28.2.2002

Förfrågningar: nationalräkenskaper: Tuomas Rothovius (09) 1734 3360, Olli Savela (09) 1734 3316
de offentliga samfundens underskott och skuld: Paula Koistinen-Jokiniemi (09) 1734 3362, skt95@tilastokeskus.fi
Ansvarig statistikdirektör: Markku Suur-Kujala

Bruttonationalprodukten ökade med 0,7 procent

Enligt Statistikcentralens preliminära uppgifter ökade bruttonationalproduktens volym med 0,7 procent år 2001. Tillväxten var anspråkslös jämfört med den snabba tillväxttakten under de sju föregående åren. Bruttonationalprodukten, dvs. den sammanlagda värdeökningen av varor och tjänster, uppgick i fjol till 135 miljarder euro (803 miljarder mark).

Under årets sista kvartal minskade bruttonationalprodukten med 0,5 procent från föregående kvartal. Tillväxten avtog redan i januari-mars, då produktionen var lika stor som i slutet av året innan. Under årets andra kvartal minskade bruttonationalprodukten med 1,8 procent från föregående kvartal. Under det tredje kvartalet ökade produktionen dock med 1,4 procent.

Volymförändringar i bruttonationalprodukten 1993-2001, %

Tillväxten av samhällsekonomin bars i fjol upp av den inhemska efterfrågan. Avvikande från de tidigare åren ökade nettoexporten inte tillväxten inom samhällsekonomin, eftersom både export- och importvolymen minskade med ungefär en procent.

Konsumtionsutgifterna ökade i fjol med 1,5 procent. Hushållens konsumtion avmattades av bilförsäljningen, som minskade med en fjärdedel. Däremot ökade konsumtionen av andra varor än kapitalvaror med 4 procent och konsumtionen av tjänster med 2 procent. Inom den offentliga sektorn minskade statens konsumtionsutgifter med omkring en halv procent, men inom den kommunala sektorn ökade volymen av konsumtionsutgifter med 2,6 procent.

Investeringarna ökade med 2 procent. Volymen av maskin- och transportmedelsinvesteringar ökade med något under 5 procent. Bostadsbyggnadsinvesteringarna minskade med 7 procent jämfört med året förut. Däremot ökade den övriga husbyggnadsverksamheten med 4 procent från året innan.

Produktionen ökade närmast inom tjänstesektorn, där ökningen var närapå 2 procent. Produktionen inom fabriksindustrin minskade med en procent och byggverksamheten med 1,5 procent. Produktionen inom lantbruket ökade, men produktionen inom skogsbruk minskade märkbart.

Företagens driftsöverskott minskade från året förut

Företagens resultat minskade något i fjol från rekordnivån året förut. Företagens driftsöverskott var 21 miljarder euro och det minskade med 5 procent. I affärsbokföringen motsvarar driftsöverskottet ungefär rörelsevinst. I fjol betalade företagen drygt 5 miljarder euro i direkta skatter, vilket innebar en minskning på 18 procent från föregående år. I dividender betalade företagen 11 procent mer än föregående år, dvs. totalt drygt 8 miljarder euro. Företagens fasta investeringar ökade i fjol med 9 procent. Nettokreditgivningen, som beskriver företagens finansiella ställning, visade 3,6 miljarder euro i överskott. Föregående år var överskottet 5,1 miljarder euro.

De finansiella institutens och försäkringsanstalternas finansiella ställning något bättre

De finansiella institutens räntebidrag ökade från föregående år med 7 procent, eftersom kreditbeståndet ökade kraftigt. Däremot sjönk bankernas premieintäkter och övriga intäkter med 6 procent. Försäkringsanstalternas investeringsintäkter sjönk från toppnivån föregående år. Premieinkomsten av skadeförsäkring ökade, men premieinkomsten av livförsäkring minskade.

Hushållens realinkomster ökade med 2,9 procent

Hushållens disponibla inkomst ökade i fjol nominellt med 5,7 procent och reellt med 2,9 procent. Till bruttoinkomstökningen bidrog framför allt höjningen av lönesumman med drygt 6 procent, vilket främst berodde på den stigande inkomstnivån och delvis också på den förbättrade sysselsättningen. Den förvärvsinkomst som hushållen förtjänat som företagare var på samma nivå som året förut. De sociala förmåner som hushållen erhållit ökade med 4 procent. Av dessa ökade pensionssumman med något under 7 procent, men utkomstskydden för arbetslösa minskade i takt med lägre arbetslöshet. Studiestödet ökade, men det allmänna bostadsstödet sjönk. Hushållens dividendinkomster ökade med en femtedel.

Hushållens konsumtionsutgifter ökade nominellt med 4,2 procent, dvs. mindre än den disponibla inkomsten. Spargraden uppgick till 3,3 procent, jämfört med 1,6 året innan.

Den offentliga sektorns överskott 4,9 procent av BNP

Statens finansiella ställning visade i fjol överskott för andra året i följd. Överskottet var 2,5 miljarder euro, då det föregående år var 4,5 miljarder euro. Överskottet minskade på grund av att skatteinkomsterna var mindre.

Kommunernas och samkommunernas finansiella ställning uppvisade ett underskott på 400 miljoner euro, efter att året förut ha visat ett överskott på 300 miljoner euro. Socialskyddsfondernas finansiella överskott var 4,5 miljarder euro, dvs. lika stort som år 2000.

Statens indirekta skatter ökade med 1,4 procent. Samfundsskatteintäkterna sjönk med 25 procent från toppnoteringen föregående år. Minskningen av samfundsskatterna förklaras av företagens försämrade resultat. Hushållens inkomstskatt ökade med 2 procent. Både hushållens och samfundens skatter påverkas av tidsjusteringarna av skatter inom nationalräkenskaperna.

Sammanlagt uppgick den offentliga sektorns nettokreditgivning, dvs. det s.k. EMU-överskottet, till 4,9 procent av bruttonationalprodukten, då överskottet föregående år utgjorde 7 procent. Den offentliga sektorns konsoliderade bruttoskuld, dvs. EMU-skulden, var vid utgången av året 43,6 procent av bruttonationalprodukten. I slutet av föregående år var EMU-skulden 44 procent.

Skattesatsen, dvs. skatternas och de obligatoriska socialskyddsavgifternas andel av bruttonationalprodukten, var i fjol 46,2 procent. Skattesatsen sjönk något från året förut, då den var 46,8 procent.

De offentliga utgifternas andel av bruttonationalprodukten var 49,4 procent. Andelen ökade något från föregående år, då den var 48,6 procent. Ökningen av de offentliga utgifternas andel berodde på den långsamma tillväxten av bruttonationalprodukten.

Källor: Nationalräkenskaper, förhandsuppgifter 2001. Statistikcentralen
De offentliga samfundens underskott och bruttoskuld enligt EMU-kriterier. Statistikcentralen