Bruttonationalprodukten ökade med 3,1 procent år 2010

Enligt Statistikcentralens preliminära uppgifter ökade volymen av Finlands bruttonationalprodukt med 3,1 procent år 2010. Bruttonationalprodukten, dvs. det sammanlagda förädlingsvärdet av producerade varor och tjänster, var i fjol 180 miljarder euro.

Produktionen ökade med bara 0,2 procent under första kvartalet jämfört med föregående kvartal, men andra kvartalets snabba ökning på 2,7 procent var en stark signal om att recessionen var över. Under tredje kvartalet avtog ökningen till 0,4 procent, men under fjärde kvartalet tilltog aktiviteten i ekonomin åter och bruttonationalprodukten ökade med 1,7 procent från föregående kvartal. Till den stora fluktuationen i tillväxtprocenterna för exporten och bruttonationalprodukten bidrog arbetskonflikten inom stuveribranschen i mars.

Enligt Eurostats preliminära uppgifter ökade bruttonationalprodukten inom EU-området med 0,2 procent under fjärde kvartalet jämfört med föregående kvartal och med 2,1 procent från året innan.

Förändringar i volymen av bruttonationalprodukten från föregående kvartal, %

Mest ökade efterfrågan i fjol på grund av att exportvolymen gick upp med 5,1 procent, tjänsteexporten minskade dock klart. Investeringarna ökade med 0,8 procent och i synnerhet bostadsbyggnadsinvesteringarna tog fart: deras volym ökade med 22,2 procent. Den privata konsumtionen ökade med 2,6 procent och den offentliga konsumtionen med 0,4 procent. Importen gick upp med 2,6 procent.

Efterfrågan ökade under fjärde kvartalet

Under fjärde kvartalet ökade den totala efterfrågan inom samhällsekonomin med 0,9 procent jämfört med föregående kvartal. Exportvolymen ökade under oktober-december med 6,6 procent från föregående kvartal. Den privata och den offentliga konsumtionen ökade volymmässigt med 1,0 procent resp. 0,5 procent. Investeringsvolymen ökade med 0,7 procent. Lagren minskade. Importvolymen sjönk med 4,6 procent.

Förädlingsvärdet inom tillverkningen ökade med 5,9 procent under det sista kvartalet år 2010 jämfört med föregående kvartal. Inom byggverksamhet ökade förädlingsvärdet med 3,4 procent. Förädlingsvärdet inom servicenäringarna steg med 0,8 procent och handelns förädlingsvärde ökade med 3,1 procent.

Under hela år 2010 ökade förädlingsvärdet för tillverkningen med 6,3 procent och för byggverksamheten med 5 procent. Handelns förädlingsvärde ökade med 5,9 procent och samfärdselns med 5,5 procent.

Eftersom hela produktionen ökade mer än antalet arbetade timmar, förbättrades arbetsproduktiviteten inom hela samhällsekonomin i fjol med 2 procent.

Företagens vinster ökade igen

Företagens företagarinkomst ökade i fjol med 30 procent, men var fortfarande klart lägre än under toppåret 2007. Företagarinkomsten motsvarar grovt taget vinst före betalning av skatter och dividender. De icke-finansiella företagen betalade 37 procent mer i direkta skatter än föregående år, men 4 procent mindre i dividender.

Företagens fasta investeringar inom landet minskade i fjol med 5 procent. De icke-finansiella företagens nettoutlåning, dvs. den finansiella ställningen, visade ett överskott på 9 miljarder euro.

Den offentliga sektorns underskott 2,5 procent av bruttonationalprodukten

Statsförvaltningens finansiella ställning visade i fjol, för andra året i följd, ett betydande underskott. Underskottet var nästan 10 miljarder euro. Statens skatteinkomster steg med 2,4 procent. Inkomsterna av indirekta skatter ökade med 4,4 procent, men inkomsterna av direkta skatter minskade med 1,3 procent. De utbetalda transfereringarna, bl.a. till socialskyddsfonderna och kommunerna, ökade med totalt 7 procent.

Kommunerna och samkommunerna hade ett underskott på en halv miljard euro, mindre än året innan. Kommunernas skatteinkomster ökade med 5,4 procent och konsumtionsutgifterna med 3,3 procent.

Arbetspensionsanstalternas överskott var på samma nivå som året innan, omkring 5 miljarder euro. Pensionsavgiftsinkomsterna och kapitalinkomsterna ökade lika mycket som de utbetalda pensionerna.

Sammanlagt var den offentliga sektorns underskott enligt EU:s stabilitets- och tillväxtpakt 2,5 procent av bruttonationalprodukten. Den offentliga skulden ökade i fjol till över 87 miljarder euro. I förhållande till bruttonationalprodukten var den 48,4 procent.

De offentliga utgifternas förhållande till bruttonationalprodukten var 55,1 procent. Föregående år var förhållandet 56,3 procent. Skattekvoten, dvs. skatterna och de obligatoriska socialskyddsavgifterna i förhållande till bruttonationalprodukten, minskade i fjol till 42,2 procent. Senast var skattekvoten lika låg år 1987.

Hushållens realinkomster ökade med nästan 3 procent

Hushållens disponibla inkomst ökade i fjol, nominellt med 3,8 procent och reellt med 2,9 procent. Hushållens justerade disponibla inkomst ökade nominellt med 3,6 procent och reellt med 2,3 procent. Den justerade inkomsten beaktar också de individuella tjänster, såsom utbildnings- och hälsovårdstjänster samt sociala tjänster, som organisationer och den offentliga sektorn producerar för hushållen.

Löneinkomsterna ökade med 1,9 procent och de sociala förmånerna med 4,1 procent samt kapital- och företagarinkomsterna med 6,2 procent.

Hushållens konsumtionsutgifter ökade med 3,7 procent. Konsumtionsutgifterna var mindre än den disponibla inkomsten, vilket innebär att sparkvoten, dvs. sparandet i förhållande till den disponibla inkomsten, var 4,5 procent på plus. Hushållens skuldsättningsgrad var i slutet av september 113,4 procent.

Källa: Nationalräkenskaperna 2010 (preliminära uppgifter) och kvartalsräkenskaperna 2010, 4:e kvartalet. Statistikcentralen
Offentliga sektorns underskott och skuld 2010 (preliminära uppgifter). Statistikcentralen
Skatter och avgifter av skattenatur 2010 (preliminära uppgifter). Statistikcentralen

Förfrågningar:
Nationalräkenskaperna: Pasi Koikkalainen (09) 1734 3332, Olli Savela (09) 1734 3316, skt.95@stat.fi
Den offentliga sektorns underskott och skuld samt skatter: Mika Sainio (09) 1734 2686, Niina Suutarinen (09) 1734 3302, rahoitus.tilinpito@stat.fi

Ansvarig statistikdirektör: Ari Tyrkkö