14.9.2004

Ytterligare information ger: Miljöministeriet / Markku Nummi (09) 1603 9440, Statistikcentralen / Jukka Hoffrén
(09) 1734 3351

Miljöskyddet får nästa år nästan en miljard euro

Av statsutgifterna år 2005 avdelas 934 miljoner euro för direkta miljöskyddsanslag, vilket är 2,5 procent av slutsumman i budgetpropositionen. År 2004 blir utgifterna för miljöskyddet uppskattningsvis 932 miljoner euro, vilket är 2,5 procent av hela årsbudgeten. Dessutom använde kommunsektorn 646 miljoner euro för miljöskydd år 2003 och industrin enligt den nyaste tillgängliga informationen totalt 498 miljoner euro år 1999.

De finska miljöproblemen är de gamla utsläpp som ackumulerats under årtionden och den rikliga förbrukningen av naturtillgångar. Dessutom har minskningen av många slag av utsläpp avstannat under de senaste åren, och utsläppsmängden har åter börjat öka. För att minska de utsläpp som har sitt ursprung i hemlandet, eller åtminstone hålla dem på nuvarande nivå, krävs därför nya åtgärder. Särskilt ökningen i användningen av naturtillgångar, trafikökningen och ökningen i den totala energianvändningen skadar miljön. Det behövs även ytterligare åtgärder för att minska kväveutsläppen, den diffusa belastningen av vattnen och de utsläpp som bildar marknära ozon.

Å andra sidan har målen för en hållbar utveckling beaktats väl i det finska miljöskyddet. Sålunda konstaterade World Economic Forum i januari 2002, efter att ha jämfört hållbarhetsindex för miljön i olika länder (Environmental Sustainability Index, ESI), att Finland hade gjort de största framstegen mot en hållbar utveckling.

Bland annat detta framgår av översikten Naturresurserna och miljön 2004, som publiceras i dag. Översikten ger de färskaste uppgifterna om miljöns tillstånd och ekonomin i Finland. Den behandlar utvecklingen inom olika sektorer av nationalekonomin ur miljösynvinkel. Målet är att erbjuda aktuell och lättillgänglig information som kan utnyttjas av beslutsfattare inom miljösektorn, av medier och av andra intresserade.

Miljöstödet för lantbruket höjs

Flera av utgiftsposterna inom miljöskyddet har förblivit oförändrade (tabell 1). Bland de mest betydande förändringarna i jämförelse med 2004 är att miljövården föreslås få 22 miljoner euro mindre i budgeten för 2005, d.v.s. 37 miljoner euro. Däremot föreslås i budgetpropositionen att miljöstödet till jordbruket skall höjas med 10 miljoner euro jämfört med årets budget till 322 miljoner euro. Hälften av detta finansieras av EU.

Naturvården anvisas i budgeten 86 miljoner euro, vilket är 17 miljoner euro mera än i år. Den summa som skall användas för miljövård inom ramen för närområdessamarbetet sjunker med 8 miljoner euro till 2 miljoner euro. Anledningen till detta är att de baltiska länderna och Polen blev medlemmar i EU i maj 2004, varför närområdessamarbetet nu gäller bara Ryssland.

Tabell 1. Utvecklingen inom statens miljöutgifter åren 2001-2005

Statens miljöutgifter, miljoner euro
2001 2002 2003 2004 1 2005 2
Miljöförvaltning 98 102 110 112 114
Utvecklingssamarbete 95 116 106 117 117
Närområdessamarbete 10 13 10 10 2
Nordiska miljöfinansieringsbolaget 1 1 1 1 1
Forskning och utveckling 1 156 175 176 180 183
Miljöorganisationer 1 1 1 1 1
Miljöskydd 37 40 54 59 37
Naturvården 63 59 57 69 86
Främjande av energisparande 6 6 7 10 10
Investeringsstöd för förnybar energi 19 28 27 24 24
Bidrag för energireparation i bostäder - - 15 17 17
Miljöskydd i trafiken 1 39 26 12 12 11
Stöd för investeringar i gödselstäder 5 2 2 3 3
Miljöstöd till jordbruket 281 284 306 312 322
Främjande av vård av skogsnaturen 4 4 4 6 6
Totalt 816 857 886 932 934
1 = uppskattning, 2 = prognos, .. = uppgift saknas, - = inte i bruk

Inflödet av miljö- och energiskatter ökar

Enligt budgetpropositionen kommer inflödet av miljörelaterade skatter och avgifter nästa år att uppgå till 4,9 miljarder euro (tabell 2). Detta är 13 procent av budgetens slutsumma. De uppskattade skatteintäkterna ökar med 312 miljoner euro jämfört med år 2004. Ökningen beror på att intäkterna från skatterna inom energisektorn och biltrafiken har vuxit trots att skattesatsen inom den senare sänkts. Största delen av de miljörelaterade skatterna hänför sig till energianvändningen: Nästa år uppgår energiskatterna till 61 procent av totalsumman. Andra betydande skatter är bilskatten och fordonsskatten.

Tabell 2. Miljörelaterade skatter och avgifter åren 2001 - 2005.

Statliga miljörelaterade skatter och avgifter, miljoner euro
2001
BS		 2002
BS		 2003
BS		 2004
B		 2005
BP
Tilläggsaccis på alkoholdrycker 13 20 20 20 -
Tilläggsaccis på läskedrycker 1 2 2 2 -
Skatt på dryckesförpackningar - - - - 13
Avgift för bekämpningsmedel 2 2 2 2 2
Energiskatter 2 652 2 756 2 900 2 990 3 010
Oljeavfallsavgift 3 4 3 3 3
Bilskatt 922 1 023 1 207 1 020 1 294
Oljeskyddsavgift 5 6 9 9 9
Fordonsskatt 435 446 473 513 536
Avfallsskatt 31 32 41 49 53
Totalt 4 064 4 291 4 657 4 608 4 920
BS = Bokslut, B = Budget, BP = Budgetproposition

Utsläppen av växthusgaser i Finland överskrider utsläppsmålet i Kyotoavtalet

Utsläppen av växthusgaser var år 2002 sammanlagt 82 miljoner ton, d.v.s. 5 miljoner ton mera än år 1990 som är basåret i Kyotoprotokollet. Ökningen beror på att energianvändningen ökat, samtidigt som tillgången på vattenkraft på den nordiska elmarknaden varit knapp och elbehovet därför tillgodosetts med elkraft som framställts av stenkol och torv.

Utsläppen av svaveldioxid i Finland växte enligt förhandsuppgifter från år 2002 med ca 10 000 ton och utsläppen av kväveoxider med ca 8 000 ton. De finska svaveldioxidutsläppen per BNP är ungefär en tredjedel mindre än medeltalet för de europeiska OECD-länderna. Följaktligen orsakas största delen av det sura nedfallet i Finland av fjärrtransporterade luftföroreningar.

Översikten Naturresurserna och miljön har publicerats sedan 1994 i samband statens budgetproposition. För denna översikt svarar miljöministeriet i samarbete med finansministeriet, handels- och industriministeriet, jord- och skogsbruksministeriet, kommunikationsministeriet, Statistikcentralen och Finlands miljöcentral. Ordförande för den arbetsgrupp som berett översikten är överdirektör Markku Nurmi vid miljöministeriet.

Källa: Naturresurserna och miljön 2004. Miljöministeriet och Statistikcentralen.
Information på nätet: http://www.stat.fi/miljooversikt

Meddelandet i PDF-format