Pressmeddelande 5.7.2007
Drygt fyra procent av Finlands landareal är bebyggd mark
Den bebyggda markens andel av Finlands landareal har stigit till mer än 4 procent år 2005. Jordbruksmarken utgör omkring 9 procent, skog 77 och övrig mark 10 procent av landarealen. Uppgifterna framgår av Statistikcentralens färska publikation över miljöstatistik 2007.
Den bebyggda markens andel varierar kraftigt i de olika landskapen. Andelen är tydligt störst i Nyland, nästan 14 procent. I de övriga landskapen utgör den bebyggda markens andel från en procent i Lappland till 9 procent i Östra Nyland. De mest bebyggda kommunerna i Finland är Helsingfors och Grankulla, där den bebyggda markens andel är över hälften av landarealen.
Den bebyggda markens andel av landarealen efter landskap
Av Kajanaland mer än 90 procent skog
Skogsandelen är störst i Kajanaland, över 90 procent. När det gäller de övriga landskapen är skogsandelen mindre än 60 procent bara i Egentliga Finland och på Åland. De mest skogiga kommunerna i Finland är Suomussalmi och Heinävesi, där skogsandelen är mer än 93 procent.
Skogens andel av landarealen efter landskap
Av de europeiska länderna är det bara i Finland som skogens andel av landarealen överstiger 70 procent. Nästmest skog finns det i Sverige, Slovenien och Estland. Inom hela EU är skogsandelen 31 procent av landarealen.
Egentliga Finland har mest åkrar av landskapen i Finland. Över 30 procent av dess landareal är jordbruksmark. Därefter följer Östra Nyland, där jordbruksmarken uppgår till mer än en fjärdedel av landarealen, samt Egentliga Tavastland, Nyland och Satakunta, där jordbruksmarkens andel är över 20 procent.
Av Finlands totalareal är drygt 10 procent inlandsvatten. Av Södra Savolax areal täcks en fjärdedel av vatten och av Södra Karelen en femtedel. I dessa landskap finns också kommuner med de flesta sjöarna i Finland. Av Taipalsaari areal är mer än hälften vatten och av Nyslott över 40 procent.
I den miljöstatistiska årsboken anges uppgifterna om markanvändning enligt den finländska markanvändningsklassificeringen. Uppgifterna om markanvändning har bildats på basis av materialet över geografisk information inom myndigheternas gemensamma projekt SLICES.
Den miljöstatistiska årsboken omfattar statistikuppgifter om de miljökonsekvenser som människan förorsakar och om samhällets åtgärder för att skydda miljön. Årsboken på 208 sidor behandlar bl.a. växthusgasutsläpp och andra luftutsläpp, vattendragens belastning och tillstånd, jord- och skogsbruk, totalanvändningen av naturresurser, transport, energi, miljöbeskattning, naturskyddsutgifter samt den europeiska inställningen till miljöfrågor. Utöver uppgifterna om Finland innehåller årsboken också rikligt med jämförelseuppgifter om andra industriländer.
Källa: Ympäristötilasto - Vuosikirja 2007 (ung. Miljöstatistik - Årsbok 2007). Statistikcentralen. Pris 42 euro. Publikationen kan beställas på Statistiktorget http://tilastokeskus.fi/tilastotori och försäljning myynti@tilastokeskus.fi.
Förfrågningar: Raija Tulokas (09) 1734 3419, ymparisto.energia@stat.fi
Ansvarig statistikdirektör: Kaija Hovi
Länkar: Statistik över miljö och naturresurser