Kandidaterna toppinkomsttagare

I fråga om inkomsterna avviker kandidaterna i riksdagsvalet mest från väljarkåren. År 2001 hade kandidaterna enligt Statistikcentralen 34 200 euro i genomsnittliga beskattningsbara inkomster, dvs. 74 procent mer än de röstberättigade. Medelinkomsten för de röstberättigade var 19 700 euro. Samlingspartiets och centerns kandidater har ungefär tre gånger så höga inkomster som de röstberättigade.

Under den mandatperiod som nu avslutas ökade de röstberättigades nominella inkomster med 26 procent och exakt samma ökning gäller för kandidaterna. Inkomstökningen har varit snabbast bland centerns och samlingspartiets kandidater. Medelinkomsten ökade med 59 procent för centerkandidaterna och 49 procent för samlingspartiets kandidater. Inkomstökningen för sfp:s kandidater var 21, för de gröna 20 och för sdp 7 procent, dvs. den var klart mindre än för befolkningen i genomsnitt.

Kandidaterna i riksdagsvalet efter medelinkomsten (i euro) år 2003, 1999 och 1995

Majoriteten av de stora partiernas kandidater hade i 2001 års beskattning inkomster över 31 999 euro. En inkomst över 31 999 euro hade 65 av samlingspartiets kandidater, 56 av centerns, 54 av sdp:s och 52 av sfp:s. I väljarkåren hade bara 13 procent en inkomst över 31 999 euro. Under mandatperioden har gruppen med en inkomst över 31 999 euro utökats med samlingspartiets, centerns och sfp:s kandidater.

Mest låginkomsttagare hade de gröna, vänsterförbundet och kristdemokraterna. De små partiernas inkomststruktur är den som mest påminner om väljarkårens inkomststruktur.

Majoriteten av kandidaterna äldre män

I valet uppställdes 2 009 kandidater, av vilka 1 208 är män och 801 kvinnor. Relativt sett minst kvinnliga kandidater, 42 procent, har centerpartiet och sfp. En manlig majoritet på endast ett par procent har sdp och samlingspartiet. De gröna är det enda partiet med en kvinnlig majoritet på ett par procent.

Av kandidaterna är 43,1 procent kvinnor. Relativt sett flest kvinnliga kandidater finns i Södra Savolax (45,3 procent) och Mellersta Finland (45,2 procent). Minst kvinnor var uppställda som kandidater i Tavastland (35,5 procent) och Vasa valdistrikt (37,3 procent).

De manliga kandidaternas medelålder var 47,9 år och de kvinnligas 43,6 år. De äldsta manliga kandidaterna finns i Norra Karelens (51,0) och Kymmene (49,7) valdistrikt. De yngsta kvinnliga kandidaterna finns i Mellersta Finland (39,3) och Norra Karelen (40,7). Åldersskillnaden mellan de manliga och kvinnliga kandidaterna är störst i Norra Karelen, 10,3 år.

Majoriteten högt utbildade sysselsatta

Det är högt utbildade personer som försöker komma in i riksdagen. Nästan alla partiers kandidater har en högre utbildningsnivå än befolkningen i medeltal. Av hela befolkningen lever 39 procent med en utbildning på grundnivån, men av kandidaterna bara 19 procent. Av kandidaterna i de stora partierna är det ännu färre som har en utbildning på grundnivån, dvs. av centerpartiets kandidater 11, av samlingspartiets 5, av sfp:s 2, de grönas 10 och sdp:s 13 procent. Närmare hälften av kandidaterna har en utbildning på högre nivå men av de röstberättigade endast en fjärdedel. Arbetarpartiernas utbildningsnivå är lägre än medeltalets. Av kandidaterna i vänsterförbundet och sdp har ungefär hälften bara en grund- eller yrkesexamen.

Av alla röstberättigade är hälften sysselsatta, arbetslösa och studerande 8 procent vardera och 30 procent pensionerade. Nästan alla kandidater i de tre största partierna är sysselsatta: samlingspartiets och sdp:s till 88 procent och centerpartiets till 84 procent. Det finns knappt inga kandidater som är arbetslösa och både andelen studerande och pensionärer är ca 7 procent. Den största andelen studerande har de gröna.

Källa: Statistikcentralens valresultatstjänst

Mera information om riksdagsvalet finns på Internet på adressen tilastokeskus.fi/tk/he/vaalit/vaalit2003/vaalit2003_vaalitilastot_ru.html och om riksdagskandidaternas bakgrund på adressen
tilastokeskus.fi/tk/he/vaalit/vaalit2003/vaalit2003_vaalitilastot_eatausta_ru.html