28.2.2003
Förfrågningar: nationalräkenskaper: Tuomas Rothovius
(09) 1734 3360, Olli Savela (09) 1734 3316;
de offentliga sektorns underskott och skuld: Paula
Koistinen-Jokiniemi (09) 1734 3362, skt.95@tilastokeskus.fi
Ansvarig statistikdirektör: Ari Tyrkkö
Bruttonationalprodukten ökade med 1,6 procent i fjol
Enligt Statistikcentralens förhandsuppgifter ökade bruttonationalproduktens volym år 2002 med 1,6 procent. Tillväxten var något större än året innan, men den var anspråkslös jämfört med de sista åren under 1990-talet. Bruttonationalprodukten, dvs. det sammanräknade förädlingsvärdet på producerade varor och tjänster var i fjol 140 miljarder euro.
Under årets sista kvartal ökade bruttonationalprodukten med 0,7 procent jämfört med föregående kvartal. Produktionen under januari-mars var 0,3 procent mindre än i slutet av föregående år. Under årets andra kvartal ökade bruttonationalprodukten med 1,8 procent från föregående kvartal och under det tredje kvartalet ökade produktionen med 0,5 procent.
Ändringar av bruttonationalproduktens volym 1996-2002, %
Tillväxten av efterfrågan var i fjol beroende av nettoexporten samt den privata och offentliga konsumtionen. Avvikande från tidigare år ökade privata investeringar inte efterfrågan inom samhällsekonomin.
De privata konsumtionsutgifterna ökade i fjol med 2,1 procent. Ännu under början av året dämpades konsumtionen av försiktighet i anskaffningen av personbilar, men hushållens bilhandel blev livligare fr.o.m. våren. I fjol ökade köpen av kapitalvaror med mer än 6 procent efter att ännu föregående år ha minskat med ungefär tre procent. De offentliga konsumtionsutgifternas volym ökade med 4 procent.
Investeringarna minskade med en procent. Volymen av maskin- och materielinvesteringar ökade med bara något under en procent. Bostadsbyggnadsinvesteringarna minskade med 1,5 procent jämfört med året innan och den övriga husbyggnadsverksamheten minskade 5 procent från föregående år. De offentliga investeringarna ökade med 7 procent.
Exportvolymen av varor och tjänster ökade med 5,6 procent, men eftersom exportpriserna sjönk mer än detta var exportvärdet mindre än året innan. Importvolymen ökade med 1,7 procent, men på grund av att importpriserna sjönk var även importvärdet mindre än i fjol.
Produktionen ökade inom servicenäringar nästan med 2 procent i fjol. Produktionen inom fabriksindustrin ökade med en procent och byggverksamheten minskade med mer än en procent. Primärproduktionen ökade med 2 procent, produktionen inom skogsbruket mera än inom lantbruket.
Företagens driftsöverskott något bättre
De icke-finansiella företagens resultat ökade något från året innan. Företagens driftsöverskott var 22 miljarder euro och det ökade med 1,5 procent. I affärsbokföringen motsvarar driftsöverskottet ungefär rörelsevinst. Företagen betalade drygt 5 miljarder euro i direkta skatter, vilket var 3 procent mer än föregående år. Företagen betalade 4 procent mindre dividender än året innan, dvs. totalt drygt 7 miljarder euro. Företagens fasta investeringar minskade i fjol med en procent. Nettokreditgivningen, som beskriver företagens finansiella ställning visade 5,6 miljarder euro överskott. Föregående år var överskottet 6,2 miljarder euro.
De finansiella företagens räntebidrag minskade från föregående år med 10 procent, eftersom räntemarginalen blev snävare på grund av lägre räntenivå. Däremot blev den finansiella ställningen av försäkringsanstalterna bättre. Den totala nettokreditgivningen för finansiella företag och försäkringsanstalter uppvisade 0,3 miljarder euro underskott, då underskottet föregående år var 1,4 miljarder euro.
Hushållens realinkomster ökade med 2,1 procent
Hushållens disponibla inkomst ökade i fjol nominellt med 3,8 procent och reellt med 2,1 procent. Till bruttoinkomstökningen bidrog mest höjningen av lönesumman med drygt 3 procent, vilket närmast berodde på den stigande inkomstnivån. Hushållens företagarinkomst ökade med drygt 8 procent. Hushållens sociala förmåner ökade med 4 procent. Av dessa ökade pensioner och utkomstskydd för arbetslösa med 6 procent från året förut. Hushållens dividendinkomster sjönk med drygt 8 procent.
Hushållens konsumtionsutgifter ökade nominellt med 3,8 procent, dvs. lika mycket som den disponibla inkomsten. Spargraden var -0,3 procent. Hushållens nettokreditgivning visade en och en halv miljard euro underskott.
Den offentliga sektorns överskott 4,7 procent av bruttonationalprodukten
Statens finansiella ställning visade i fjol överskott för tredje året i rad. Överskottet var 2,4 miljarder euro, dvs. något mindre än föregående år. Överskottet minskade, eftersom utgifterna ökade mer än inkomsterna.
Kommunernas och samkommunernas finansiella ställning ändrades inte från året innan, utan uppvisade ett underskott på 0,4 miljarder euro. Socialskyddsfondernas finansiella överskott var 4,7 miljarder euro, dvs. lika mycket som år 2001.
Statens skatteintäkter av direkta skatter ökade med 5 procent. Intäkten av indirekta skatter sjönk med en halv procent, då kommunernas och samkommunernas mervärdesskatt inte räknas med. Kommunernas skatteintäkter var på samma nivå som föregående år. Företagen betalade i samfundsskatt något under 3 procent mer än föregående år och hushållen betalade i inkomstskatt drygt 2 procent mer än år 2001.
Totalt uppgick den offentliga sektorns nettokreditgivning, dvs. s.k. EMU-överskott till 4,7 procent av bruttonationalprodukten, då överskottet året innan var 5,1 procent. De offentliga samfundens konsoliderade bruttoskuld, dvs. EMU-skuld, var vid slutet av året 42,7 procent av bruttonationalprodukten. Vid slutet av föregående år var EMU-skulden 43,8 procent.
Skattesatsen, dvs. skatternas och de obligatoriska socialskyddsavgifternas andel av bruttonationalprodukten, var i fjol 45,2 procent. Året innan var skattesatsen 46 procent. Omkring an halv procentenhet av nedgången av skattesatsen berodde på de tekniska ändringar som kommuner gjort i mervärdesskatten.
De offentliga utgifternas andel av bruttonationalprodukten var 49,2 procent. Föregående år var andelen 49 procent.
Källor: Nationalräkenskaper, förhandsuppgifter, år
2002 och 4:e kvartalet. Statistikcentralen
Den offentliga sektorns underskott och bruttoskuld enligt
EMU-kriterier. Statistikcentralen