De finländska hushållen är flitiga återanvändare

Enligt Statistikcentralens pågående konsumtionsundersökning är finländarna flitiga återanvändare. Det må sedan gälla tidningar, problem- eller bioavfall. Också loppmarknaderna har blivit ett naturligt sätt för finländarna att återanvända varor. Dessa preliminära uppgifter har erhållits ur intervjuerna under den första hälften av den ettåriga konsumtionsundersökningen.

En fjärdedel av hushållen har köpt något på loppmarknad

Enligt de preliminära uppgifterna för konsumtionsundersökningen hade 8 procent av hushållen, dvs. omkring 200 000 hushåll, sålt varor på loppmarknaderna under de tre månader som föregick intervjun. I medeltal hade de förtjänat 140 euro på försäljningen. 24 procent av hushållen, dvs. omkring 600 000 hushåll hade i sin tur köpt varor på loppmarknaderna under motsvarande tid och använt i medeltal 70 euro för inköp. Finländarna säljer varor på loppmarknaden för egen vinning eller för välgörenhet, t.ex. till förmån för en klasskommitté eller ett idrottslag. Försäljningen på loppmarknaderna har ökat på grund av de försäljnings- och auktionssidor på internet som uppstått i slutet av 1990-talet.

Den totala inkomst som hushållen erhåller på loppmarknaderna är drygt 100 miljoner euro på årsbasis. Hushållen använder totalt omkring 170 miljoner euro per år för inköp på loppmarknaderna. Skillnaden mellan inkomster och inköp är omkring 70 miljoner euro. Det beskriver ungefärligt hur mycket frivillig- och fritidsverksamheten får inkomster av försäljningen på loppmarknader på årsbasis.

Hälften av hushållen sorterar matrester

Nästan vartannat hushåll, 47 procent, sorterar alltid matrester i ett separat kärl. Dessutom gör 7 procent av hushållen det ibland. Av de 1,3 miljoner hushåll, som samlar matavfallet skilt, lämnar omkring 70 procent avfallet i ett gemensamt återvinningskärl och omkring en fjärdedel komposterar det. I urbana kommuner är insamlingen av bioavfall vanligast och i landsbygdskommuner egen kompostering.

Faktorer som påverkar återvinningen är hur nära insamlingsställena är eller hur lätt det är att ta sig dit. Återvinning av dagstidningar och andra tidningar är mycket vanligt, medan återvinningen av mjölk- och saftförpackningar fortfarande är liten. Glasburkar och metallavfall återvinns på landsbygden till och med oftare än i städerna. Återvinningen av problemavfall fungerar väl både på landsbygden och i städerna.

Andelen hushåll som regelbundet sorterar vissa slag av avfall efter bostadskommunens tätortsgrad i procent av dem som hade sådant avfall

Avfallsslag	Bostadskommunens tätortsgrad
Avfallsslag	Urban kommun	Tätortskommun	Landsbygdskommun	Totalt
Dagstidningar o.d.	92	80	74	87
Förpackningspapp*	71	56	38	62
Glasburksavfall*	69	74	75	71
Metallburkar*	51	60	60	55
Mjölk- och saftförpackningar	43	29	16	35
Problemavfall*	80	84	83	81

* 8-12 % anger att de inte har avfallet ifråga.
Källa: Konsumtionsundersökning 2006, preliminära uppgifter

I hushållen bildas det i medeltal drygt tre soppåsar blandavfall per vecka. När hushållet växer från enpersonshushåll till minst fyrapersoners hushåll, ökar antalet soppåsar från ungefär två påsar till fem påsar i veckan. På landsbygden bildas det mindre blandavfall än i tätorterna.

Energimärket inverkar på finländarnas beslut vid köp av hushållsmaskiner

Energimärket, som anger hur energieffektiv en anordning är, har redan varit i bruk i 10 år. En tredjedel av de hushåll som köpt en hushållsmaskin under de senaste 12 månaderna, uppskattar att energieffektiviteten i stor utsträckning påverkat köpbeslutet oberoende av vilken anordning det varit fråga om. Drygt över hälften uppskattade att märket haft en viss inverkan på köpet. Den största betydelsen ser energimärket ut att ha då anordningen skaffas för första gången. I konsumtionsundersökningen var en betydande del av diskmaskinerna förstagångsköp.

De hushåll som berättade att energieffektiviteten inverkat på köpbeslutet, hade i medeltal betalat 10 procent mer för anordningen än de hushåll enligt vilka energieffektiviteten inte påverkade deras beslut. Av gamla kylskåp och frysar kommer mer än 20 procent fortfarande att användas antingen hemma, på sommarstugan eller i släktingars hushåll. Resten går antingen till återvinning eller blir kvar hemma oanvända.

Energieffektivitet, dvs. energimärkets betydelse vid val av anordning

Energieffektivitetens inverkan	Kylskåp	Kylskåp-frys	Frys	Diskmaskin	Tvättmaskin
Mycket	33	31	34	46	37
I viss mån	29	27	21	28	20
Inte alls	33	37	41	24	38
Kan inte säga	5	5	5	2	5
	100 %	100 %	100 %	100 %	100 %

Källa: Konsumtionsundersökning 2006, preliminära uppgifter

Undersökningen om hushållens konsumtion fortsätter

Statistikcentralens konsumtionsundersökning 2006 startade i början av februari i år och pågår till slutet av februari 2007. För undersökningen har Statistikcentralen tagit ut ett urval på närmare 8 000 hushåll som representerar alla finländska hushåll. De hushåll som hör till urvalet intervjuas. Med hjälp av kassakvitton och dagböcker samlar man dessutom in uppgifter om dagliga konsumtionsutgifter under två veckors tid. Alla uppgifter behandlas helt konfidentiellt.

Det huvudsakliga syftet med konsumtionsundersökningen är att utred hur finländska hushåll använder sina pengar. T.ex. hur mycket pengar går åt till mat, boende, trafik, resor och hälsovård? Uppgifter om hushållens hela konsumtion publiceras i december år 2007.

Förfrågningar: Juha Nurmela (09) 1734 2548, etunimi.sukunimi@stat.fi

Ansvarig statistikdirektör: Jussi Simpura

Länkar: Offentliggörande i samband med meddelandet