Detta är arkivinnehåll som inte längre uppdateras.

Gå till den uppdaterade sidan Statistiska uppgifter.

Pressmeddelande 2.6.2006

Ny information om förändringarna i arbetslivet

De krav som ställs på chefsarbetet har ökat och varierar mer än tidigare, samtidigt som man har rört om organisationsstrukturen. Hur orkar cheferna med det? Varför har problemen med arbetsmotivation och arbetstillfredsställelse ökat mer bland kvinnor, särskilt bland högre kvinnliga tjänstemän, än bland övriga löntagare? Hurdana återverkningar får den nya arbetstidsflexibliteten och förändringarna i informationsarbetet på arbetslivet? Finns det ett samband mellan kön och pensionsplaner? Hur påverkar åldrandet personens engagemang i arbetet? Bland annat dessa frågor om förändringar i arbetslivet och arbetsförhållandena tas upp i Statistikcentralens nya publikation "Kaikilla mausteilla. Artikkeleita työolotutkimuksesta"(Med allt på. Artiklar om arbetsmiljöundersökningen)med artiklar över undersökningen om arbetsförhållanden.

Artikelsamlingen baserar sig på Statistikcentralens arbetsmiljöundersökning år 2003, för vilken mer än 4 000 löntagare ur alla olika yrkes- och näringsgrensgrupper intervjuades. Huvudteman i publikationen är

  • förändringar i informationsarbetet, arbetstider och möjligheter till flexibilitet
  • arbetsförhållanden och chefsarbete i olika arbetsgemenskaper
  • upplevelser av osäkerhet och stress samt funderingar runt pensionering
  • arbetstillfredsställelse, arbetsfrånvaro och psykiska symtom

I publikationen finns sammanlagt 15 artiklar producerade av över 20 experter från universitet, forskningsinstitut och andra organisationer inom arbetslivet.

Gäller det att få ut allt ur cheferna?

Det är cheferna som känner mest av att gränsen mellan arbete och fritid suddats ut, av att arbetsdagarna blivit längre och mer splittrade samt av det stora informationsflödet. Också tidspressen är stor: en femtedel av cheferna upplever att det överhuvudtaget inte är möjligt att påverka tidtabellerna. Detta försvagar chefernas möjligheter att sörja för att hans eller hennes underordnade orkar med sitt arbete. Ur organisationens synvinkel försvårar det höga tempot som krävs av cheferna en långsiktig planering och leder till operativa problem.

Arbetet anses var psykiskt tungt ju fler underordnade en chef har. Men man har inte kunnat konstatera fler psykiska symtom hos cheferna än i genomsnitt. Olika resursfaktorer gör det enklare för cheferna att orka med sitt arbete. Till de viktigaste faktorerna hör möjligheten att påverka sina arbetsuppgifter och arbetsförhållanden.

I och med att team- och projektarbetena blivit vanligare har andelen chefer av alla löntagare ökat, även om man allmänt försökt bryta ned hierarkiska nivåer. En del av chefsuppgifterna har hamnat utanför den officiella chefshierarkin. Det har uppstått en nya grupp av operativa chefer, som har arbetsledningsuppgifter, men som saknar underordnade administrativt sett. Med tanke på arbetshälsa och arbetsmotivation utgör de operativa cheferna en riskgrupp, eftersom de inte har tillgång till samma resursfaktorer som de högre cheferna.

Arbetsbelastning och tidspress de högre kvinnliga tjänstemännens gissel

Problemen med arbetsmotivation och arbetstillfredsställelse har ökat mer bland högre kvinnliga tjänstemän än bland övriga löntagare. Till denna grupp hör kvinnor inom den privata och offentliga sektorn, som ofta arbetar som enhets- och teamledare samt som ansvariga chefer. Deras arbetshälsa försvagas bland annat av den belastning som förorsakas av den åtstramade offentliga finansieringen och de växande problemen bland kunderna. Dessa chefer är samtidigt ansvariga för arbetets lönsamhet och de underordnades arbetshälsa.

Kvinnorna upplever oftare än männen i gruppen att de har mindre möjligheter att kunna påverka organiseringen och fördelningen av arbetet. Uppdateringen av sitt kunnande, planeringsarbeten och utvecklingsuppgifter sköter kvinnorna ofta utanför arbetstid. Kvinnorna ser självständigheten i arbetet som positivt, men upplever inte att det räcker som motvikt till de växande kraven.

Proaktivitet förbättrar organisationen

Med proaktivitet avses arbetstagarens möjligheter att påverka organiseringen av sitt arbete och samtidigt en ökning av det individuella ansvaret. I den här publikationen har man för första gången undersökt proaktiviteten inom olika sektorer.

Proaktiviteten har konstaterats ha positiva effekter både inom den offentliga och den privata sektorn. Inom den privata sektorn är effekterna av proaktiviteten mer påtagliga än inom den offentliga, men utgångspunkten för proaktiviteten är bättre inom den offentliga sektorn. I detta hänseende har den proaktiva arbetsformen större betydelse inom den privata än inom den offentliga sektorn. Det ser ut som om den proaktiva arbetsformen gagnar männen mer än kvinnorna, både inom den offentliga och inom den privata sektorn.

Åldrande och fortsatt arbete

Målsättningen i samhället är att arbetstagarna skall kunna fortsätta sin yrkeskarriär och att deras arbetsförmåga skall upprätthållas så länge som möjligt, gärna tills de når full pensionsålder. Effekten av åldrandet samt pensionsplanerna granskas i artiklarna "Ikääntyvien palkansaajien työolot ja työhön sitoutumisen edellytykset" och "Sukupuoli ja aiottu eläkeikä".

Enligt undersökningarna sporrar en hög utbildningsnivå, god hälsa och tillfredsställelse med arbetet samt en tryggad arbetsplats arbetstagaren att fortsätta sitt arbete. Om arbetet upplevs som tungt hänger det i allmänhet mer samman med psykiska än med fysiska faktorer. Också olika omändringar och effektiveringar som i stor skala genomförts på arbetsplatserna kan göra arbetet tyngre. Att lära sig nya saker ökar å andra sidan arbetstrivseln också bland de lite äldre.

De åtgärder som vidtagits för att utveckla arbetslivet sporrar såväl kvinnor som män att fortsätta arbeta. För kvinnorna betyder dock faktorer som gäller familjen, t.ex. en pensionerad make, mer än för män när de fattar beslut om fortsatt arbete.

Källa: Kaikilla mausteilla. Artikkeleita työolotutkimuksesta. Red. Anna-Maija Lehto, Hanna Sutela & Arto Miettinen. Statistikcentralen, Forskningsrapporter 244. Helsingfors, 2006.

Förfrågningar: Anna-Maija Lehto tfn 09 1734 3223, Hanna Sutela tfn 09 1734 2907, Arto Miettinen tfn 09 1734 2963

Beställningar: Försäljningstjänster (09) 1734 2011, myynti@stat.fi