Konsumenternas förtroende för ekonomin starkare än för ett år sedan

Konsumenternas förtroende för ekonomin var i stort sett oförändrat i mars jämfört med föregående månad. Konsumenternas förtroendeindikator var 16,4, medan den var 16,8 i februari. Förtroendeindikatorn låg dock klart över sitt långvariga medeltal och var nästan fyra enheter högre än under motsvarande tidpunkt i fjol. Ökningen från i fjol beror närmast på att synen på arbetslösheten förändrats och blivit mindre pessimistisk. Av förtroendeindikatorns fyra delfaktorer förbättrades bara synen på Finlands ekonomiska situation, övriga delfaktorer visade i mars små negativa förändringar jämfört med föregående månad. Uppgifterna grundar sig på Statistikcentralens konsumentbarometer. Den bygger på intervjuer som mellan den 1 och 17 mars gjordes med 1 630 personer bosatta i Finland.

Konsumenternas syn på ekonomin i mars 2005

	Mars 2005 nettotal	Februari 2005 nettotal	Mars 2004 nettotal	Medeltal 10/95-3/05
Konsumenternas förtroendeindikator	16,4	16,8	12,8	13,5

Den egna ekonomiska situationen om 12 mån. jämfört med nuläget	12,0	13,9	13,1	9,0
Hushållets möjligheter att spara under de följande 12 mån.	46,2	47,3	45,5	31,1
Finlands ekonomiska situation om 12 mån. jämfört med nuläget	8,9	6,3	7,2	7,5
Arbetslösheten om 12 mån. jämfört med nuläget	-1,8	-0,3	-14,5	6,6
Inflationen om 12 mån., %	2,1	1,9	1,6	1,9

Risken för egen arbetslöshet vid intervjutidpunkten	2,7	4,2	1,9	..
Hushållets penningsituation vid intervjutidpunkten	31,3	31,8	29,6	24,2
Hur fördelaktigt är det att köpa kapitalvaror vid intervjutidpunkten	26,6	30,1	27,7	20,4
Hur fördelaktigt är det att spara vid intervjutidpunkten	14,2	14,7	12,5	5,0
Hur fördelaktigt är det att ta lån vid intervjutidpunkten	35,7	34,1	30,2	22,3
Nettotalet erhålls genom att den procentuella andelen nekande svar viktas och subtraheras från den procentuella andelen jakande svar på en fråga. Konsumenternas förtroendeindikator beräknas som ett genomsnitt av fyra nettotal för de kommande 12 månaderna: den egna ekonomin och Finlands ekonomi, arbetslösheten och hushållens möjligheter att spara. Nettotalen och förtroendeindikatorn kan variera mellan -100 och 100. En positiv siffra innebär en optimistisk syn och en negativ siffra en pessimistisk syn på ekonomin.

I mars trodde 33 procent av konsumenterna att den ekonomiska situationen i Finland blir bättre under det följande året. 15 procent av konsumenterna bedömde för sin del att landets ekonomi försämras. Motsvarande andelar var i februari 30 och 17 procent. I mars litade 31 procent av konsumenterna på att deras egen ekonomi förbättras och bara 10 procent var rädda för att den blir sämre under de följande 12 månaderna.

I mars bedömde 32 procent av konsumenterna att arbetslösheten ökar under det följande året och nästan lika många, dvs. 30 procent, trodde på lägre arbetslöshet. Motsvarande andelar var för ett år sedan 46 och 20 procent. 14 procent av de sysselsatta antog att risken för arbetslöshet hade ökat för deras egen del under de senaste månaderna, men lika många antog åter att risken hade minskat. Konsumenterna trodde att konsumentpriserna stiger med 2,1 procent under de följande 12 månaderna.

I mars ansåg 77 procent av konsumenterna att det är en bra tidpunkt att ta lån och av hushållen planerade 16 procent att ta lån under de följande 12 månaderna. 61 procent av konsumenterna ansåg i mars att det är fördelaktigt att spara. Av hushållen hade 65 procent sparat och rentav 78 procent av hushållen trodde att de kunde spara under det följande året.

I mars ansåg 48 procent av konsumenterna att det är fördelaktigt att köpa kapitalvaror. Konsumenterna hade ett mycket stort antal planer på att bland annat reparera och inreda bostaden och att skaffa hemelektronik. Inom ett år tänkte 19 procent av hushållen ganska eller mycket säkert köpa bil och 8 procent bostad.

Konsumenternas förtroendeindikator 10/1995-3/2005

Konsumenternas förväntningar på den egna ekonomin och Finlands ekonomi
10/1995-3/2005

Konsumenternas förtroendeindikator i EU-länderna, februari 2005
Indikatoravvikelse från landets medeltal 10/1995-2/2005*

*räknat på basis av säsongrensade serier; Ingen barometer för Malta; uppgift om Frankrike saknas på grund av att serien brutits;
medeltal för kortare period: Luxemburg 1/2002-, Cypern, Litauen och Polen 1/2001-, Slovakien 4/1999-
Källa: European Commission, DG ECFIN, Business and Consumer Survey Results, February 2005 http://europa.eu.int/comm/economy_finance/indicators/businessandconsumersurveys_en.htm

Källa: Konsumentbarometern 2005, mars. Statistikcentralen

Förfrågningar: Pertti Kangassalo (09) 1734 3598, kuluttaja.barometri@tilastokeskus.fi