Kapitalvarorna fördelaktiga enligt konsumenterna

Konsumenternas förtroende för ekonomin blev något starkare i januari. Konsumenternas förtroendeindikator var i januari 11,9. I december var den 9,4. I januari uppskattade konsumenterna att deras möjligheter att spara var utmärkta. Däremot var inställningen till utvecklingen av Finlands ekonomi och arbetslöshetssituation fortsättningsvis pessimistisk. I januari ansåg konsumenterna att det var exceptionellt lönsamt att köpa kapitalvaror. Uppgifterna grundar sig på Statistikcentralens konsumentbarometer. Mellan den 2 och 21 januari intervjuades 1 654 i Finland bosatta personer för barometern.

Konsumenternas syn på ekonomin i januari 2003

cellspacing="0" cellpadding="2"

	Januari 2003 nettotal	December 2002 nettotal	Januari 2002 nettotal	Medeltal 10/95-1/03
Konsumenternas förtroendeindikator	11,9	9,4	10,5	14,1

Den egna ekonomiska situationen om 12 mån. jämfört med nuläget	10,9	10,9	10,6	8,4
Hushållets möjligheter att spara under de följande 12 mån.	46,8	38,6	39,3	27,2
Finlands ekonomiska situation om 12 mån. jämfört med nuläget	-0,2	0,1	3,4	8,6
Antalet arbetslösa om 12 mån. jämfört med nuläget	9,9	11,9	11,4	-12,2
Förändring av konsumentpriser under de närmaste 12 mån., %	1,9	1,8	1,4	1,9

Hushållets penningsituation vid intervjutidpunkten	30,3	27,2	25,4	22,6
Hur fördelaktigt är det att köpa kapitalvaror vid intervjutidpunkten	37,0	9,9	-2,0	17,8
Hur fördelaktigt är det att spara vid intervjutidpunkten	14,6	13,2	16,5	2,6
Hur fördelaktigt är det att ta lån vid intervjutidpunkten	30,6	29,0	21,9	19,7
Frågans nettotal erhålls genom att från de jakande svarens procentandel subtrahera de nekande svarens procentandel. Konsumenternas förtroendeindikator beräknas som ett genomsnitt av fyra nettotal för de kommande 12 månaderna: den egna ekonomin och Finlands ekonomi, hushållens möjligheter att spara samt antalet arbetslösa (ombytt förtecken). Nettotalen och förtroendeinkatorn kan variera mellan -100 och 100. En positiv siffra avser en optimistisk syn och en negativ siffra en pessimistisk syn på ekonomin (tvärtom för arbetslöshet).

I januari trodde 24 procent av konsumenterna att den ekonomiska situationen i Finland blir bättre i år. Lika många tyckte att landets ekonomi kommer att försämras. För ett år sedan var andelarna 30 och 23 procent. I januari litade 28 procent av konsumenterna på att deras egen ekonomi blir bättre i år och bara 10 procent var rädda för att ekonomin blir sämre.

I januari trodde 41 procent av konsumenterna att arbetslösheten ökar i år och bara 23 procent trodde på lägre arbetslöshet. Ändå bara 7 procent av de sysselsatta såg att arbetslösheten ganska eller mycket sannolikt skulle drabba dem själva under året. Konsumenterna trodde att inflationstakten är 1,9 procent i januari nästa år.

I januari ansåg 72 procent av konsumenterna att det är fördelaktigt att ta lån och 14 procent av hushållen planerade ta lån inom ett år. I januari tyckte 62 procent av konsumenterna att det är lönsamt att spara. Rentav 78 procent av hushållen trodde att de kan spara i år.

I januari ansåg ovanligt många, dvs. 55 procent av konsumenterna, att det var lönsamt att köpa kapitalvaror. Motsvarande andel var i december 39 procent och för ett år sedan bara 34 procent. Hushållen hade rikligt med konsumtionsplaner, t.ex. planer för reparation och inredning av bostad samt reseplaner. I år tänker 21 procent av hushållen ganska eller mycket säkert köpa bil och 9 procent bostad (i undersökningen användes nu för första gången 12 månader som planeringsperiod för köp av bil liksom även för bostad).

Konsumenternas förtroendeindikator 10/1995-1/2003

Konsumenternas förväntningar på den egna ekonomin
och Finlands ekonomi om ett år 10/1995-1/2003

Konsumenternas förtroendeindikator i EU-länder, december 2002
Indikatoravvikelse från landets medeltal 10/1995-12/2002*

http://europa.eu.int/comm/economy_finance/indicators/businessandconsumersurveys_en.htm

Källa: Konsumentbarometern 2003, januari. Statistikcentralen