1)

Precis som förmögenheten och inkomsterna varierar även skulderna avsevärt i olika livsskeden. De största skulderna i förhållande till de disponibla inkomsterna har hushåll med unga vuxna, 25–34-åringar. När skulderna i relation till inkomsterna för alla hushåll är 80 procent, är siffran mer än det dubbla (179 %) för 25–34-åringarna. Skuldsättningsgraden i förhållande till inkomsterna kan således i de mest skuldsatta grupperna stiga över hundra procent, eftersom skuldbeloppet ställs i förhållande till de årliga inkomsterna vid beräkningen.

Skulderna återbetalas emellertid under en period av flera år. Som ett nyckeltal för skuldsättningen kan man också använda skuldbördan, som är en siffra som räknats i förhållande till bruttoförmögenheten. År 2009 var skuldbördan i genomsnitt 18 procent, och siffran har ökat med omkring 6 procentenheter på tio år. Siffran för de skuldsatta hushållen var 28 procent (diagram 6).

Figur 6. Skuldbördan (skulderna i förhållande till förmögenheten) för alla hushåll och skuldsatta hushåll, procent

Omkring 34 procent av hushållen hade bostadsskulder, och bostadsskuldernas andel av skulderna var 76 procent. Vart tredje hushåll (35 procent) hade en helt skuldfri ägarbostad. Då endast fem procent av 25–35-åringarna hade en skuldfri ägarbostad, var andelen omkring 70 procent hos dem som fyllt 65 år.

Antalet hushåll som bor i ägarbostad var 1,7 miljoner. När värdet på bostadsägarnas bostäder och deras bostadsskulder granskas i samma sammanhang, ser man att bostadsskulderna ökar kraftigt i de yngre årsklasserna, men att den egna bostadens förmögenhetsvärde samtidigt ökar (diagram 7). Skuldbördan minskar dock per åldersklass, och i pensionsåldern är skulderna så gott som återbetalda. När hushåll med unga vuxna (25–34-åringar) hade skulder på i genomsnitt nästan 120 000 euro, hade 65 år fyllda endast i genomsnitt 5 000 euro i skulder. Skuldbördan för hushåll med 25–34-åringar var 59 procent och för hushåll med 65-åringar 2 procent.

Figur 7. Bostadens värde, totala skulder och bostadsskulder för boende i ägarbostäder per åldersgrupp 2009, euro per hushåll som bor i ägarbostad

Källa: Hushållens förmögenhet

Förfrågningar: Markku Säylä (09) 1734 3410, Veli-Matti Törmälehto (09) 1734 3680

Ansvarig statistikdirektör: Riitta Harala

---

Uppdaterad 21.12.2011