1.9.1999

Förfrågningar: Miljöministeriet / Markku Nurmi (09) 1991 9440, Statistikcentralen / Jukka Hoffrén (09) 1734 3351

Miljövårdsutgifterna sjunker

År 2000 används 3,7 miljarder mark av statens medel direkt för miljövård. Detta är 1,9 procent av slutsumman i budgetpropositionen. År 1999 är miljöutgifterna något under 4,2 miljarder mark, dvs. 2,2 procent av slutsumman i statsbudgeten. Dessutom använde kommunsektorn år 1997 något under 3,7 miljarder mark för miljöutgifter och industrin 3,3 miljarder mark. Uppgifterna framgår av översikten Naturresurserna och miljön 1999, som utges av miljöministeriet och Statistikcentralen.

Minskningen av miljöutgifterna beror i första hand på att miljöstödet för jordbruket minskar med drygt 400 miljoner mark jämfört med i år. Allt som allt används nästa år något under 1,3 miljarder mark i miljöstöd för jordbruket. Av detta har hälften formen av EU-finansiering. År 1999 används något under 1,7 miljarder mark för miljöstöd.

Nästa år används 184 miljoner mark av statens medel för anskaffning av naturskyddsområden. Av detta är 74 miljoner direkt budgetfinansiering. Därtill anskaffar Skogsstyrelsen naturskyddsområden med de intäkter som erhållits av försäljning av jordområden samt genom att använda sina jordområden som bytesområden till ett sammanlagt värde om 110 miljoner mark. Den summa som används för anskaffning av naturskyddsområden minskar nästa år med 30 miljoner mark jämfört med i år. Finansieringen av miljövården minskar nästa år med 38 miljoner mark till 118 miljoner mark.

>

cellspacing="0" cellpadding="2"

Statens miljöutgifter, miljoner mark

1997

1998

1999

2000 2

Miljöförvaltning

479

495

502

533

Närområdessamarbete

62

66

58

63

Nordiska Miljöfinansieringsbolaget

7

7

7

7

Forskning och utveckling 1

919

954

1 006

1 000

Stöd till miljöorganisationer

7

7

7

7

Miljövård

189

175

156

118

Naturskydd

479

567

407

355

Främjande av energisparande

9

15

15

15

Investeringsstöd för förnybar energi 1

51

117

..

..

Miljövård inom trafiken 1

136

241

186

187

Järnvägstrafik

93

93

101

116

Stöd för gödselstäder

65

36

18

15

Miljöstöd för jordbruket

1 631

1 640

1 690

1 287

Miljöstöd för skyddande av skogar

15

13

22

8

Totalt

4 141

4 425

4 174

3 709

1 = uppskattning, 2 = prognos, .. = uppgift saknas

Miljö- och energibeskattningsutfallet ökar fortfarande

Enligt budgetpropositionen inflyter nästa år något under 26 miljarder mark i miljörelaterade skatter och avgifter. Detta är 13,4 procent av slutsumman i budgeten. Från år 1999 stiger skatteintäkterna med nästan 1,7 miljarder mark, dvs. med nästan 7 procent. Ökningen av skatteintäkterna beror på den allmänna ekonomiska tillväxten.

De miljörelaterade skatterna inriktas nuförtiden mest på användningen av energi. Energiskatterna står för drygt 66 procent av den totala summan av miljö- och energiskatter. Övriga stora skatter är skatterna på bilar och motorcyklar, den s.k. bruksavgiften och dieselskatten. Jämfört med dessa är de övriga posterna små till avkastningen.

>

cellspacing="0" cellpadding="2"

Miljörelaterade statliga skatter och avgifter, miljoner mark

1997
BS

1998
BS

1999
SB

2000
BP

Skatt på engångsförpackningar för alkoholdrycker

55

60

50

50

Skatt på engångsförpackningar för läskedrycker

10

9

10

9

Avgifter för bekämpningsmedel

9

9

9

9

Energiskatter

13 895

15 306

16 300

17 200

Oljeavfallsavgift

20

20

20

20

Skatt på bilar och motorcyklar

4 210

5 259

5 500

6 000

Vattenskyddsavgift

2

3

3

3

Oljeskyddsavgift

33

30

32

32

Fordonsskatt (den s.k. bruksavgiften)

1 129

1 198

1 120

1 270

Motorfordonsskatt (den s.k. dieselskatten)

979

1 042

1 000

1 090

Avfallsskatt

127

182

170

190

Totalt

20 469

23 118

24 214

25 873

BS = Bokslut, SB = Statsbudget, BP = Budgetproposition

Mindre utsläpp i luften i Finland

Enligt översikten Naturresurserna och miljön 1999 minskade miljöbelastningen i Finland år 1998 från föregående år. Koldioxidutsläppen och svaveldioxidutsläppen har minskat och kvävedioxidutsläppen har bevarats på 1997 års nivå. Miljöns tillstånd ansträngs emellertid ställvis kraftigt av gamla förorenings- och avfallsmängder.

Miljöns tillstånd i Finland och Östersjön belastas i betydande utsträckning av utsläpp som härrör från närområdena i Baltikum och Ryssland samt från andra håll i Östeuropa. Av svavelnedfallet i Finland har till exempel bara 12 procent inhemskt ursprung och detsamma gäller 20 procent av kvävenedfallet. Under åren 1991 - 1999 har Finland använt mer än 540 miljoner mark för miljövårdsprojekt i närområdena.

Om de utsläpp som har sitt ursprung i Finland skall kunna bevaras på den nuvarande nivån kräver saken också uppmärksamhet i framtiden. Framför allt krävs ytterligare insatser för att utsläppen av drivhusgaser och kväve, den spridda belastningen på vattendragen samt de utsläpp som ökar ozonhalten i de nedre skikten i atmosfären skall kunna minskas.

År 1998 uppgick de koldioxidutsläpp som förorsakades av energiproduktionen till totalt 56 miljoner ton, dvs. till 3,1 miljoner ton mindre än året förut. Speciellt minskade förbrukningen av fossila bränslen. Jämfört med år 1990 har koldioxidutsläppen av fossila bränslen och torv ökat med 5,5 procent.

Översikten Naturresurserna och miljön, som nu utkommer för sjätte gången, är en fortsättning på förfarandet av en gång i året bedöma naturresurserna och miljöns tillstånd i samband med budgetpropositionen. Översikten granskar utvecklingen inom de olika samhällsekonomiska områdena ur miljösynvinkel. Översikten har sammanställts av en arbetsgrupp som bestod av miljöexperter vid olika ministerier, Statistikcentralen och Finlands miljöcentral. Ordförande för arbetsgruppen har varit överdirektör Markku Nurmi vid miljöministeriet.

Källa: Naturresurserna och miljön 1999. Miljöministeriet och Statistikcentralen