17.9.2002

Förfrågningar: Miljöministeriet / Markku Nurmi (09) 1603 9440, Statistikcentralen / Jukka Hoffrén (09) 1734 3351

Färska uppgifter om miljöns tillstånd och om utgifterna för miljövården

Av statens medel år 2003 orsakas 753 miljoner euro direkt av miljövård; detta motsvarar 2,1 procent av slutsumman för budgetpropositionen. År 2002 uppgick miljöutgifterna till 725 miljoner euro och motsvarade 2,1 procent av budgetens slutsumma. Dessutom använde kommunerna år 2001 601 miljoner euro för miljöutgifter, medan industrin enligt de färskaste tillgängliga uppgifterna år 1999 använde sammanlagt 498 miljoner euro för ändamålet.

Det stora miljöproblemet i Finland är de gamla utsläpp som under ett antal år ackumulerats i markgrunden och vattendragen samt den rikliga användningen av naturresurserna. Den förutsedda ökningen särskilt i användningen av naturresurser, i trafiken och i den totala energikonsumtionen orsakar miljöolägenheter. För att det skall vara möjligt att minska utsläppen av kväve, den diffusa belastningen på vattnen samt de utsläpp som ökar mängden marknära ozon måste ytterligare åtgärder vidtas. I Finland är jordbruket alltjämt den största källan till belastning på vattnen, även om denna belastning minskat något tack vare EU:s miljöstöd. Vidare behövs åtgärder för att minska de andra utsläppen i Finland eller för att hålla dem på nuvarande nivå.

Å andra sidan har målen för hållbar utveckling i Finland beaktats väl i miljövården. Detta konstaterade World Economic Forum i januari 2002; dess index för miljöns hållbarhet (Environmental Sustainability Index, ESI) visar att Finland gjort de största framstegen på vägen mot en hållbar utveckling.

Bland annat dessa uppgifter ingår i översikten Naturresurserna och miljön, där de färskaste uppgifterna om miljöns tillstånd och ekonomin har sammanställts. Utvecklingen inom olika områden av nationella ekonomin granskas här ur miljösynvinkel. Avsikten är att erbjuda aktuell information som beslutsfattarna, medierna och andra intresserade lätt kan tillgodogöra sig.

Miljövårdsutgifterna ökar

Så gott som samtliga utgiftsposter för miljövård har ökat (se tabell 1). I budgetpropo-sitionen äskas en ökning av jordbrukets miljöstöd med 8 miljoner euro till 306 miljoner euro. Av detta finansieras hälften av EU. År 1999 användes 270 miljoner euro till miljöstöd.

För naturvård anvisar budgetpropositionen ca 46 miljoner euro, vilket är 12 miljoner euro mindre än i år. Å andra sidan ökar finansieringen av miljövården nästa år med 8 miljoner euro till 49 miljoner euro.

Tabell 1. Utveckling av statens miljöutgifter åren 2000-2003

>

cellspacing="0" cellpadding="2"

Statens miljöutgifter, miljoner euro

2000

2001

2002

2003 2

Miljöförvaltningen

92

98

102

105

Utvecklingssamarbetet

49

93

..

..

Närområdessamarbetet

10

10

13

13

Nordiska miljöfinansieringsbolaget NEFCO

1

1

1

1

Forskning och utveckling1

157

146

136

138

Stöd till miljöorganisationer

1

1

1

1

Miljövård

38

37

41

49

Naturvård

79

58

58

46

Främjande av energisparandet

3

3

3

3

Investeringsstöd för förnybar energi1

20

17

25

25

Miljöskydd i trafiken

20

22

22

20

Järnvägstrafik

17

17

17

40

Stöd till investeringar i gödselstäder

1

5

3

2

Miljöstöd till jordbruket

276

282

298

306

Miljöstöd till skogsbruket

4

4

4

4

Sammanlagt

769

794

725

753

1 = uppskattning, 2 = prognos, .. = uppgifter saknas

Inflödet av miljö- och energiskatter ökar

Enligt budgetpropositionen insamlas miljörelaterade skatter och avgifter nästa år till ett belopp av drygt 4,3 miljarder euro (se tabell 2). Detta utgör 12,1 procent av budgetens slutsumma. De beräknade skatteintäkterna ökar med 284 miljoner euro jämfört med år 2002. Skatteintäkterna ökar på grund av att energiskatterna, dvs. accisen på flytande bränslen, elektricitet, stenkol, naturgas och torv höjs med 5,2 procent. Denna höjning beräknas öka statens skatteintäkter med 126 miljoner euro. Dessutom har inflödet av skatter på energi och bilar ökat. De miljörelaterade skatterna gäller främst energikonsumtion. Energiskatternas andel av den totala summan uppgår nästa år till 67 procent. Andra stora skatter är bilskatten, den så kallade bruksavgiften för bil och dieselskatten.

Tabell 2. Miljörelaterade skatter och avgifter åren 2000-2003

>

cellspacing="0" cellpadding="2"

Statliga miljörelaterade skatter och avgifter, miljoner euro

2000
TP

2001
TP

2002
TA

2003
TAE

Tilläggsskatt på alkoholdrycker

12

12

12

12

Tilläggsskatt på läskdrycker

1

1

1

1

Avgift för bekämpningsmedel

2

2

2

2

Energiskatter

2 596

2 652

2 665

2 900

Oljeavfallsavgift

3

3

3

3

Bilskatt

1 059

922

887

900

Vattenvårdsavgift

1

0

0

0

Oljeskyddsavgift

5

5

5

8

Fordonsskatt (den s.k. dekalskatten)

220

227

237

247

Motorfordonsskatt (den s.k. dieselskatten)

181

208

209

218

Avfallsskatt

33

31

34

47

Sammanlagt

4 113

3 982

4 054

4 338

TP = Bokslut, TA = Budgeten, TAE = Budgetpropositionen

Finlands utsläpp av växthusgaser på 1990 års nivå

År 2000 var Finlands sammanräknade utsläpp av växthusgaser sammanlagt 74 miljoner ton, dvs. tre miljoner ton mindre än det jämförelseår Kyotoprotokollet anger, 1990. Utsläppen minskade på grund av det höga oljepriset och den goda tillgången till vattenkraft.

Redan år 1999 var utsläppen av växthusgaser från Finland mindre än år 1990. Detta beror särskilt på de minskade metanutsläppen, vilket kommit till stånd bl.a. genom effektiverad avfallshantering.

Finlands utsläpp av kväveoxider och svaveldioxid ökade enligt förhandsuppgifterna något jämfört med fjolåret. Utsläppen av svaveldioxid i relation till nationalprodukten var ungefär en tredjedel mindre än genomsnittet för de europeiska OECD-länderna. Av det sura nedfallet i Finland beror huvuddelen på fjärrtransporterade luftföroreningar. Av nedfallet av svaveldioxid kom bara 17 procent och av kvävedioxid 29 procent från utsläppskällor inom landet.

Publikationen har utkommit sedan år 1994 i anslutning till statens budgetproposition. För sammanställningen svarar miljöministeriet i samråd med finansministeriet, handels- och industriministeriet, jord- och skogsbruksministeriet, kommunikationsministeriet, Statistikcentralen och Finlands miljöcentral. Överdirektör Markku Nurmi var ordförande för den arbetsgrupp som utarbetade rapporten.

Källa: Naturresurserna och miljön 2002. Miljöministeriet och Statistikcentralen
Mer information på Internet: http://www.tilastokeskus.fi/tk/tt/ymparisto_luonto.html