Konsumenternas syn på Finlands ekonomi blev bättre i september

Konsumenternas förtroende för ekonomin har blivit något större. Konsumenternas förtroendeindikator var i september 10,4, i augusti var den 9,0. Uppskattningarna om utvecklingen av Finlands ekonomi var i september något ljusare än tidigare. Dessutom hade konsumenterna alltjämt starkt förtroende för sin egen ekonomi. Uppgifterna grundar sig på Statistikcentralens konsumentbarometer. Barometern bygger på intervjuer som mellan den 1 och den 19 september gjordes med 1 644 personer som är bosatta i Finland.

Konsumenternas syn på ekonomin i september 2003

cellspacing="0" cellpadding="2"

	September 2003 nettotal	Augusti 2003 nettotal	September 2002 nettotal	Medeltal 10/95-9/03
Konsumenternas förtroendeindikator	10,4	9,0	10,6	13,7

Den egna ekonomiska situationen om 12 mån. jämfört med nuläget	10,6	10,7	10,8	8,6
Hushållets möjligheter att spara under de följande 12 mån.	43,2	43,4	37,1	28,5
Finlands ekonomiska situation om 12 mån. jämfört med nuläget	5,0	1,0	1,6	7,8
Arbetslösheten om 12 mån. jämfört med nuläget	-17,1	-19,1	-6,9	10,0
Förändring av konsumentpriser under de närmaste 12 mån., %	1,8	1,6	1,7	1,9

Hushållets penningsituation vid intervjutidpunkten	28,1	30,3	26,7	23,1
Hur fördelaktigt är det att köpa kapitalvaror vid intervjutidpunkten	31,7	37,7	3,8	19,0
Hur fördelaktigt är det att spara vid intervjutidpunkten	10,6	11,8	16,7	3,4
Hur fördelaktigt är det att ta lån vid intervjutidpunkten	30,6	33,9	24,4	20,9
Nettotalet för en fråga erhålls genom att den vägda andelen nekande svar subtraheras från den vägda andelen jakande svar. Konsumenternas förtroendeindikator beräknas som ett genomsnitt av fyra nettotal för de kommande 12 månaderna: den egna ekonomin och Finlands ekonomi, arbetslösheten och hushållens möjligheter att spara. Nettotalen och förtroendeindikatorn kan variera mellan -100 och 100. En positiv siffra avser en optimistisk syn och en negativ siffra en pessimistisk syn på ekonomin.

I september trodde 32 procent av konsumenterna att den ekonomiska situationen i Finland blir bättre under det följande året. 21 procent av konsumenterna bedömde för sin del att landets ekonomi kommer att för-sämras. Motsvarande andelar var i augusti 29 och 27 procent. 28 procent av konsumenterna litade fort-farande på att deras egen ekonomi blir bättre och bara 9 procent var rädda för att ekonomin blir sämre under det kommande året.

I september trodde 48 procent av konsumenterna att arbetslösheten ökar under det följande året och bara 18 procent trodde på lägre arbetslöshet. För ett år sedan var motsvarande andelar 36 och 24 procent. Var tionde sysselsatt antog i september att de ganska eller mycket sannolikt skulle drabbas av arbetslöshet inom ett år. Konsumenterna trodde att inflationstakten är 1,8 procent i september nästa år.

I september ansåg 53 procent av konsumenterna att det är fördelaktigt att köpa kapitalvaror. För ett år sedan var motsvarande andel 35 procent. Så mycket som 40 procent av hushållen planerade att skaffa hemelektronik under de 6 följande månaderna och 13 procent av hushållen hade redan planer på att köpa digibox. I 19 procent av hushållen ämnade man ganska eller mycket säkert köpa bil inom ett år och 7 procent tänkte köpa bostad.

I september var konsumenternas syn på låntagning och sparande ungefär oförändrad. 72 procent av konsumenterna ansåg att det är fördelaktigt att ta lån och 16 procent av hushållen planerade att ta lån inom ett år. I september ansåg 58 procent av hushållen att det är lönsamt att spara. Av hushållen hade 62 procent sparat och 76 procent trodde att de kan spara under de följande 12 månaderna.

Konsumenternas förtroendeindikator 10/1995-9/2003

Konsumenternas förväntningar på den egna ekonomin
och Finlands ekonomi om ett år 10/1995-9/2003

Färska jämförelseuppgifter om konsumenternas förtroende i de olika EU-länderna finns tillgängliga 30.9 fr.o.m. kl. 13 under adressen:

http://europa.eu.int/comm/economy_finance/indicators/businessandconsumersurveys_en.htm

Källa: Konsumentbarometern 2003, september. Statistikcentralen

Meddelandet i PDF-format