26.2.1999

Förfrågningar: Eeva Hamunen (09) 1734 3385, Taru Sandström (09) 1734 3350, Olli Savela (09) 1734 3316
E-post: skt.95@stat.fi
Ansvarig statistikdirektör: Markku Suur-Kujala

Mångsidigare beskrivning av samhällsekonomin enligt det nya beräkningssättet

Nationalräkenskapssystemet i Finland revideras. Värdet av bruttonationalprodukten ökar med nya definitioner och avgränsningar. I och med revideringen är bilden av nationalprodukten mångsidigare än tidigare och beräkningens internationella jämförbarhet förbättras.

Statistikcentralen har räknat nationalräkenskapsuppgifterna på nytt för åren 1990 -1997. Samtidigt har basåret för beräkningar till fasta priser ändrats till år 1995. Enligt det nya beräkningssättet var bruttonationalprodukten i Finland då omkring två procent större än enligt det gamla beräkningssättet.

Nationalprodukten ökar

Nationalprodukten ökar mest på grund av den nya avgränsningen av investeringar. Som investeringar räknas nu datorprogramvara och andra immateriella fasta tillgångar, som tidigare behandlades som löpande kostnader. På grund av denna ändring är kapitalbildningsnivån för hela samhällsekonomin 6 - 11 procent högre än tidigare.

Den offentliga sektorns andel av nationalprodukten stiger med ungefär en procentenhet, till 19,9 procent år 1995. Förädlingsvärdet av den offentliga verksamheten utökas nu med avskrivningar som beräknats på basis av infrastrukturinvesteringar (vägar, broar o.dyl.), dvs. kapitalförslitning.

Konsumtionen betraktas mångsidigare än tidigare, då den faktiska konsumtionen införts som ett parallellbegrepp. I hushållens faktiska konsumtion inbegrips utöver de konsumtionsutgifter som hushållen själva betalat också t.ex. hälsovårds- och utbildningstjänster för privatpersoner, som produceras inom den offentliga och icke-vinstsyftande sektorn. Den offentliga sektorns faktiska konsumtion omfattar å sin sida de kollektiva tjänsterna såsom offentlig förvaltning och försvar. Med hjälp av den faktiska konsumtionen kan man bättre än tidigare bland annat jämföra två länder, där t.ex. hälsovården i det ena landet ordnats privat och i det andra på offentlig grund.

Beräkningen enhetlig inom hela EU

Revideringen av nationalräkenskaperna hänför sig till ikraftträdandet av den världsomfattande räkenskapsrekommendationen SNA93, som godkändes år 1993 samt till Europeiska nationalräkenskapssystemet som gäller EU-länderna. Nationalräkenskaperna revideras i alla EU-länder för att de skall göras upp på enhetliga grunder före utgången av april 1999.