Statistik över jord- och skogsbruksföretagens ekonomi: dokumentation för statistiken

Statistiken över jord- och skogsbruksföretagens ekonomi omfattar produktionen som beskattas enligt inkomstskattelagen för gårdsbruk (GårdsSkL), med undantag av lantbruksföretag i aktiebolagsform. När det gäller skogsbruk omfattar statistiken uppgifterna i skattedeklaration 2C för skogsbruk.

Grundenheten i statistiken över jord- och skogsbruksföretagens ekonomi är ett lantbruksföretag. I granskningar som grundar sig på personskattematerial är enheten de fysiska personer som äger lantbruksföretaget och deras makar/makor, som brukar en gård som finns upptagen i lantbruksregistret. I den del som gäller skogsbruk är enheten en privat skogsägare enligt Skatteförvaltningens uppgifter.

I statistiken över jord- och skogsbruksföretagens ekonomi finns flera populationer. I behandlingen av lantbruksföretagsspecifika ärenden (kapitel 1) avses med populationen alla enheter som är skattskyldiga enligt inkomstskattelagen för gårdsbruk. I granskningar som grundar sig på personskattematerial (kapitel 2) är populationen de fysiska personer som äger lantbruksföretaget och deras makar/makor, som brukar en gård som finns upptagen i registret över lantbruk. I kapitel 3, som behandlar skogsbruk, är populationen privata skogsägare enligt Skatteförvaltningens uppgifter.

I vissa fall kan man ange flera skattskyldigas uppgifter i samband med uppgifter om en gård. Då väljer man som aktivt företag den skattskyldiga som utifrån omsättningen är större. Sådana här situationer är vanliga exempelvis under åren efter ett generationsskifte på en gård, då den gamla ägaren eventuellt har periodiska skattepliktiga inkomster från försäljning av djur eller dylikt. Den gamla och den nya ägaren behandlas i detta fall som separata statistiska enheter.

I jämförelse med statistikföring av annan företagsverksamhet kan en gård betraktas som företagets egendom och verksamhetsställe. Resurserna ägs eller arrenderas av en juridisk enhet, som i ekonomisk mening eftersträvar ersättning och vinst för sitt arbete och sitt kapital. Därmed utgör företagaren (= juridisk enhet) och gården (= verksamhetsställe) tillsammans ett företag. Användningen av gårdar som statistiska enheter i ekonomisk statistik har blivit allt oklarare sedan slutet av 1960-talet, när man inom lantbruket övergick från beskattning enligt areal till beskattning av den faktiska skillnaden mellan företagarens inkomster och utgifter i lantbruket.

Statistiken gäller lantbruk inom Finland.

Statistiken över jord- och skogsbruksföretagens ekonomi gavs ut för första gången för referensåret 2005. Den ersätter Företags- och inkomststatistiken över gårdsbruk samt Inkomst- och skattestatistiken över gårdsbruk, som sammanställdes från referensåret 1973 fram till 2004. Det nya statistikåret publiceras varje vår.

Euro, miljoner euro, areal i hektar, medelålder och antal.

Årsstatistiken publiceras med ungefär 14 månaders fördröjning.

Statistiklagen (Finlex.fi) styr framställningen av statistik. I statistiklagen föreskrivs bl.a. om insamling av uppgifter, behandling av uppgifter och uppgiftsskyldighet. Vid statistikproduktionen tillämpas på behandlingen av uppgifter utöver statistiklagen också den allmänna dataskyddsförordningen, dataskyddslagen samt lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet.

Vid utarbetandet av statistik tillämpar Statistikcentralen EU:s statistikförordningar, som styr statistikbyråerna i alla EU-länder.

Mera information: Statistiklagstiftning

Framställningen av statistik styrs av en allmän lag om statens statistikväsen, statistiklagen (280/2004, ändr. 361/2013). Från uppgiftslämnarna samlas endast sådana nödvändiga uppgifter in som inte kan fås från administrativa register. Indexserierna publiceras på ett sådant sätt att det inte går att identifiera ett enskilt företags uppgifter eller utveckling.

Vid utarbetandet av statistik tillämpar Statistikcentralen EU:s statistikförordningar, som styr statistikbyråerna i alla EU-länder.

Ytterligare information: Statistiklagstiftning

Uppgifterna används vid sammanställandet av nationalräkenskaperna.

De huvudsakliga uppgiftskällorna i statistiken är lantbruksföretagens skatteuppgifter, uppgifter i registret över lantbruk och trädgårdar samt enkäter riktade direkt till gårdarna.

En blankettenkät skickas till uppgiftslämnarna i januari varje år.

Till uppgiftslämnarna skickas ett följebrev med inloggningskoder till en Xcola-webblankett, som är den huvudsakliga svarskanalen. I de bokföringsprogram som används allmänt bland lantbrukare finns också möjlighet att skicka uppgifterna direkt till Statistikcentralen som xbrl-överföring.

I urvalsdesignen ingår en växlande panel, där ungefär halva urvalet byts ut årligen. Samma gård är alltså i allmänhet med i undersökningen i två år. Urvalet var ett stratifierat enkelt slumpmässigt urval utan återläggning. De viktigaste urvalskriterierna var produktionsriktningen och gårdens storlek. Urvalet allokerades enligt Neyman-allokeringen, och allokeringsvariabeln var föregående års resultat av lantbruket.

Resultaten från urvalet viktas för att motsvara siffrorna från det totala materialet. För att förbättra exaktheten i estimeringen gjordes en efterstratifiering, där de viktigaste kriterierna var lantbruksföretagets juridiska form och EU-stödområde. Därefter beräknades en viktkoefficient för varje stratum, och vikterna kalibrerades för alla lantbruksföretag som tagits med i urvalet. Uppgifterna om de gårdar som godkänts i kalibreringen fås att motsvara fördelningen i målpopulationen för de kalibrerade variablernas del. Alla värden som fåtts genom urvalsundersökningar (estimat) är markerade med asterisker i databastabellerna som bifogats till statistiken. Ett estimat är den skattning av populationens egenskap som erhållits med matematiskt förfarande med hjälp av urvalsobservationer.

Vad det totala materialet beträffar baserar sig uppgifterna på förvaltningens dataregister, där uppgifternas korrekthet övervakas av såväl Skatteförvaltningen som myndigheterna inom lantbruksförvaltningen. De flesta variabler i skattematerialet har plockats ur skattemyndighetens databaser först kring tiden när beskattningen blivit klar, och dessa uppgifter har alltså genomgått skatteberedningen.

Vad det totala materialet beträffar baserar sig uppgifterna på förvaltningens dataregister, där uppgifternas korrekthet övervakas av såväl Skatteförvaltningen som myndigheterna inom lantbruksförvaltningen. De flesta variabler i skattematerialet har plockats ur skattemyndighetens databaser först kring tiden när beskattningen blivit klar, och dessa uppgifter har alltså genomgått skatteberedningen.

På grund av skattelagstiftningen finns det skillnader mellan lantbruksföretag i fråga om hur lantbruksföretagarnas pensions- och olycksfallsförsäkringsavgifter registreras. Dessa försäkringsavgifter kan registreras som utgifter antingen på blankett 2 för jordbruk eller i personskattedeklarationen. Uppgifter från Jord- och skogsbruksministeriet anknyter i de flesta fall till ansökningar om jordbruksstöd, och övervakningen av uppgifterna sker därför utifrån EU-lagstiftningen. Om felaktiga uppgifter uppges leder det till sanktioner.

Skatte- och lantbruksförvaltningens registeruppgifter har sammanslagits maskinellt. I vissa fall har uppgifterna om en gård och den korrekta juridiska enheten inte mötts.

Kvalitetsledningen förutsätter helhetsinriktad styrning av verksamheten. Riktlinjerna för europeisk statistik utgör grunden för det europeiska statistiksystemets gemensamma kvalitetssystem.

Riktlinjerna baserar sig på 16 principer som gäller statistikmyndighetens oberoende och ansvarsskyldighet samt kvaliteten på processer och uppgifter som publiceras.

Principerna överensstämmer med de principer för officiell statistik som godkänts av FN:s statistikkommission och kompletterar dem. Kvalitetskriterierna för Finlands officiella statistik är förenliga med riktlinjerna för europeisk statistik.

Mera information: Riktlinjer för europeisk statistik | Statistikcentralen och FOS-delegationens rekommendationer | Statistikcentralen

Finlands officiella statistik är en täckande statistiksamling som beskriver utvecklingen och läget i samhället. Den omfattar nästan 300 statistikgrenar inom 26 ämnesområden. Producenterna av Finlands officiella statistik har godkänt ett gemensamt kvalitetslöfte där de förbinder sig till gemensamma kvalitetsmål och gemensamma kvalitetssäkringsåtgärder. Kvalitetskriterierna för Finlands officiella statistik är förenliga med riktlinjerna för europeisk statistik. I handboken Laatua tilastoissa (ung. Kvalitet inom statistiken) beskrivs den goda praxis som följs i statistiken.

Revidering av redan publicerade statistiska uppgifter är en del av den normala statistikproduktionen och innebär förbättrad kvalitet. Principen är att de statistiska uppgifterna bygger på bästa tillgängliga material och information om det fenomen som statistikförs. Å andra sidan strävar man efter att informera om revideringar så transparent som möjligt på förhand. Med förhandskommunikation säkerställs att användarna kan bereda sig på revideringar av uppgifter.

Bakgrunden till revideringen av uppgifter i offentliggörandena är ofta komplettering av material. I så fall grundar sig den nya, reviderade statistiksiffran på en bredare informationsgrund och beskriver fenomenet ännu mer exakt.

Revideringen av uppgifterna i statistiken kan också bero på den beräkningsmetod som använts, exempelvis årlig avstämning av siffror eller uppdatering av viktstruktur. Också ändring av basår och använda klassificeringar orsakar revidering av uppgifter.

Statistiken publiceras årligen. Skattematerialen färdigställs med nästan ett års fördröjning efter referensårets slut, och fördröjningen i publiceringen av statistiken är därför över ett år efter referensårets slut.

Från 1973 till 2004 publicerade Statistikcentralen uppgifter som motsvarade denna statistik i Företags- och inkomststatistiken över gårdsbruk samt Inkomst- och skattestatistiken över gårdsbruk. Motsvarande uppgifter är alltså tillgängliga för mer än 30 år. Det har dock gjorts vissa ändringar i lagstiftningen och källmaterialen, som försvårar jämförelser. Några ändringar som försvårar jämförelsen:

• från och med 1994 skulle utgiftsrester på under 6 000 mark för byggnader avskrivas på en gång
• de flesta gårdar blev momsskyldiga från och med 1995. För tiden dessförinnan ingår momsen i alla inkomst- och utgiftsposter.
• mjölkkvoterna räknades med i lantbrukets tillgångar från och med 1995
• år 2004 förnyades skatteblanketten för lantbruk helt i fråga om sitt innehåll, och man övergick till ett totalmaterial vad skattematerialet beträffade
• en statistisk enhet och statistikens population har definierats på ett nytt sätt från och med 2004

I jämförelser av uppgifter om personbeskattningen ska man beakta följande: år 1993 övergick man för fysiska personers och dödsbons förvärvs- och kapitalinkomsters del till särskild beskattning. Sammanslutningar var inte längre separat skattskyldiga, utan deras inkomster har sedan 1993 fördelats direkt till delägarna. De största ändringarna som då gjordes i avdragssystemet gällde avdragsrätten för räntor. Andra ändringar gällde bland annat fördelningen mellan inkomstkällor, skattetagarna och beskattningsförfarandet. Inkomstkällorna är näringsverksamhetens inkomstkälla, lantbrukets inkomstkälla och den personliga inkomstens inkomstkälla. Skogsbrukets inkomst har sedan 1993 inte hört till samma inkomstkälla som lantbruket, utan till personliga inkomster. Ändringen i fördelningen mellan inkomstkällor innebar att förluster inte längre kunde avdras från inkomster som hörde till en annan inkomstkälla (dock med undantag för förluster i inkomstkällan som avdras från kapitalinkomster).

Inkomstfördelningsstatistiken och Konsumtionsundersökningen, som Statistikcentralen publicerar, är urvalsundersökningar som innehåller inkomst- och konsumtionsuppgifter från olika befolkningsgrupper. I dessa statistikpublikationer är lantbruksföretagare med som en socioekonomisk grupp. Den statistiska enheten är ett hushåll. Ett hushåll omfattar samtliga personer som delar bostad och kosthåll eller på annat sätt använder sina inkomster tillsammans. Det finns några skillnader mellan Inkomstfördelningsstatistiken och Konsumtionsundersökningen i fråga om definitioner, och uppgifterna kan också skilja sig åt av orsaker som beror på urvals- och produktionsmetoderna.

Inkomst- och förmögenhetsstatistiken grundar sig på beskattningsuppgifter och sammanställs utifrån registermaterial. Inkomst- och förmögenhetsstatistikens statistiska enhet är privatperson. Det ämnesområde som beskrivs i Inkomst- och förmögenhetsstatistiken är mer begränsat än i Inkomstfördelningsstatistiken eller Konsumtionsundersökningen.

Begreppen för lantbrukssektorn i nationalräkenskaperna avviker från begreppen i denna statistik. Betydande skillnader uppstår exempelvis i behandlingen av stöd, prestationsprincipen, undersökningsobjektet och källmaterialet.

Lantbruksregistret är en statistik som publiceras av Jord- och skogsbruksministeriets informationstjänstcentral, som innehåller information om antal gårdar, arealerna för olika typer av markanvändning, ägarförhållanden, produktionsriktningar och odlarnas åldersstruktur. Gårdarnas åkerareal beräknas med hjälp av den åkerareal som de förfogar över, som är minst lika stor som den odlade arealen. Till populationen i lantbruksregistret hör sådana gårdar som odlar minst en hektar åkermark eller vars ekonomiska storlek är minst en europeisk storleksenhet (ESU), det vill säga 1 200 euro. Denna grupp av gårdar omnämns även som det statistiska lantbruksregistret. Lantbruksregistret sammanställs huvudsakligen med hjälp av uppgifter från landsbygdsnäringsregistret. Uppgifterna kompletteras med en statistikenkät som riktas direkt till de gårdar som inte ansökt om stöd. Lantbruksregistret innehåller inga skattetekniska krav.

Forskningscentralen för jordbruk och livsmedelsekonomi (MTT) upprätthåller bokföring av lantbrukets lönsamhet, som grundar sig på dubbla bokföringsuppgifter från odlare som valt att delta. Ungefär 1 000 lantbruks-, trädgårds- och renföretag är med. Från gårdarna samlar man in penninginkomster och -utgifter från skattebokföringen, uppgifter om odlingen, produktionsmängder, förändringar i egendomen och antalet arbetstimmar. Landsbygdscentralen samlar in uppgifterna och registrerar dem i datasystemet, och MTT granskar dem och beräknar bokslut och ekonomiska nyckeltal för gårdarna.

Statistikcentralen publicerar nya statistiska uppgifter vardagar kl. 8.00 i sin webbtjänst. Tidpunkterna för offentliggörande av statistik anges på förhand i publiceringskalendern som finns i webbtjänsten. Uppgifterna är offentliga efter att de har uppdaterats i webbtjänsten.

Mera information: Statistikcentralens principer för offentliggörande av statistik

Statistikcentralens publiceringskalender: Kommande publikationer

De kommande publikationerna finns på statistikens webbsida: Statistikens kommande publikationer (linkki tilaston omille sivuille)

Uppgifterna publiceras samtidigt för alla användare. Innan statistiska uppgifter publiceras får de behandlas och lämnas ut bara av de personer vid Statistikcentralen som deltar i framställningen av statistiken eller som behöver uppgifterna i statistiken i fråga i sitt eget arbete innan de publiceras.

Mera information: Principer för publicering av statistik

Statistikcentralen är producent till materialet och äger upphovsrätten om inte annat anges i anslutning till produkten, uppgiften eller tjänsten. Användarvillkor för statistiska uppgifter.

Statistiken publiceras en gång per år i mars–april.

Ett meddelande publiceras månatligen/årligen yms. på statistikens webbsida.

Statistikens databastabeller finns i Statistikcentralens databas StatFin.

Dataskyddet för uppgifter som samlats in för statistiska ändamål garanteras. Framställningen av statistik styrs av statistiklagen. Vid behandlingen av personuppgifter tillämpas EU:s allmänna dataskyddsförordning och den finska dataskyddslagen parallellt. Bestämmelser om hemlighållande av uppgifter som samlats in för statistiska ändamål finns i offentlighetslagen.

Uppgifterna behandlas endast av personer som behöver dem i sitt arbete. Användningen av uppgifter är begränsad genom användarbehörigheter. Alla som hör till Statistikcentralens personal har undertecknat ett sekretessavtal där de förbinder sig att hemlighålla uppgifter som enligt statistiklagen eller lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet föreskrivs som sekretessbelagda.

Mera information: Dataskydd | Statistikcentralen (stat.fi)

Datamaterialen är skyddade med behövliga fysiska och tekniska lösningar i alla skeden av bearbetningen. Enhetsspecifika uppgifter i beräkningsmaterialet är sekretessbelagda. Uppgifterna behandlas endast av personer som behöver dem i sitt arbete. Användningen av uppgifter är begränsad genom användarbehörigheter. Statistiken sammanställs genom behandling av många olika statistikgrenar och andra informationskällor. Aggregeringen av uppgifter under processen, bedömningen av uppgifternas kvalitet under sammanställningen, den detaljerade prioriteringen av källor och åtgärderna för balansering på helhetsnivån ger ett slutresultat som inte möjliggör identifiering av enskilda informationsproducenter.