28.2.2001

Förfrågningar: nationalräkenskaper: Tuomas Rothovius (09) 1734 3360, Olli Savela (09) 1734 3316
de offentliga samfundens underskott och skuld: Paula Koistinen-Jokiniemi (09) 1734 3362 skt.95@tilastokeskus.fi
Ansvarig statistikdirektör: Markku Suur-Kujala

Bruttonationalprodukten ökade i fjol med 5,7 procent

Bruttonationalproduktens volym ökade med 5,7 procent år 2000 enligt Statistikcentralens preliminära uppgifter. Förra året var det sjunde tillväxtåret i följd. Under årets sista kvartal ökade bruttonationalprodukten med 5,5 procent jämfört med motsvarande period året förut.

Bruttonationalprodukten, dvs. den sammanlagda värdeökningen av producerade varor och tjänster, var i fjol 785 miljarder mark. Nationalinkomsten per invånare var 125 000 mark.

Inom metallindustrin ökade produktionen med 23 procent, vilket ökade bruttonationalprodukten mest. Speciellt inom el- och elektronikindustrin ökade produktionen kraftigt. Produktionen inom trä- och pappersindustrin var drygt 4 procent större än föregående år.

Husbyggnadsverksamheten ökade med 6 procent. Bostadsbyggandet blev något långsammare mot slutet av året, däremot ökade övrigt husbyggande jämnt under hela året. Produktionen inom servicenäringarna ökade med 3 procent från året förut.

Under fjolåret bars den totala efterfrågan alltjämt i hög utsträckning upp av exporten. Exportvolymen ökade med 18 procent och importen med 13 procent. Nettoexporten stod för 3,5 procentenheter av bruttonationalproduktens tillväxt på 5,7 procent. Under årets sista kvartal ökade exporten och importen med 14 procent.

De privata konsumtionsutgifterna ökade i fjol med 3 procent. Under början av året var tillväxten något snabbare än i slutet av året. Tillväxten av bilhandeln var långsammare än under tidigare år och efterfrågan på uppvärmningsenergi minskade mot slutet av året tack vare varmt väder. De offentliga konsumtionsutgifterna ökade i fjol med ungefär en halv procent.

Investeringsvolymen ökade i fjol med något under 5 procent. Volymen av maskin- och materiel- investeringar ökade inte under årets första kvartal, men blev livligare mot slutet av året och ökade med 10 procent under sista kvartalet.

Företagens driftsöverskott ökade till nytt rekord

Företagens resultat uppnådde nytt rekord. Företagens driftsöverskott ökade med 23 procent och var 141 miljarder mark. För det bättre resultatet betalade företagen i fjol också rekordhöga skatter och dividender. Företagen betalade 38 miljarder mark i direkta skatter, vilket innebar en ökning på 30 procent från föregående år. I dividender betalade företagen 41 miljarder mark, dvs. 4 procent mer än år 1999.

Nettokreditgivningen, som beskriver företagens finansiella ställning, visade 42 miljarder mark överskott, då överskottet föregående år var 29 miljarder mark.

Hushållens realinkomster så gott som oförändrade

Hushållens disponibla inkomst ökade i fjol nominellt med 2,9 procent, men sjönk reellt med 0,3 procent. Hushållens bruttoinkomster ökade betydligt, men de direkta skatterna ökade mera, med 16 procent, vilket medförde att ökningen av de nominella disponibla inkomsterna var liten. Ökningen av hushållens skatter förklaras av större förvärvsinkomster, överlåtelsevinster och optioner samt de tidsjusteringar som gjorts inom nationalräkenskaperna.

Hushållens konsumtionsutgifter ökade nominellt med 6,2 procent, dvs. mera än den disponibla inkomsten. Spargraden sjönk till 0,7 procent, jämfört med 3,7 procent året innan. Sparandet har senast varit lika obetydligt i slutet av 1980-talet.

Den offentliga sektorns överskott 6,7 procent av BNP

Statens finansiella ställning visade i fjol överskott för första gången efter år 1990. Överskottet var något under 26 miljarder mark. Räknat i mark var överskottet större än någonsin tidigare. Ställt i relation till bruttonationalprodukten har överskottet inom statsekonomin senast varit större år 1976. Överskottet uppstod framför allt av att skatteinkomsterna ökade exceptionellt mycket.

Kommunernas och samkommunernas finansiella ställning uppvisade ett överskott på ungefär en miljard mark, då underskottet året förut var 2 miljarder mark. Socialskyddsfondernas finansiella överskott uppgick till något under 26 miljarder mark, vilket var 5 miljarder mark mer än året innan.

Sammanlagt uppgick den offentliga sektorns nettokreditgivning, dvs. det s.k. EMU-överskottet, till 52,5 miljarder mark, vilket motsvarar 6,7 procent av bruttonationalprodukten. Året innan utgjorde överskottet 1,8 procent. Den offentliga sektorns konsoliderade bruttoskuld, dvs. EMU-skuld, var i slutet av året 44 procent av bruttonationalprodukten, dvs. 346 miljarder mark. I slutet av föregående år var EMU-skulden 46,9 procent.

Skattesatsen, dvs. skatternas och de obligatoriska socialskyddsavgifternas andel av bruttonationalprodukten, var enligt OECD:s statistikgrunder i fjol 46,5 procent. Året innan var skattesatsen 46,2 procent. De direkta skatterna ökade betydligt, men de indirekta skatterna och socialskyddsavgifterna ökade bara litet.

Källor: Förhandsuppgifter om nationalräkenskaperna 2000. Statistikcentralen
De offentliga samfundens underskott och bruttoskuld enligt EMU-kriterierna. Statistikcentralen.