Konsumenternas förtroende för ekonomin nästan oförändrad i februari

Konsumenternas förtroendeindikator som förtätar den ekonomiska stämningen var i februari 10,6, då den i januari var 11,9. För ett år sedan var förtroendet för ekonomin något starkare. I februari var konsumenternas syn på Finlands ekonomi och utvecklingen av arbetslösheten pessimistiska. Där-emot trodde konsumenterna alltjämt starkt på sin egen ekonomi. I februari ansåg konsumenterna att det var mycket lönsamt att ta lån och att köpa kapitalvaror. Uppgifterna grundar sig på Statistikcentralens konsumentbarometer. Mellan den 3 och 21 februari intervjuades 1 583 i Finland bosatta personer för barometern.

Konsumenternas synpunkter på ekonomin i februari 2003

cellspacing="0" cellpadding="2"

	Februari 2003 nettotal	Januari 2003 nettotal	Februari 2002 nettotal	Medeltal 10/95-2/03
Konsumenternas förtroendeindikator	10,6	11,9	13,4	14,1

Den egna ekonomiska situationen om 12 mån, jämfört med nuläget	10,5	10,9	11,5	8,4
Hushållets möjligheter att spara under de följande 12 mån.	43,1	46,8	40,8	27,4
Finlands ekonomiska situation om 12 mån., jämfört med nuläget	-3,0	-0,2	4,9	8,5
Antalet arbetslösa om 12 mån., jämfört med nuläget	8,1	9,9	3,5	-12,0
Förändring av konsumentpriser under de närmaste 12 mån., %	2,0	1,9	1,6	1,9

Hushållets penningsituation vid intervjutidpunkten	29,0	30,3	25,3	22,6
Hur fördelaktigt är det att köpa kapitalvaror vid intervjutidpunkten	28,2	37,0	-2,0	17,9
Hur fördelaktigt är det att spara vid intervjutidpunkten	14,0	14,6	14,9	2,7
Hur fördelaktigt är det att ta län vid intervjutidpunkten	33,0	30,6	24,1	19,9
Frågans nettotal erhålls genom att från de jakande svarens procentandel subtrahera de nekande svarens procentandel. Konsumenternas förtroendeindikator beräknas som ett genomsnitt av fyra nettotal för de kommande 12 månaderna: den egna ekonomin och Finlands ekonomi, hushållens möjligheter att spara samt antalet arbetslösa (ombytt förtecken). Nettotalen och förtroendeinkatorn kan variera mellan -100 och 100. En positiv siffra avser en optimistisk syn och en negativ siffra en pessimistisk syn på ekonomin (tvärtom för arbetslöshet).

I februari trodde 23 procent av konsumenterna att Finlands ekonomiska situation blir bättre under de följande 12 månaderna. Något fler, dvs. 28 procent, trodde att landets ekonomi försämras. För ett år sedan var motsvarande andelar 31 och 21 procent. I februari trodde 26 procent av konsumenterna att deras egen ekonomi blir bättre och bara 8 procent var rädda att deras ekonomi försämras under det följande året.

I februari trodde 38 procent av konsumenterna att arbetslösheten ökar under det följande året och bara 24 procent trodde på lägre arbetslöshet. Omkring var tionde sysselsatt ansåg att arbetslös-heten ganska eller mycket sannolikt skulle drabba dem själva inom ett år. Konsumenterna ansåg att inflationstakten är 2 procent i februari nästa år.

I februari ansåg 73 procent av konsumenterna att det är fördelaktigt att ta lån och 13 procent av hus-hållen planerade ta lån inom ett år. I februari tyckte 61 procent av konsumenterna att det är lönsamt att spara. Rentav 77 procent av hushållen trodde att de kan spara under de följande 12 månaderna.

I februari ansåg alltjämt ovanligt många, dvs. 50 procent av konsumenterna, att det var lönsamt att köpa kapitalvaror. Motsvarande andel var i januari 55 procent och för ett år sedan 33 procent. Hus-hållens konsumtionsavsikter, t.ex. planer att köpa hemelektronik, avtog dock en aning från januari. Under det följande året tänkte 17 procent av hushållen ganska eller mycket säkert köpa bil och 7 procent bostad. Motsvarande andelar var i januari 21 och 9 procent.

Konsumenternas förtroendeindikator 10/1995-2/2003

Konsumenternas förväntningar på den egna ekonomin
och Finlands ekonomi om ett år 10/1995-2/2003

Konsumenternas förtroendeindikator i EU-länder, januari 2003
Indikatoravvikelse från landets medeltal 10/1995-1/2003*

Källa: Konsumentbarometern 2003, februari. Statistikcentralen