29.12.2000
Förfrågningar: Pekka Myrskylä (09) 1734 3555, Helena
Korpi (09) 1734 3605
Ansvarig statistikdirektör: Riitta Harala
Folkräkningen medför inget besvär för finländarna
Statistikcentralen förrättar folk- och bostadsräkning i Finland 31.12.2000. Numera medför uppgiftsinsamlingen inget besvär för finländarna. Finland och Danmark är de enda länderna i världen som klarar av att sköta hela uppgiftsinsamlingen med hjälp av administrativa register och annat datamaterial. Användningen av registeruppgifter besparar finländarna en arbetsmängd på cirka 2-3 miljoner timmar, vilket är den tid det skulle ta att fylla i och återsända blanketterna.
I de flesta länder i världen pågår som bäst folkräkningar, som genomförs vart tionde år. Också i Finland har pressen följt folkräkningsarbetet i bl.a. Kina och Turkiet. I Kina behövdes 6 miljoner folkräknare för att samla in uppgifter. I Turkiet utlystes ett dygnslångt utegångsförbud för att folkräknarna lättare skulle kunna utföra folkräkningen. En folkräkning är vanligen en omfattande aktion som berör alla, och som ingen kan undgå att lägga märke till. Det går åt miljontals blanketter, massor med arbetskraft och stora mängder pengar. I Förenta staterna kostade folkräkningen över 15 miljarder finska mark. I Finland gick det åt 8 miljoner blanketter i 1980 års folkräkning och den kostade nästan 200 miljoner mark i dagens penningvärde. Nu går det åt skattemedel bara några procent av den summan. Finland kostar folkräkningen cirka en mark per invånare, medan den t.ex. i USA kostar 70 mark per invånare.
I Finland har man vid folkräkningar alltid använt registeruppgifter i stället för blankettuppgifter, om det bara varit möjligt. Redan 1970 kombinerades skatteförvaltningens inkomstuppgifter med folkräkningen. Sedan dess har användningen av registeruppgifter ökat stadigt. Numera fås alla nödvändiga uppgifter om befolkning, examina, arbetsplatser, arbetslöshet, pensioner, beskattning, familjer och bostäder samt om byggnader och fritidshus ur olika register, sammanlagt 30 olika register.
Användningen av register gör att man snabbare får fram uppgifter. Publiceringen av statistiken påbörjas redan i april 2001 och pågår fram till hösten 2002. Vid registerbaserad folkräkning är kvaliteten bättre än vid blankettbaserade folkräkningar, eftersom svarsbortfallet är så gott som obefintligt, och det inte förekommer några minnesfel eller olikheter i tolkningen av frågorna.
I Norge och Sverige samt i flera andra länder i Europa strävar man efter att införa ett liknande folkräkningssystem som det finländska.
Källa: Folkräkningen år 2000. Statistikcentralen
Närmare upplysningar fås via Internet under adressen http://www.tilastokeskus.fi/vl2000