Statistik över levnadsförhållanden: dokumentation för statistiken

I dokumentationen av statistiken beskrivs hur statistiken har framställts och vilka metoder som har använts vid framställningen. Uppgifterna hjälper till att tolka siffrorna i statistiken samt att bedöma deras tillförlitlighet och jämförbarhet. Kvalitetsrapporten baserar sig på EU:s SIMS-modell. I dokumentationen finns också ändringsmeddelanden som beskriver ändringar i statistiken samt eventuella preciserande metodbeskrivningar.

Om du letar efter statistikuppgifter om denna statistik, gå till statistikens sida: Statistik över levnadsförhållanden

Kvalitetsrapport

Allmän beskrivning av statistiken (SIMS 3.1)

Statistiken om levnadsförhållanden beskriver hushållsbefolkningens levnadsförhållanden, såsom risken för fattigdom eller social utestängning, upplevt välbefinnande, utkomst, hälsa och boende efter befolkningsgrupp. Uppgifterna samlas in årligen med hjälp av en undersökning om inkomster och levnadsförhållanden och levereras också till Eurostats EU-SILC-statistik.

Sektortäckning (SIMS 3.3)

Statistiken över levnadsförhållanden omfattar privata hushåll.

Statistisk enhet (SIMS 3.5)

Statistikenheter i statistiken över levnadsförhållanden är hushåll (begreppet gemensam hushållning) och personer.

Statistikens population (SIMS 3.6)

Populationen i statistiken över levnadsförhållanden är privata hushåll och personer i hushållen i Finland.

Populationen i statistikens urvalsram inkluderar alla privata hushåll och personer i hushållen som bor stadigvarande i Finland i slutet av statistikåret (31.12., datainsamlingsår - 1).

Utanför urvalsramen är adresslösa, personer på anstalt (till exempel långvarigt på äldreboenden, vårdhem, fängelser eller sjukhus), personer som bor stadigvarande utomlands och tillfälligt i Finland. Beväringar räknas in i statistikens population.

Referensområde (SIMS 3.7)

I statistiken över levnadsförhållanden används en regionindelning som motsvarar EU:s enhetliga NUTS-indelning av områdesenheter (NUTS2, dvs. storområdesindelningen), kommungruppering samt regionindelningen för statistiken över levnadsförhållanden.

Tidstäckning (SIMS 3.8)

Datamaterialet täcker åren 2003–2023. Största delen av uppgifterna uppdateras varje år. En del av uppgifterna uppdateras vissa år i materialet som en följd av att innehållet förändras varje år.

Basperiod (SIMS 3.9)

Statistikåret 2022 är basperioden för uppgifter om realvärden på penningbelopp för statistiken över levnadsförhållanden.

Måttenhet (SIMS 4)

Måttenheterna i statistiken över levnadsförhållanden i de publicerade datamaterialen är: euro, procent, antal hushåll, antal personer.

Referensperiod (SIMS 5)

Uppgifterna i statistiken över levnadsförhållanden beskriver uppgifterna under undersökningsåret (året för insamling av intervjuerna) och under det föregående året (hela kalenderåret och 31.12).

Klassificeringar (SIMS 3.2)

Klassificeringar som används i statistiken över levnadsförhållanden är: kön, ålder, livsskede, socioekonomisk ställning, inkomstkvintilgrupp, bostadens besittningsförhållande, NUTS2-indelning av områdesenheter (storområdesindelningen).

Begrepp och definitioner (SIMS 3.4)

Allvarlig materiell och social fattigdom

Mätaren för materiell och social fattigdom beskriver sådana brister i anknytning till de grundläggande behoven som beror på att hushållet inte har råd med dem. Det finns 13 grundläggande behov. Om ett hushåll har brist i fråga om minst sju av dem, anses det uppleva allvarlig materiell och social fattigdom. En del av de grundläggande behoven är på hushållsnivå och en del på individnivå. Brister i de grundläggande behoven som mäts på hushållsnivå är - försenade betalningar av boendeutgifter och lån på grund av ekonomiska orsaker - svårigheter att klara av oförutsedda utgifter - hushållet har inte råd med bil - hushållet har inte råd med en proteinhaltig måltid varannan dag - hushållet har inte råd med en veckas semester om året utanför hemmet - hushållet har inte råd med tillräcklig uppvärmning av hemmet - hushållet har inte råd att köpa nya möbler i stället för trasiga. Brister i de grundläggande behoven som mäts på individnivå är - att man inte har tillgång till internet vid behov - att man inte har råd att köpa några nya klädesplagg i stället för de slitna - att man inte har råd med två par passande skor - att man inte har inte råd att varje vecka spendera en mindre summa pengar på sig själv - att man inte har inte råd att ägna tid regelbundet till någon fritids- eller nöjesaktivitet utanför hemmet - att man inte har råd att träffa släktingar eller vänner för att dricka kaffe eller dela en måltid minst en gång i månaden. Delfaktorer som beskriver bristen på individnivå samlas i Finland in för en hushållsmedlem (s.k. urvalsperson). Om han eller hon upplever brist i något av de grundläggande behoven, antas bristen gälla hela hushållet. Indikatorn för allvarlig materiell och social fattigdom reviderades vid Eurostat år 2021. I Statistikcentralens statistik över levnadsförhållanden publiceras uppgifter om materiell och social fattigdom med en ny definition fr.o.m. publiceringarna för statistikåret 2020. Uppgifterna enligt den nya definitionen finns i databastabellerna fr.o.m. år 2015. Tidsserieuppgifterna från år 2005 till år 2019 enligt den gamla definitionen finns i tabellarkivet. Definitionsändringen inverkar på indikatorn som beskriver risk för fattigdom eller social utestängning. Tidigare kallades mätaren allvarlig materiell fattigdom. I indikatorn enligt den gamla definitionen var bristerna i de grundläggande behoven upplevda betalningssvårigheter gällande boendeutgifter och lån, svårighet att klara av oförutsedda utgifter, hushållet har inte råd med telefon, tvättmaskin, tv, bil, en proteinhaltig måltid varannan dag, en veckas semester utanför hemmet per år eller tillräcklig uppvärmning av hemmet. Mätt med den gamla indikatorn avsågs med personer som lever i allvarlig materiell fattigdom de vars hushåll inte har råd med minst fyra av de nio mätarna för allvarlig materiell fattigdom.

Låg arbetsintensitet

Låg arbetsintensitet har personer i ett hushåll vars medlemmar i arbetsför ålder under året arbetade mindre än 20 procent av sin möjliga totala arbetsinsats. I beräkningen sätts arbetsmånaderna för personer i arbetsför ålder i relation till det teoretiska maximala antalet arbetsmånader för hushållets medlemmar i arbetsför ålder. Till personer i arbetsför ålder räknas 18–64-åringar med undantag av studerande i åldern 18–24 år, personer som uppgett att de i huvudsak är pensionärer, personer som får pensionsinkomst (exkl. familjepensioner, invalidpensioner och privata pensioner som kapitalinkomster) samt de 60 år fyllda som inte alls är i arbetslivet och vars hushålls huvudsakliga inkomstkälla är pensioner (exkl. familjepensioner, invalidpensioner och privata pensioner som kapitalinkomster). Indikatorn bildas inte alls för hushåll som består av endast minderåriga barn, studerande under 25 år eller personer som fyllt 65 år. I beräkningen omräknas deltidsanställningar till heltidsanställningar enligt utförda veckoarbetstimmar. Definitionen av låg arbetsintensitet har reviderats vid Eurostat år 2021. I Statistikcentralens statistik över levnadsförhållanden publiceras uppgifterna om låg arbetsintensitet med en ny definition fr.o.m. publiceringarna för statistikåret 2020. Uppgifterna enligt den nya definitionen finns i databastabellerna fr.o.m. år 2015. Tidsserieuppgifterna från år 2005 till år 2019 enligt den gamla definitionen finns i tabellarkivet. Definitionsändringen inverkar på indikatorn som beskriver risk för fattigdom eller social utestängning. Enligt den gamla definitionen hade personer i ett hushåll vars medlemmar i arbetsför ålder under året arbetade mindre än 20 procent av sin möjliga totala arbetsinsats låg arbetsintensitet. I beräkningen sattes arbetsmånaderna för personer i arbetsför ålder i relation till det teoretiska maximala antalet arbetsmånader för hushållets medlemmar i arbetsför ålder. Till personer i arbetsför ålder räknades enligt den gamla definitionen 18–59-åringar med undantag av studerande i åldern 18–24 år. Indikatorn bildades inte alls för hushåll som bestod av endast minderåriga barn, studerande under 25 år eller personer som fyllt 60 år. Också i den gamla definitionen omräknades i beräkningen deltidsanställningar till heltidsanställningar enligt utförda veckoarbetstimmar.

Materiell fattigdom bland barn

Mätaren beskriver materiell fattigdom bland barn i åldern 0–15 år. Barn som har betydande brister i sina grundläggande behov på grund av att hushållet inte har råd att tillgodose dem betraktas som barn i materiell fattigdom. Mätaruppsättningen omfattar 17 delfaktorer: 12 av dessa avser brister med anknytning till barnens egna behov, 4 avser brister kopplade till hushållets situation, och 1 avser brister som rör de vuxna i hushållet. Om minst ett barn i hushållet upplever brister inom tre eller fler delfaktorer, betraktas samtliga barn i hushållet som levande i materiell fattigdom. Uppgifterna som ingår i mätaruppsättningen samlas in som en del av undersökningen om inkomster och levnadsförhållanden. En del av uppgifterna samlas in årligen, medan de uppgifter som särskilt gäller barn samlas in vart tredje år. Mätaruppsättningen består av: 12 delfaktorer med anknytning till barnens behov: • har inte råd att köpa nya kläder i stället för de slitna • har inte råd med två par passande skor • har inte råd att äta frukt och grönsaker en gång om dagen • har inte råd med en proteinhaltig måltid minst en gång om dagen • har inte råd att skaffa hem böcker som är lämpliga för barnets ålder (inkl. biblioteksböcker) • har inte råd med utomhusleksaker • har inte råd med inomhusleksaker • har inte råd med en regelbunden fritidssysselsättning • har inte råd att fira barnets bemärkelsedagar • har inte råd att bjuda hem barnets kompisar • har inte råd att delta i skolans utflykter • har inte råd med en veckas semester utanför hemmet minst en gång om året 4 delfaktorer på hushållsnivå: • har inte råd att köpa nya möbler när gamla gått sönder • boendeutgifter eller lån har betalats för sent av ekonomiska orsaker • har inte råd med tillräcklig uppvärmning av hemmet • har inte råd med bil 1 delfaktor som gäller vuxna: • har inte möjlighet att använda internet vid behov, eftersom man inte har råd Indikatorn för materiell fattigdom bland barn (Child specific material deprivation) har tagits fram av Eurostat.

Person med funktionsnedsättning

En person anses ha funktionsnedsättning om han eller hon har stora svårigheter med eller inte alls klarar av minst en av de sex basfunktionerna: att se (även om han eller hon använder glasögon), att höra (även om han eller hon använder hörapparat), att gå eller gå i trappor, att minnas eller att koncentrera sig, självvård (t.ex. att tvätta sig eller klä på sig) och att kommunicera på sitt eget språk så att han eller hon förstår andra och blir förstådd. Frågebatteriet är en kortfattad version av mätinstrumentet för funktionsnedsättning av Washington Group on Disability Statistics, som lyder under FN:s statistikkommission, och definitionen av funktionsnedsättning följer gruppens rekommendation.

Risk för fattigdom eller social utestängning

Risken för fattigdom eller social utestängning beskriver den befolkning som antingen är medlem i ett hushåll med låga inkomster, upplever allvarlig materiell och social fattigdom eller bor i ett hushåll med låg arbetsintensitet. Den s.k. AROPE-indikatorn (At Risk of Poverty or Social Exclusion), som mäter risken för fattigdom eller social utestängning, är en del av uppföljningen av målen för EU 2030-strategin. Delindikatorn låg inkomst, som ingår i indikatorn för risk för fattigdom eller social utestängning som publiceras av Statistikcentralen, grundar sig på ett internationellt jämförbart inkomstbegrepp (disponibla penninginkomster exkl. försäljningsvinster). Begreppet motsvarar Eurostats inkomstbegrepp i EU-SILC-statistiken, men avviker något från det i fråga om naturaförmåner som är inkluderade i löner. De räknas till inkomster i den nationella statistiken, men inte i EU-SILC, bortsett från bilförmånen. Avvikelsen orsakar en liten differens i låginkomstgraden, och därmed i risken för fattigdom eller social utestängning, jämfört med de siffror som Eurostat publicerar. Referenstidpunkten för indikatorn för risk för fattigdom eller social utestängning är i Statistikcentralens publikationer referensåret för inkomsterna. Av indikatorns tre delfaktorer baserar sig låg inkomst och låg arbetsintensitet på uppgifterna för referensåret för inkomsterna, allvarlig materiell och social fattigdom på uppgifterna för undersökningsåret, som är året efter referensåret för inkomsterna. På Eurostats sidor publiceras indikatorn enligt undersökningsåret. När det gäller delfaktorerna i indikatorn för risk för fattigdom eller social utestängning reviderade Eurostat definitionerna för allvarlig materiell och social fattigdom och låg arbetsintensitet år 2021. I Statistikcentralens statistik över levnadsförhållanden publiceras uppgifter om de som omfattas av risk med en ny definition fr.o.m. publiceringarna för statistikåret 2020. Uppgifterna enligt den nya definitionen finns i databastabellerna fr.o.m. år 2018. Tidsserieuppgifterna från år 2005 till år 2019 enligt den gamla definitionen finns i tabellarkivet.

Trångboddhet

Normerna för trångboddhet är följande: - norm 1: fler än två personer per rum, då köket räknas som ett separat rum - norm 2: fler än två personer per rum, då köket inte räknas som ett separat rum - norm 3: fler än en person per rum, då köket räknas som ett separat rum - norm 4: fler än en person per rum, då köket inte räknas som ett separat rum De normer som tillämpats i statistiken har varierat från ett decennium till ett annat. Normerna 1 och 2 användes vid folkräkningarna 1970 och 1975. Uppgifter enligt norm 3 har producerats sedan år 1980. Norm 4 tillämpades för första gången i folkräkningen 1990. Norm 4 har sedan folkräkningen 1990 tillämpats också på klassificeringen av boendenivå. Tidigare användes norm 3.

Befogenheter (SIMS 6)

Statistiklagen (Finlex.fi) styr framställningen av statistik. I statistiklagen föreskrivs bl.a. om insamling av uppgifter, behandling av uppgifter och uppgiftsskyldighet. Vid statistikproduktionen tillämpas på behandlingen av uppgifter utöver statistiklagen också den allmänna dataskyddsförordningen, dataskyddslagen samt lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet.

Vid utarbetandet av statistik tillämpar Statistikcentralen EU:s statistikförordningar, som styr statistikbyråerna i alla EU-länder.

Mera information: Statistiklagstiftning

Lagstiftning och andra överenskommelser (SIMS 6.1)

Framställningen av statistik styrs av statistiklagen. I statistiklagen föreskrivs bl.a. om insamling av uppgifter, behandling av uppgifter och uppgiftsskyldighet. Vid statistikproduktionen tillämpas på behandlingen av uppgifter utöver statistiklagen också dataskyddslagen samt lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet.

Vid utarbetandet av statistik tillämpar Statistikcentralen EU:s statistikförordningar, som styr statistikbyråerna i alla EU-länder.

Ytterligare information: Statistiklagstiftning

Datainnehållet i urvalsmaterialet för statistiken över levnadsförhållanden grundas på ramförordning (EU) 1700/2019 (Åren 2003–2020 (EU) 1177/2003) som gäller EU's statistiken över inkomster och levnadsförhållanden (EU-SILC, Statistics on Income and Living Conditions). Datainnehållet, som insamlas vissa bestämda år, bekräftas med EU-kommissionens förordningar som implementerar ramförordningen (till exempel statistikåret 2018: (EU) 2018/174).

Datautbyte (SIMS 6.2)

Statistikmaterialet som är grunden för statistiken över levnadsförhållanden används för den internationella statistiken EU-SILC (EU-SILC, Statistics on Income and Living Conditions). EU:s statistikbyrå Eurostat ansvarar för statistikföringen av EU-SILC och för överlåtelse av dess statistikmaterial för forskningsändamål. Att använda uppgifterna för forskningsändamål förutsätter en ansökan om användningstillstånd.

Källmaterial (SIMS 18.1)

Källmaterial

Källmaterial för statistiken över levnadsförhållanden är de uppgifter som insamlas vid intervjuer samt register.

Centrala registerkällor är:

Befolkningsdatasystemet som tillhandahålls av Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata samt Statistikcentralens person- och bostadsdatalager.
Skatteförvaltningens skattedatabas
Folkpensionsanstaltens databas över pensioner och förmåner (sjukförsäkringsersättnings- och rehabiliteringsregistret, underhållsstödsregistret, studiestödsregistret och registret över bostadsbidrag.)
Material som gäller förebyggande och kompletterande utkomststöd, vilket Institutet för hälsa och välfärd (THL) insamlat från kommunerna
Pensionsskyddscentralens register över pensionsfall
Statistikcentralens examensregister
Statskontorets databas för systemet för ersättning av militärskadeärenden
Finansinspektionens uppgifter (inkomstrelaterad arbetslöshetsdagpenning)
Statistikcentralens företagsregister
Sysselsättningsfondens (tidigare Utbildningsfonden) uppgifter

Urvalsram

Urvalsramen är ett totalmaterial som grundar sig på befolkningsdatasystemet som tillhandahålls av Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata och på Statistikcentralens person- och bostadsdatalager. Referenstidpunkten för urvalsmaterialets population är 31.12. Urvalsramen bildas före statistikårets slut, och detta leder till att urvalsramen innehåller en del fel. Urvalet granskas före datainsamlingen från det uppdaterade totalmaterialet och fel till följd av övertäckning korrigeras innan urvalet väljs.

Urvalsramen används till olika ändamål i urvalet, i inkomstfördelningsstatistikens urvalsmaterial för att skapa bostadshushåll och urvalsklasser.

Det befolkningsdatasystem som tillhandahålls av Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata är i allmänhet uttömmande och uppdaterad i fråga om personer. Uppgifter om befolkningsförändringar uppdateras i realtid. Statistikcentralen använder uppgifterna varje vecka för sina person- och bostadsdatalager, som används för statistiska ändamål, bl.a. månatligen för publicering av preliminär statistik om den kommunvisa befolkningen efter kön.

Urvalsmaterial

I urvalsundersökning följs en fyra års roterande paneldesign. Varje panel omfattar fyra undersökningsomgångar.

Urvalsdesignens typ är stratifierat urval. Ett slumpmässigt urval av personer (5 500) inklusive bostadshushåll tas ur stratumen som bildats inom totalramen, genom icke-relativ kvotering. Ramen täcker målpopulationen nästan felfritt (se urvalsram). Fram till statistikåret 2021 bestod urvalet av två steg, vilket innebar att personurvalet (5 500 eller 5 000) togs ur ett så kallat masterurval. Masterurvalet, som omfattade 50 000 personer (undantagsvis 100 000 åren 2017, 2020 och 2021), hade i den första fasen av urvalet tagits ut genom ett systematiskt urval ur totalramen.

Stratumen är de 12 grupperna av socioekonomisk ställning. De socioekonomiska grupperna bildas utgående från de beskattningsbara inkomsterna, vanligen enligt inkomsttypen och inkomstnivån hos den i hushållet (bostadshushållet) med de högsta inkomsterna (förutom i fråga om bl.a. företagare).

Som en följd av paneldesignen väljs för undersökningens 2–4 undersökningsomgång ett tilläggsurval av 16-åringar och man iakttar urvalsdragning under andra fasen.

Urvalspersonerna (och deras bostadshushåll) syftar på den befolkning som är registrerad som stadigvarande bosatt i Finland den 31 december. Urvalsenheten är person som fyllt 16 år.

Frekvens för datainsamling (SIMS 18.2)

Grunduppgifterna för statistiken över levnadsförhållanden insamlas varje år.

Datainsamlingsmetod (SIMS 18.3)

Den huvudsakliga datainsamlingsmetoden för uppgifter som insamlas genom intervjuer för statistiken över levnadsförhållanden är datorstödd telefonintervju (CATI, computer assisted telephone interview) och webblanketten. Endast en liten del av intervjuerna (omkring 1–2 procent) insamlas med datorstödd besöksintervju (CAPI, computer assisted personal interview). Nästan alla uppgifter om levnadsförhållanden som gäller personer begärs genom att intervjua en person som fyllt 16 år i hushållet. Personen kan vara urvalspersonen eller en ersättande uppgiftslämnare i hushållet.

Datainsamlingssättet för undersökningen ändrades år 2022. Då infördes en webblankett som datainsamlingssätt vid sidan av telefonintervjun. Webblanketten erbjöds de hushåll som vid tidpunkten för urvalet hade endast en medlem. År 2023 var det också möjligt för större hushåll att svara på nätet. Omkring 38 procent av svaren samlades in med webblanketten. De uppgiftslämnare som svarade via webben representerar omkring 1 238 000 hushåll i hela befolkningen, dvs. omkring 42 procent av alla hushåll.

Datavalidering (SIMS 18.4)

Elinolotilaston aineisto on kerätty tilastollisista ja hallinnollisista rekistereistä ja haastatteluin.

Tilastolliset ja hallinnolliset rekisterit ovat tyhjentäviä ja korkealaatuisia. Muutokset tietosisällöissä validoidaan erityisellä huolellisuudella tietojen vastaanotto- ja prosessointivaiheissa.

Elinolotilaston tiedonkeruun sähköiselle lomakkeelle on sisällytetty tietojen uskottavuus- ja loogisuustarkastuksia. Lomake suunnitellaan ja testataan vuosittain muutosten implementoimiseksi, mm. vaihtuvien sisältömoduulien osalta, ja vastausrasitteen pienentämiseksi. Tietoja prosessoidaan tiedonkeruun jälkeen tarpeellisin tarkistuksin ja editoinnein yksikkötasolla pääasiassa automaattisilla proseduureilla noudattaen vakiosääntöjä.

Muodostetun tilastoaineiston systemaattisia virhelähteitä arvioidaan vertaamalla estimaatteja Tulonjakotilaston kokonaisaineistosta ja rekistereistä saataviin, koko väestöä koskeviin tietoihin. Vertailuja tehdään vuosittain ja niitä voi tiedustella Tilastokeskuksesta.

Tulotietojen validointia on kuvattu tarkemmin Tilastokeskuksen tulonjakotilaston laatuselosteessa.

Databehandling (SIMS 18.5)

Editering och imputering av uppgifter

I subjektiva och åsiktsuppgifter som statistikförs ur statistiken över levnadsförhållanden ingår partiellt bortfall. Uppgifter som saknas imputeras inte. I stället för imputering korrigeras partiellt bortfall med separata vikter (se nedan).

Viktkoefficienter

De hushåll och personer som deltagit på ett godkänt sätt får viktkoefficienter, med vilka uppgifterna om dem höjs för att representera uppgifterna i populationen. Undersökningsmaterialet har tre slags viktning, som används beroende på uppgifternas population, datainsamlingsenheten, det vill säga om vem eller vilka hushållsmedlemmar uppgifterna har insamlats, och om det varit möjligt att använda en ersättande uppgiftslämnare eller inte. Datainsamlingsenheter är alla medlemmar i hushållet och en urvalsperson i hushållet som fyllt 16 år. En del uppgifter som gäller urvalspersonen har kunnat insamlas av en ersättande uppgiftslämnare det vill säga en person som svarar i stället för urvalspersonen och är en person i hushållet som fyllt 16 år. En del av uppgifterna har inte kunnat samlas in från en ersättande uppgiftslämnare (t.ex. uppgifter om upplevt välbefinnande och hälsa), vilket innebär att man vid bildandet av viktkoefficienterna har beaktat det partiella bortfallet som hänför sig till dessa uppgifter.

För hushåll bildas först designvikter med hjälp av sannolikheten för att hushållet ska ingå i urvalet. För designvikter i ett godkänt urval görs en svarsbortfallskorrigering genom att multiplicera dem per stratum med det inverterade talet av andelen urvalspersoner i hushåll som svarat på ett godkänt sätt. Dessa vikter som korrigerats med svarsbortfallet utifrån uppgifter per urval kalibreras med CALMAR-makron för att motsvara centrala kända fördelningar och summor i populationen. Genom förfarandet strävar man efter att minska den skevhet som kan uppstå på grund av bortfallet och generera så exakta estimat som möjligt för de viktigaste resultatvariablerna. Vid kalibrering av vikterna i materialet för år 2022 användes följande uppgifter:

område (landskapsindelning, där Helsingfors och övriga huvudstadsregionen separat; statistisk kommungruppering)
bostadshushållets storlek
medlemmarnas ålders- och könsgrupper
totalsummor på centrala inkomstposter: löne-, företagar- och kapitalinkomster, arbetslöshetsdagpenning (grunddagpenning och arbetsmarknadsstöd, inkomstrelaterad andel), pensioner, ränta på bostads- och studielån, antal inkomsttagare (Inkomstrelaterad arbetslöshetsdagpenning, löneinkomster, pensionsinkomster)
låga inkomster enligt register

Summan av viktkoefficienterna för de hushåll i urvalet vars svar godkänts, är ett estimat av det totala antalet hushåll i populationen i slutet av statistikåret. Vid estimeringen av det totala antalet hushåll används fr.o.m. statistikåret 2022 registerkällor som baserar sig på totalmaterial och som uppskattas beskriva antalet hushåll och deras struktur noggrannare än tidigare. Tidigare användes i första hand ett så kallat masterurval av befolkningen i slutet av statistikåret. På grund av den nya metoden avviker det totala antalet hushåll i slutet av året något mer från antalet bostadshushåll.

Dessutom används vid publicering av subjektiva uppgifter som gäller en urvalsperson (hälsa, upplevt välbefinnande) separata personvikter, med vilka uppgifterna generaliseras till hela hushållsbefolkningen som fyllt 16 år. Vid insamling av dessa uppgifter har ersättande uppgiftslämnare inte kunnat användas, varför separata vikter bildat för publicering av uppgifterna. De separata vikterna beaktar utöver enhetsbortfallet även det partiella bortfallet som är kopplat till personliga frågor. Designvikterna som är grunden för dessa viktkoefficienter har korrigerats med beaktande av det partiella bortfallet och skalats till hela hushållsbefolkningen som fyllt 16 år. Bortfallskorrigerade designvikter har därefter kalibrerats med olika centrala marginella fördelningar. I kalibreringen år 2022 var dessa uppgifter:

område (landskapsindelning, där Helsingfors och övriga huvudstadsregionen separat; statistik kommungruppering)
hushållets storlek, medlemmarnas ålders- och könsgrupper
utbildningsnivå
lägsta inkomstkvintil
socioekonomisk ställning
antal låginkomsttagare (enligt inkomstfördelningstatistik)
medlemmarnas utbildningsniv

Noggrannhet och tillförlitlighet i allmänhet (SIMS 13.1)

Statistiken över levnadsförhållanden baseras på en representativ urvalsundersökning, där uppgifter samlas in genom att man intervjuar hushåll. En stor del av uppgifterna fås ur register. Alla subjektiva uppgifter och åsiktsuppgifter har samlats in genom intervjuer.

Felkällor är urvalsfel och övriga felkällor är täcknings-, mätnings-, bortfalls- och behandlingsfel. De viktigaste felkällorna i statistiken över levnadsförhållanden gäller svarsbortfall. Dessa är enhetsbortfall och partiellt bortfall. Enhetsbortfall korrigeras med viktning. På grund av urvalsdesignen för statistiken över levnadsförhållanden (stratifierat urval i två faser) korrigeras svarsbortfallet i uppsättningsviktningen först per stratum med det inverterade talet för urvalspersonerna. Därefter skalas de svarskorrigerade vikterna till hushållsantalet och vikterna kalibreras för att motsvara de centrala kända fördelningarna i populationen och summorna av helhetsmaterialet. Partiellt bortfall gäller uppgifter som insamlas vid intervjuer med urvalspersonerna där en ersättande uppgiftslämnare för urvalspersonen inte tillåts. Partiellt bortfall korrigeras med separata vikter. När de bildas skalas de svarsbortfallskorrigerade vikterna till skillnad från standardviktningen till antalet personer (som fyllt 16 år). Likaså skiljer sig de uppgifter som använts vid kalibrering från de uppgifter som används vid beräkning av standardvikter.

Till följd av felkällor kan resultatuppgifterna innehålla systematiska fel (det uppmätta värdet av resultatvariabeln avviker från dess korrekta värde). Det är svårt att uppskatta skevhetens omfattning i fråga om subjektiva uppgifter. Estimatens skevhet och exakthet bedöms med hjälp av uppgifternas medelfel.

Kvalitetssäkring (SIMS 11.1)

Kvalitetsledningen förutsätter helhetsinriktad styrning av verksamheten. Riktlinjerna för europeisk statistik utgör grunden för det europeiska statistiksystemets gemensamma kvalitetssystem.

Riktlinjerna baserar sig på 16 principer som gäller statistikmyndighetens oberoende och ansvarsskyldighet samt kvaliteten på processer och uppgifter som publiceras.

Principerna överensstämmer med de principer för officiell statistik som godkänts av FN:s statistikkommission och kompletterar dem. Kvalitetskriterierna för Finlands officiella statistik är förenliga med riktlinjerna för europeisk statistik.

Mera information: Riktlinjer för europeisk statistik | Statistikcentralen och FOS-delegationens rekommendationer | Statistikcentralen

Kvalitetsbedömning (SIMS 11.2)

Kvalitetsbedömning, se FOS-kvalitetskriterier.

Riktlinjer för revidering av uppgifter (SIMS 17.1)

Revidering av redan publicerade statistiska uppgifter är en del av den normala statistikproduktionen och innebär förbättrad kvalitet. Principen är att de statistiska uppgifterna bygger på bästa tillgängliga material och information om det fenomen som statistikförs. Å andra sidan strävar man efter att informera om revideringar så transparent som möjligt på förhand. Med förhandskommunikation säkerställs att användarna kan bereda sig på revideringar av uppgifter.

Bakgrunden till revideringen av uppgifter i offentliggörandena är ofta komplettering av material. I så fall grundar sig den nya, reviderade statistiksiffran på en bredare informationsgrund och beskriver fenomenet ännu mer exakt.

Revideringen av uppgifterna i statistiken kan också bero på den beräkningsmetod som använts, exempelvis årlig avstämning av siffror eller uppdatering av viktstruktur. Också ändring av basår och använda klassificeringar orsakar revidering av uppgifter.

Geografisk jämförbarhet (SIMS 15.1)

Statistiken över levnadsförhållanden grundas på ett nationellt representativt urval. Uppgifterna är regionalt jämförbara med de regionklassificeringar (NUTS2 det vill säga storområdesklassificering, statistisk kommungruppering) som används i statistiken och internationellt mellan länder i statistiken ESS EU-SILC (EU-SILC, Statistics on Income and Living Conditions).

Jämförbarhet över tid (SIMS 15.2)

Om statistiken över levnadsförhållanden finns det tidsmässigt jämförbara tidsserieuppgifter för åren 2003–2023. Längden på tidsserierna varierar i statistiken. En del av uppgifterna samlas in och statistikförs bara under bestämda år.

Beräkningen av indikatorn för risk för fattigdom eller social utestängning har reviderats för statistikåret 2020. Beräkningen baserar sig på nya definitioner när det gäller låg arbetsintensitet och allvarlig materiell och social fattigdom, i enlighet med Europeiska unionens statistikbyrås statistikföring. Jämförbara tidsserieuppgifter om risken för fattigdom eller social utestängning finns tillgängliga fr.o.m. år 2018. Den föregående jämförbara tidsserien är för åren 2008–2019.

En korrigerad tidsserie över risken för fattigdom eller social utestängning publicerades i samband med publiceringen av uppgifterna för statistikåret 2021. Tidsserien publicerades fr.o.m. år 2018 och korrigeringen av uppgifterna gällde siffrorna för de tidigare publicerade åren 2018 och 2019. De tidigare publicerade uppgifterna om år 2020 förblev oförändrade.

Uppgifterna korrigerades i källuppgifterna om låg arbetsintensitet på grund av en definitionsändring under statistikåret 2020. Definitionsändringen inföll samtidigt som en revidering av indikatorn för låg arbetsintensitet (se begreppen). I den nya indikatorn utelämnas från beräkningen av låg arbetsintensitet de personer som själv uppger sig ha varit pensionerade. Samtidigt övergick man i den uppgift som beskriver personens verksamhet till personens egen anmälan, medan man tidigare hade kunnat hämta uppgifterna ur register.

Personer som i en intervju anmält sig som pensionärer klassificerades fram till år 2019 som långtidssjuka på basis av registeruppgifter. Eftersom ingen registerbaserad korrigering längre görs ökar antalet pensionärer och uppgifterna fr.o.m. år 2020 är inte jämförbara med tidigare publicerade uppgifter.

I tidsseriekorrigeringen togs den registerbaserade korrigeringen av arbetsoförmögna bort från källuppgifterna, varvid uppgifterna för åren 2018–2019 är jämförbara med uppgifterna för år 2020 och de därpå följande åren.

Tidsseriekorrigeringen inverkade på antalet personer med låg arbetsintensitet och därmed på antalet personer som löper risk för fattigdom eller social utestängning. Enligt de korrigerade uppgifterna för år 2018 är antalet personer i riskzonen omkring 40 000, dvs. 0,8 procentenheter färre än siffran som tidigare angetts. Förändringen inverkade på antalet personer med låg arbetsintensitet och personer som lever under risk för fattigdom eller social utestängning bara bland 18–64-åringar, men inte bland personer under 18 år och personer som fyllt 65 år.

Tidsserieuppgifter publiceras genom ett gemensamt beslut med Eurostat bara fr.o.m. år 2018 (i Eurostats databas har uppgifterna för år 2018 tabellerats enligt insamlingsåret, dvs. enligt år 2019), men för att granska kvaliteten har korrigerade uppgifter tagits fram också för tidigare år. Uppgifter om tidigare år fås på begäran från Statistikcentralen.

På grund av ändringen av datainsamlingssättet kan det finnas osäkerheter i jämförbarheten mellan uppgifterna för år 2022 och 2023, och uppgifterna för tidigare år. Den eventuella osäkerheten gäller framför allt frågor som är känsliga för datainsamlingsmetoden, t.ex. uppgifter som handlar om personens egna uppskattningar eller känslor. Osäkerheterna betonas i de befolkningsgrupper som omfattades av webbenkäten, särskilt bland ensamboende. De uppgifter som publiceras i tabellerna kan dock i regel anses jämförbara med tidigare år.

När uppgifter som beskriver personens sysselsättning och övriga ekonomiska verksamhet bildades år 2022 användes delvis som ersättning för de tidigare intervjuuppgifterna uppgifter som baserade sig på inkomstregistret. Dessutom samlades uppgifter om verksamheten in från uppgiftslämnarna med en förnyad datainsamlingsblankett. På grund av ändringar i datakällan och datainsamlingsblanketten har de källuppgifter som används vid klassificeringen av socioekonomisk ställning ändrade. Tidsserien för socioekonomisk ställning kan dock anses jämförbar med tidigare år om man beaktar de sedvanliga osäkerhetsfaktorerna kopplade till urvalsstatistik.

Enhetlighet över statistikområden (SIMS 15.3)

Elinolotilasto on yhtenäinen tulonjakotilaston ja kotitalouksien varallisuustutkimuksen kanssa. Ne laaditaan integroidusti samasta otosaineistosta.

Tulonjakotilasto, kulutustutkimus ja kotitalouksien varallisuustilasto muodostavat koherentin tilastokokonaisuuden.

Enhetlighet med nationalräkenskaperna (SIMS 15.3.2)

Inkomstbegreppen i statistiken över levnadsförhållanden och inkomstfördelningsstatistiken är enhetliga. I statistiken över levnadsförhållanden följs inkomstbegreppen i inkomstfördelningsstatistiken. Vid jämförelse av inkomstfördelningsstatistikens och nationalräkenskapernas poster på inkomst- och inkomstanvändningskonton ska man beakta skillnaderna i avgränsningen av sektorer, i en del definitioner och i statistikgrenarnas framställningsmetoder.

Intern enhetlighet (SIMS 15.4)

Statistiken över levnadsförhållanden är inbördes nästan enhetlig med undantag för viktningen. Utöver de vikter (standardvikter) som beräknats enhetligt med statistiken ESS EU-SILC används i nationell statistik separata vikter för personer som fyllt 16 år, för att korrigera partiellt bortfall i uppgifter som beskriver urvalspersoner. Beräkningsmetoden för separata vikter skiljer sig från viktberäkningen i standardformat.

Publiceringskalender (SIMS 8.1)

Statistikcentralen publicerar nya statistiska uppgifter vardagar kl. 8.00 i sin webbtjänst. Tidpunkterna för offentliggörande av statistik anges på förhand i publiceringskalendern som finns i webbtjänsten. Uppgifterna är offentliga efter att de har uppdaterats i webbtjänsten.

Mera information: Statistikcentralens principer för offentliggörande av statistik

Tillgång till publiceringskalendern (SIMS 8.2)

Statistikcentralens publiceringskalender: Kommande publikationer

De kommande publikationerna finns på statistikens webbsida: Statistikens kommande publikationer

Användarnas tillgång (SIMS 8.3)

Uppgifterna publiceras samtidigt för alla användare. Innan statistiska uppgifter publiceras får de behandlas och lämnas ut bara av de personer vid Statistikcentralen som deltar i framställningen av statistiken eller som behöver uppgifterna i statistiken i fråga i sitt eget arbete innan de publiceras.

Mera information: Principer för publicering av statistik

Statistikcentralen är producent till materialet och äger upphovsrätten om inte annat anges i anslutning till produkten, uppgiften eller tjänsten. Användarvillkor för statistiska uppgifter.

Publiceringsfrekvens (SIMS 9)

Uppgifter i statistiken över levnadsförhållanden distribueras varje år. Eventuella revisioner görs i tidsserierna i samband med årspubliceringen.

Statistiskt offentliggörande (SIMS 10.1)

Ett meddelande publiceras årligen på statistikens webbsida.

Webbdatabas (SIMS 10.3)

Statistikens databastabeller finns i Statistikcentralens databas StatFin.

Principer för dataskydd (SIMS 7.1)

Dataskyddet för uppgifter som samlats in för statistiska ändamål garanteras. Framställningen av statistik styrs av statistiklagen. Vid behandlingen av personuppgifter tillämpas EU:s allmänna dataskyddsförordning och den finska dataskyddslagen parallellt. Bestämmelser om hemlighållande av uppgifter som samlats in för statistiska ändamål finns i offentlighetslagen.

Uppgifterna behandlas endast av personer som behöver dem i sitt arbete. Användningen av uppgifter är begränsad genom användarbehörigheter. Alla som hör till Statistikcentralens personal har undertecknat ett sekretessavtal där de förbinder sig att hemlighålla uppgifter som enligt statistiklagen eller lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet föreskrivs som sekretessbelagda.

Mera information: Dataskydd | Statistikcentralen (stat.fi)

Dataskydd och datasäkerhet vid behandling av uppgifter (SIMS 7.2)

Uppgifterna behandlas endast av de som upprättar statistiken och har behörighet att använda uppgifterna. Alla som hör till Statistikcentralens personal har undertecknat ett sekretessavtal där de förbinder sig att hemlighålla uppgifter som enligt statistiklagen eller lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet föreskrivs som sekretessbelagda.

Statistiklagen styr sammanställandet av statistik (280/2004). Vid behandlingen av personuppgifter tillämpas utöver statistiklagen även EU:s allmänna dataskyddsförordning EU 2016/679 och den nationella dataskyddslagen. Om sekretess beträffande uppgifter som insamlats för statistiska ändamål föreskrivs i lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet (621/1999) dvs. i offentlighetslagen.

Upprättandet av statistiken styrs dessutom av Europeiska unionens förordning som gäller Europeiska sociala statistiker och EU-SILC (EU-SILC, Statistics on Income and Living Conditions).

Statistikmaterialet som är grunden för statistiken överlämnas till EU:s statistikbyrå Eurostat för statistiken EU-SILC. Statistikmaterialet innehåller inte direkta identifikationsuppgifter. För materialet vidtas dessutom skyddsåtgärder som är gemensamma för alla länder och vid behov nationella åtgärder. Eurostat överlåter material för statistiken EU-SILC för forskning efter en ansökan. De forskare som behandlar material undertecknar ett sekretessavtal.

Uppgifterna i statistiken fogas till servicematerialet för Statistikcentralens inkomstfördelningsstatistik.

Statistiska skyddsmetoder beskrivs bland annat i publikationen the Handbook on Statistical Disclosure Control (2010).

Kontaktinformation

E-post

toimeentulo.tilastokeskus@stat.fi

Förfrågningar i första hand

Kaisa-Mari Okkonen

överaktuarie

029 551 3408