26.2.1999

Förfrågningar: nationalräkenskaper Tuomas Rothovius tfn (09) 1734 3360, Olli Savela tfn (09) 1734 3316; de offentliga samfundens underskott och skuld Paula Koistinen-Jokiniemi tfn (09) 1734 3362
E-post: skt.95@stat.fi
Ansvarig statistikdirektör: Markku Suur-Kujala

Bruttonationalprodukten ökade med 4,9 procent år 1998

Volymen av bruttonationalprodukten ökade enligt Statistikcentralens preliminära uppgifter med 4,9 procent i fjol. Hushållens disponibla inkomster ökade reellt med 4,4 procent. Statens finansieringsunderskott minskade med 15 miljarder mark från året förut.

Nationalinkomsten steg nominellt med 7,9 procent. Nationalinkomsten var i fjol 106 800 mark per person.

Den inhemska konsumtionen ökade

Volymen av totalproduktionen år 1998 var enligt förhandsuppgifterna 24,5 procent större än år 1993, då depressionen var som djupast. Den nominella bruttonationalprodukten var i fjol 676 miljarder mark.

Produktionen inom fabriksindustrin ökade med 8,7 procent från året förut. Produktionen inom metallindustrin ökade mest, med 16,5 procent från året innan. Ökningen var speciellt stor inom el- och elektronikindustrin. Trä- och pappersindustriproduktionen ökade med 3,8 procent.

Byggverksamheten ökade med 7,9 procent och handeln med 7,7 procent. Produktionen inom samfärdseln ökade med 6 procent från föregående år. På grund av den regniga sommaren sjönk produktionen inom lantbruk med 9,4 procent och inom utvinning av mineraler med närmare 25 procent.

Exportökningen blev långsammare och var 6,6 procent. Under fjolåret övergick en del av efterfrågan från exporten till privat konsumtion och investeringar, som ökade med 5,1 och 10,3 procent. Importvolymen ökade med 8,1 procent.

Hushållens realinkomster steg

Hushållens disponibla inkomster ökade i fjol nominellt med 5,6 procent och reellt med 4,4 procent. Hushållens inkomster steg främst som en följd av att löneinkomsterna ökade med drygt 7 procent. De socialbidrag hushållen fick och företagarinkomsterna av lantbruket minskade. Socialbidragen minskade med ungefär 1 procent.

Hushållens konsumtionsutgifter ökade nominellt med 6,4 procent, dvs. mer än den disponibla inkomsten, vilket ledde till att sparandegraden minskade till 3,8 procent. Föregående år var sparandegraden 4,6 procent.

Företagens rörelseöverskott ökade med ungefär 8 procent. Företagen betalade 33 procent mer direkta skatter och 41 procent mer dividender än föregående år.

Företagens disponibla inkomst, som närmast motsvarar vinsten efter att utbetalade dividender dragits av, minskade från 41 miljarder mark året förut till 35 miljarder mark. Företagens finansieringsöverskott minskade med omkring 10 miljarder mark från året förut, men var alltjämt närmare 24 miljarder mark.

De offentliga samfunden började visa överskott

Statens finansieringsunderskott var i fjol drygt 11 miljarder mark, medan det året förut var 26 miljarder mark. Underskottet minskade framför allt på grund av att skatteinkomsterna ökade. Statens konsumtionsutgifter ökade nominellt med 4 procent, men ränteutgifterna ökade inte längre.

Kommunernas och samkommunernas finansieringsställning var i enlighet med förhandsuppgifterna i balans. Också kommunernas skatteinkomster ökade. Kommunernas konsumtionsutgifter ökade nominellt med 3,5 procent. Arbetspensionsanstalternas och övriga socialskyddsfonders finansieringsöverskott var 21 miljarder mark, dvs. 3 miljarder mark större än året förut.

Sammanlagt var de offentliga samfundens finansieringsöverskott 9,6 miljarder mark. De offentliga samfundens finansieringsställning visade överskott för första gången sedan år 1990.

EMU-överskottet var 1,0 procent av bruttonationalprodukten, då det föregående år visade ett underskott på -1,2 procent. Samfundens konsoliderade bruttoskuld, dvs. den s.k. EMU-skulden, var 49,6 procent av bruttonationalprodukten.

Förhandsuppgifterna bygger på de uppgifter om utvecklingen inom samhällsekonomin år 1998 som Statistikcentralen fått före 16.2.1999. Nästa gång justeras förhandsuppgifterna 22.4.1999, då kvartalsuppgifterna över nationalräkenskaperna för år 1998 publiceras.

Uppgifterna har beräknats enligt det reviderade europeiska räkenskapssystemet med undantag av EMU-överskottet och -skulden, som har beräknats enligt det gamla systemet.

Källor: Förhandsuppgifter om nationalräkenskaperna 1998. Statistikcentralen
De offentliga samfundens underskott och bruttoskuld enligt EMU-kriterierna. Statistikcentralen.