29.2.2000

Förfrågningar: nationalräkenskaper: Tuomas Rothovius (09) 1734 3360, Olli Savela (09) 1734 3316
de offentliga samfundens underskott och skuld: Paula Koistinen-Jokiniemi (09) 1734 3362 skt.95@tilastokeskus.fi
Ansvarig statistikdirektör: Markku Suur-Kujala

Bruttonationalprodukten ökade i fjol med 3,5 procent

Volymen av bruttonationalprodukten ökade enligt Statistikcentralens preliminära uppgifter med 3,5 procent 1999. Totalproduktionen har nu ökat oavbrutet sedan år 1994. Bruttonationalprodukten, dvs. den sammanlagda värdeökningen av producerade varor och tjänster, var i fjol 718 miljarder mark.

Nationalinkomsten steg nominellt med 4,7 procent. Nationalinkomsten var i fjol 113 600 mark per person.

Produktionen inom fabriksindustrin ökade med 5,4 procent, vilket höjde bruttonationalprodukten mest. Produktionen inom metallindustrin ökade med 10 procent tack vare den snabba tillväxten inom el- och elektronikindustrin. Trä- och pappersindustriproduktionen var 3,4 procent större än året förut.

Byggverksamheten ökade med 4,8 procent, husbyggandet mer än övrig byggverksamhet. Fastighets- och företagstjänster ökade i fjol med 7,8 procent. Finansierings- och försäkringsverksamhet var den enda näringsgren vars värdeökning minskade betydligt.

Under fjolåret bars den totala efterfrågan i hög utsträckning upp av exporten, den privata konsumtionen och investeringarna. Exportvolymen ökade med 7 procent och importen med 3,3 procent. De privata konsumtionsutgifterna ökade i fjol med 2,8 procent och de privata investeringarna med 7 procent. De offentliga konsumtionsutgifterna ökade däremot bara med 0,3 procent och de offentliga investeringarna minskade med 6,3 procent.

Företagens finansiella ställning var år 1999 positiv, men överskottet var mindre än år 1998. Företagens finansiella sparande uppgick till 19 miljarder mark, jämfört med närmare 24 miljarder året innan. Företagens verksamhetsöverskott låg på samma nivå som året innan. Företagens finansiella ställning försvagades av att deras fasta bruttoinvesteringar ökade med över åtta procent.

Hushållens realinkomster fortsatte att stiga

Hushållens disponibla inkomst ökade nominellt med 5,8 procent och reellt med fyra procent. Till inkomstökningen bidrog framför allt höjningen av lönesumman, vilket främst berodde på den stigande inkomstnivån och den förbättrade sysselsättningen. Till lönesummans tillväxt bidrog även anställningsoptionerna, vars andel av lönesumman uppskattas till cirka fyra miljarder mark. Året innan utbetalades anställningsoptioner till ett värde av cirka en miljard mark. Hushållens erhållna sociala förmåner ökade nominellt med två och en halv procent.

Hushållens konsumtionsutgifter ökade nominellt med 4,6 procent, dvs. något mindre än den disponibla inkomsten. Spargraden ökade till 5,0 procent. År 1998 var spargraden 3,9 procent.

De offentliga samfundens överskott 2,3 procent av bruttonationalprodukten

Statens finansiella underskott var i fjol drygt fyra miljarder mark. Året innan var underskottet tio miljarder mark. Minskningen av underskottet från året förut berodde närmast på en ökning av skatteintäkterna. Intäkterna från de direkta skatterna steg med fem procent och från de indirekta skatterna med 2,5 procent. Konsumtionsutgifterna ökade med bara en och en halv procent och investeringarna minskade något.

Kommunernas och samkommunernas finansiella ställning uppvisade för tredje året i följd ett litet underskott, dvs. cirka två miljarder mark. Socialförsäkringsfondernas finansiella överskott uppgick till 22 miljarder mark, dvs. något mer än året innan.

Sammanlagt uppgick den offentliga sektorns finansiella överskott, dvs. EMU-överskottet, till 16 miljarder mark, vilket motsvarar 2,3 procent av bruttonationalprodukten. Året innan var överskottet 1,3 procent. Den offentliga sektorns konsoliderade bruttoskuld, den s.k. EMU-skulden, var 47,1 procent av bruttonationalprodukten.

Källor: Förhandsuppgifter om nationalräkenskaperna 1999. Statistikcentralen
De offentliga samfundens underskott och bruttoskuld enligt EMU-kriterierna. Statistikcentralen.