20.4.1999
Sysselsättning och arbetslöshet i mars 1999
- Antalet sysselsatta 80 000 fler än för ett år
sedan
- Det relativa sysselsättningstalet steg på årsnivå med 2,1
procentenheter till 63,9 procent
- Det relativa arbetslöshetstalet 10,9 procent, 271 000 personer
arbetslösa
- 29 000 nya lediga arbetsplatser inom
arbetsförmedlingen
Enligt Statistikcentralens arbetskraftsundersökning fanns det i mars 80 000 fler sysselsatta än ett år tidigare. Antalet löntagare ökade med 61 000 från mars i fjol. Antalet personer med fortlöpande heltidsarbete ökade med 31 000 och antalet deltids- och visstidsanställda löntagare med ungefär 30 000. Under månaden anmäldes 29 000 nya lediga arbetsplatser till arbetskraftsbyråerna, dvs. något färre än i mars i fjol.
Det relativa sysselsättningstalet, dvs. den procentuella andelen sysselsatta i åldersgruppen 15 - 64-åringar, ökade på årsnivå med 2,1 procentenheter till 63,9 procent. Sysselsättningen ökade mest inom offentliga och övriga tjänster, finansierings-, försäkrings- och företagstjänster, jord- och skogsbruk samt inom handel och hotell- och restaurangverksamhet. Antalet arbetsplatser ökade i alla län.
Enligt arbetskraftsundersökningen fanns det 271 000 arbetslösa i mars, dvs. 33 000 färre än för ett år sedan. Det relativa arbetslöshetstalet var 10,9 procent, vilket är 1,5 procentenheter lägre än i mars i fjol. Arbetslöshetstalet för män och kvinnor var också 10,9 procent.
>
Förändringar i sysselsättningen 3/1998 - 3/1999, tusen | ||||
Mars | Mars | Förändring, % | ||
1999 | 1998 | 3/98 - 3/99 | ||
Statistikcentralens arbetskraftsundersökning: | ||||
Sysselsatta totalt | 2 220 | 2 140 | 3,8 | |
- löntagare | 1 901 | 1 840 | 3,3 | |
Relativt sysselsättningstal, % | 63,9 | 61,8 | 2,1 2 | |
Arbetslösa 1 | 271 | 304 | -10,8 | |
Arbetskraften totalt | 2 491 | 2 444 | 2,0 | |
Relativt arbetslöshetstal, % | 10,9 | 12,4 | -1,5 2 | |
Utanför arbetskraften totalt | 1 394 | 1 429 | -2,4 | |
- givit upp arbetssökandet | 37 | 41 | -10,9 | |
- övriga latent arbetssökande | 89 | 73 | 21,7 | |
Arbetsministeriets arbetsförmedlingsstatistik: | ||||
Arbetslösa arbetssökande | 355 | 384 | -7,5 | |
- arbetslösa längre än ett år | 101 | 117 | -13,5 | |
Sysselsatta genom åtgärder | 54 | 57 | -4,7 | |
I arbetskraftsutbildning | 44 | 50 | -11,9 | |
I arbetspraktik, arbetsalternering | 16 | 15 | 5,3 | |
Nya lediga arbetsplatser vid arbetskraftsbyråerna | 29 | 30 | -0,4 | |
Kolumnen Förändring bygger på
oavrundade tal
1 Statistikförda enligt Internationella Arbetsorganisationen ILO:s rekommendation |
2 procentenheter |
I slutet av mars fanns det totalt 355 000 personer vid arbetskraftsbyråerna som statistikfördes som arbetslösa arbetssökande enligt lagen om utkomstskydd för arbetslösa och bestämmelserna om arbetsförmedling. Antalet arbetslösa arbetssökande minskade med omkring 29 000 från mars 1998. Arbetslösheten minskade inom alla arbetskrafts- och näringscentralers områden. Antalet arbetslösa som sysselsatts med arbetskraftspolitiska åtgärder minskade med 8 000 från mars i fjol. Åtgärderna gällde 4,8 procent av arbetskraften.
Enligt arbetskraftsundersökningen var det relativa arbetslöshetstalet - andelen arbetslösa av arbetskraften - 24,3 procent bland 15 - 24-åringar, dvs. 2,9 procentenheter lägre än för ett år sedan. Det fanns 42 000 arbetslösa arbetssökande som inte fyllt 25 år registrerade vid arbetskraftsbyråerna. Antalet minskade med 3 000 från året förut.
Skillnader mellan arbetskraftsundersökningen och arbetsförmedlingsstatistiken
Sysselsättningsläget följs varje månad upp med hjälp av både Statistikcentralens arbetskraftsundersökning och arbetsministeriets arbetsförmedlingsstatistik, som är registerbaserad. Arbetsförmedlingsstatistiken gäller månadens sista vardag, uppgifterna i arbetskraftsundersökningen beskriver den vecka i månaden då den 15:e dagen infaller.
Arbetskraftsundersökningen följer Internationella arbetsorganisationen ILO:s rekommendationer för statistikföring och den praxis som förutsätts av Europeiska unionens statistikbyrå Eurostat. Arbetsförmedlingsstatistiken bygger på lagstiftning och administrativa bestämmelser.
Grunderna för statistikföring av arbetslöshet i arbetskraftsundersökningen avviker på två punkter från de statistikgrunder som tillämpas i arbetsförmedlingsstatistiken. Skillnaderna gäller hur aktivt den arbetslösa söker arbete och i vilken mån han/hon står till arbetsmarknadens förfogande. Därför avviker antalet arbetslösa arbetssökande från antalet arbetslösa räknat enligt ILO:s rekommendationer. Skillnaden mellan Statistikcentralens och arbetsministeriets uppgifter om arbetslösheten i mars var av samma storleksklass som för ett år sedan. De arbetslösa arbetssökande som senast kontaktat arbetskraftsbyrån för fler än fyra veckor sedan och som inte heller sökt arbete på något annat sätt, statistikförs i arbetskraftsundersökningen i de flesta fall som latent arbetssökande. Å andra sidan statistikförs enligt ILO:s rekommendation också personer som söker arbete på något annat sätt än via arbetskraftsbyrå som arbetslösa.
I arbetskraftsundersökningen statistikförs personer som kunde ta emot arbete, men inte aktivt söker arbete, som latent arbetssökande. Dessa personer indelas i arbetskraftsundersökningen i två grupper. De som uppger att de inte har sökt arbete, eftersom de antar att inget arbete står till buds, anses ha givit upp sitt arbetssökande. Till övriga latent arbetssökande räknas de som inte söker arbete på grund av studier, barnavård eller av någon annan orsak, men som ändå skulle vara beredda att ta emot arbete om de blev erbjudna arbetsplats. Enligt ILO:s rekommendation statistikförs latent arbetssökande som personer utanför arbetskraften.
Arbetskraftsundersökningen nu helt i enlighet med EU:s statistikföring av arbetslöshet
Sedan statistiken för maj 1998 har Statistikcentralen i statistikföringen av arbetslöshet tillämpat det statistikföringssätt som rekommenderats av Internationella arbetsorganisationen ILO och som används inom EU:s statistikväsen. Förändringen av statistikföringssättet har sänkt det relativa arbetslöshetstalet med ca 1,5 procentenheter jämfört med det tidigare statistikföringssättet. Jämförbar statistik från tidigare år finns att få på Statistikcentralen.
Den insamling av uppgifter för EU-arbetskraftsundersökningen som gjorts på våren blir kontinuerlig och sammanslås fr.o.m. april 1999 med den månatliga arbetskraftsundersökningen, vars uppgiftsinnehåll utvidgas.
De siffror som bygger på arbetskraftsundersökningen omfattar slumpmässig variation som föranleds av urvalet. Konfidensintervallet på 95 procent för det relativa arbetslöshetstalet är exempelvis ungefär plus minus 0,6 procentenheter. Konfidensintervallet för antalet arbetslösa är ungefär plus minus 15 000 personer. Metoderna i arbetsförmedlingsstatistiken och arbetskraftsundersökningen redovisas närmare i rapporten "Työttömyys ja työllisyys tilastoissa", Arbetsmarknaden 1997:3. Statistikcentralen.
Förfrågningar:
Statistikcentralen: Hannu Siitonen (09) 1734 3225,
Timo Koskimäki (09) 1734 3517,
e-post timo.koskimaki@stat.fi,
Salme Kiiski (09) 1734 3230; Tapio
Oksanen (09) 1734 3228; Internet http://www.stat.fi/tk/el/tyoll.html
Arbetsministeriet: Oiva Lönnberg (09) 1856
8048, e-post oiva.lonnberg@pt2.tempo.mol.fi;
Internet http://www.mol.fi/tilasto/tk