Studerande och examina: dokumentation för statistiken
I dokumentationen av statistiken beskrivs hur statistiken har framställts och vilka metoder som har använts vid framställningen. Uppgifterna hjälper till att tolka siffrorna i statistiken samt att bedöma deras tillförlitlighet och jämförbarhet. Kvalitetsrapporten baserar sig på EU:s SIMS-modell. I dokumentationen finns också ändringsmeddelanden som beskriver ändringar i statistiken samt eventuella preciserande metodbeskrivningar.
Om du letar efter statistikuppgifter om denna statistik, gå till statistikens sida: Studerande och examina
Kvalitetsrapport
Allmän beskrivning av statistiken (SIMS 3.1)
Statistiken över studerande och examina innehåller uppgifter om elever på förskolenivå och grundnivå samt om studerande och examina i examensinriktad utbildning efter grundnivå. Uppgifterna fås huvudsakligen ur informationsresursen KOSKI och datalagret VIRTA. Uppgifter offentliggörs flera gånger om året.
Sektortäckning (SIMS 3.3)
I statistiken finns det uppgifter om elever, studerande och examina i förskoleundervisningen och den grundläggande utbildningen och i examensinriktad utbildning efter grundstadiet i Finland. Statistikmaterialet är helhetsmaterial och det innehåller uppgifter om alla utbildningsanordnare.
käännös Lisäksi tietoja on perusopetuksen valmistavasta opetuksesta ja tutkintokoulutukseen valmentavasta koulutuksesta (TUVA) ja työhön ja itsenäiseen elämään valmentavasta koulutuksesta (TELMA).
Statistisk enhet (SIMS 3.5)
De statistiska enheterna är person (ny studerande, elev/studerande, utexaminerad) och examen.
Statistikens population (SIMS 3.6)
Populationen för förskoleundervisningen och den grundläggande utbildningen utgörs av eleverna i förskoleundervisningen och den grundläggande utbildningen och dem som avslutat den grundläggande utbildningen. Till statistiken insamlas data om antalet elever i grundskolorna och dem som gått ut grundskolan. Uppgifterna om antalet studerande beskriver i huvudsak tvärsnittstidpunkten 20.9 under innevarande år och uppgifterna om dem som avslutat den grundläggande utbildningen det senaste läsåret. Därtill publiceras information om personer i läropliktsåldern som är annanstans än i grundskolan (utomlands, i hemundervisning, fått uppskov). Uppgifterna om hemundervisning sparas i informationsresursen KOSKI utan uppgifter om årskurs.
Från och med år 2022 publiceras uppgifter om elever inom förberedande undervisning före den grundläggande utbildningen. Påbyggnadsundervisning (årskurs 10) ordnas inte längre fr.o.m. år 2022 i Fastlandsfinland.
Populationen för gymnasieutbildningen utgörs av dem som studerar hela gymnasielärokursen och dem som avlagt examen. Med studerande i gymnasieutbildning avses studerande som studerar hela gymnasielärokursen (en gällande studierätt 20.9 för hela lärokursen). Med nya studerande avses de som anmält sig som närvarande eller frånvarande till examen i fråga vid läroanstalten i fråga 20.9.
Populationen för yrkesutbildningen utgörs av studerandena i examensinriktad yrkesutbildning och dem som avlagt examen. Med studerande i yrkesutbildningen avses de som under kalenderåret deltagit i examensinriktad yrkesutbildning. Med nya studerande avses de som anmält sig som närvarande eller frånvarande till examen i fråga vid läroanstalten i fråga under kalenderåret. Uppgifter om studerande och nya studerande fås också för tvärsnittstidpunkten 20.9. Det är möjligt att avlägga en yrkesutbildning i sin helhet eller examensdelar.
När det gäller utbildningar som inte leder till examen innehåller materialet över yrkesutbildning fr.o.m. år 2020 dem som deltagit i utbidningen som handleder för arbete och ett självständigt liv och dem som genomfört utbildning samt fr.o.m. år 2022 dem som deltagit i utbildning som handleder för examensutbildning och dem som genomfört utbildning.
Populationen för studerande i yrkeshögskoleutbildning utgörs av alla som anmält sig som närvarande eller frånvarande till en utbildning som leder till yrkeshögskoleexamen eller högre yrkeshögskoleexamen den 20 september under statistikåret.
Populationen för dem som avlagt en yrkeshögskoleexamen utgörs av alla som avlagt yrkeshögskoleexamen och en högre yrkeshögskoleexamen under statistikåret
Bland de utbildningar som inte leder till examen omfattar materialet också studerande i yrkespedagogisk lärarutbildning, de som avlägger specialiseringsstudier och de som avlägger specialiseringsutbildningar samt genomförda prestationer inom dessa. Dessa uppgifter om utbildningar som inte leder till examen behövs inte för statistikpubliceringen, vare sig uppgifterna om studerande eller uppgifterna om utexaminerade, men de används i examensregistret och utifrån dem är det möjligt att producera datatjänstmaterial.
Populationen för studerande i universitetsutbildning bildas av alla studerande i utbildning som leder till universitetsexamen som anmält sig som närvarande eller frånvarande den 20 september. Varje universitet anmäler den primära studierätten för en studerande, men en studerande kan ingå i årsmaterialet fler än en gång, om hen studerar vid fler än ett universitet.
Populationen för dem som avlagt en universitetsexamen utgörs av alla som avlagt en universitetsexamen under statistikåret. En person som avlagt en examen kan ingå i årsmaterialet flera än en gång, om hen avlagt flera examina under statistikåret.
Av de utbildningar som inte leder till en examen innehåller universitetsutbildningsmaterialet studerande i utbildning till specialistläkare och specialisttandläkare och dem som avlägger specialiseringsutbildningar samt genomförda prestationer inom dessa. Från och med 1.8.2023 är utbildningen för specialistveterinärer inte utbildning som leder till examen. Övergångstiden går ut 31.7.2027. Dessa uppgifter om utbildningar som inte leder till examen behövs inte för statistikpubliceringen, vare sig uppgifterna om studerande eller uppgifterna om utexaminerade, men de används i examensregistret och utifrån dem är det möjligt att producera datatjänstmaterial.
Referensområde (SIMS 3.7)
Referensområdet är hela Finland. Uppgifterna är tillgänglig med alla de regionala uppgifter som Statistikcentralen använder.
Tidstäckning (SIMS 3.8)
Jämförbarheten mellan olika år påverkas av ändringar i utbildningssystemet, i klassificeringarna och i statistikföringen. Uppgifter om studerande har producerats på varierande sätt beroende på utbildningssektorn. Alla individbaserade data om studerande som täcker utbildningssektorerna efter grundnivå började samlas in på omfattande sätt år 1999. Uppgifterna om grundnivån är individbaserade uppgifter från och med statistikåret 2020. Examensuppgifter är tillgängliga ur examensregistret från och med år 1971.
Tidsserieuppgifter om grundskolor är tillgängliga från och med 1980-talet. Grundskoleuppgifterna är skolspecifika från och med år 1998 fram till år 2019.
Tidsserieuppgifter om gymnasieutbildningen är tillgängliga från och med år 1980. Uppgifter om studentexamina är tillgängliga från och med år 1910. Individbaserade studerandeuppgifter finns från och med år 1999. Uppgifterna om år 2019 om studerande i gymnasieutbildning är inte till alla delar jämförbara med tidigare år på grund av en ändring av datakällan.
Uppgifter om yrkesutbildning har samlats in vid Statistikcentralen från och med början av 1970-talet. Tidsserieuppgifter är tillgängliga på mer omfattande sätt från och med år 1999 och från och med den tidpunkten är uppgifterna på genomgående individbaserade. Från och med år 2004 ficks uppgifter om studerande i förberedande utbildning för fristående examen för hela kalenderåret, då de tidigare var enbart från tvärsnittstidpunkten 20.9. År 2013 insamlades uppgifter om läroplansbaserad grundläggande yrkesutbildning för hela kalenderåret. Under tidigare år har uppgifterna samlats in om läget 20.9. År 2018 ingick inte läroavtalsutbildning för yrkesinriktad grundexamen i antalet studerande 20.9. Uppgiften från tvärsnittstidpunkten gäller alla andra studerande och utbildningstyper (yrkesinriktad grundexamensutbildning, yrkesexamensutbildning och specialyrkesexamensutbildning) eftersom utbildning inte längre delas in i utbildning som riktats till unga och vuxna (utbildning som förbereder för fristående examen) enligt den lag som trädde i kraft vid ingången av år 2018 (lagen om yrkesutbildning 531/2017). Antalet tvärsnittsstuderande är inte jämförbart med antalet studerande under tidigare år, eftersom data om tvärsnittstidpunkten 20.9 före år 2018 endast gällde studerande inom den läroplansbaserade grundläggande yrkesutbildningen för unga.
Från och med år 2019 gäller uppgiften från tvärsnittstidpunkten alla studerande som avlägger grundexamen inom yrkesutbildning, oberoende av sättet för att inhämta kunnande. Sätten för att inhämta kunnande utgörs av utbildning i läroanstaltsform, läroavtal och utbildningsavtal. År 2019 var inte uppgifter om utbildningslandskap tillgängliga på omfattande sätt och därför används det landskap där läroanstalten är placerad som regional uppgift.
Yrkeshögskoleuppgifter har samlats in på summanivå från och med år 1991. Uppgifter började samlas in individbaserat om stadigvarande yrkeshögskolor år 1997. Från och med år 1999 fram till statistikåret 2013 har examensuppgifter och fram till statistikåret 2014 studerandeuppgifter samlats in som individbaserade uppgifter direkt från läroanstalterna. Från och med statistikåret 2014 har examensuppgifter om yrkeshögskolorna och från och med statistikåret 2015 uppgifter om studerande i yrkeshögskolorna fåtts från högskolornas riksomfattande datalager.
Universitetsuppgifter har samlats in på summanivå (enligt universitet, fakultet och examen) från och med år 1938. Individbaserade uppgifter har samlats in från och med år 1966 ända till statistikåret 2013 direkt från läroanstalterna och från och med statistikåret 2014 från högskolornas riksomfattande datalager. Tidsserier i elektroniskt format kan levereras från och med år 1984. Från och med år 2010 innehåller universitetsstatistiken också Försvarshögskolans uppgifter. Från och med år 2012 är nya studerande personer som för första gången börjar avlägga ifrågavarande examen vid ifrågavarande universitet. Tidigare var nya studerande de som för första gången var inskrivna vid universitet i fråga.
Måttenhet (SIMS 4)
De måttenheter som använts i statistiken Studerande och examen är antalet elever och studerande och antalet utexaminerade samt den procentuella andelen av studerandena och de utexaminerade.
Referensperiod (SIMS 5)
Uppgifterna i statistiken Studerande och examen publiceras årligen per kalenderår. Referensperioden är ett kalenderår eller uppgiften vid tvärsnittstidpunkten 20.9.
Uppgiften om antalet elever i förskoleundervisning och grundläggande utbildning är en uppgift från tvärsnittstidpunkten 20.9.
Uppgifterna om gymnasieutbildningen beskriver antalet studerande enligt tvärsnittsläget 20.9 under statistikåret och antalet examina under hela kalenderåret.
Referensperioden för uppgifter om yrkesutbildning är kalenderåret eller tvärsnittstidpunkten 20.9.
Uppgifterna om yrkeshögskoleutbildningen beskriver antalet studerande enligt tvärsnittsläget 20.9 under statistikåret och antalet examina under hela kalenderåret.
Universitetsutbildningsuppgifterna beskriver antalet studerande enligt tvärsnittsläget 20.9 under statistikåret och antalet examen under hela kalenderåret.
Klassificeringar (SIMS 3.2)
- Nationell Utbildningsnivå 2016
- Nationellt Utbildningsområde 2016
- Uutbildningskod 2025
- Språk 2010
- Stater och länder
- Härkomst
- Ålder
- Kommunerna 2025 och alla regionala indelningar som bygger på kommunindelningen.
- Läroanstaltstyp 1999
Begrepp och definitioner (SIMS 3.4)
Allmänbildande utbildning
Utbildning som syftar till att ge kunskaper och färdigheter som hjälper till att fungera och påverka i samhället. Anmärkning: Allmänbildande utbildning är förskoleundervisning, grundläggande utbildning, gymnasieutbildning och andra icke-yrkesstudier t.ex. vid läroanstalter för fritt bildningsarbete.
Avgångsbetyg
Intyg över fullständigt avlagd lärokurs inom en viss utbildning. Anmärkning: Avgångsbetyg är till exempel grundskolans avgångsbetyg och avgångsbetyg från gymnasiet.
Befolkning
Uppgifter om den i landet bosatta befolkningen erhålls från befolkningsdatasystemet som förs av Befolkningsregistercentralen. Uppgifterna gäller tidpunkten 31.12. Från och med materialet för år 1993 är både Statistikcentralens och Befolkningsregistercentralens "statistiktidpunkt" densamma, dvs. midnatt vid årsskiftet.
Doktorsexamen
Högsta påbyggnadsexamen vid universitet.
Elev
Inlärare inom förskoleundervisning eller grundläggande utbildning. Anmärkning: Elever är alla elever som är inskrivna i grundskolan: förskoleelever, elever i årskurserna 1–9 samt elever i påbyggnadsundervisning (elever i årskurs 10). Även personer som får förskoleundervisning på daghem är elever.
Examen
I statistiken Studerande och examina vid läroanstalter omfattar personer som avlagt examen under statistikåret 1.1-31.12 dem som avlagt studentexamen, internationell studentexamen (IB- eller Reifeprüfung-examen), Gymnasieexamen, yrkesexamen, yrkeshögskoleexamen, högre yrkeshögskoleexamen eller universitetsexamen. Med studerande som avlagt examen inom grundläggande utbildning avses studerande som erhållit avgångsbetyg från grundskola. Examensuppgifterna omfattar inte militära examina och examina som avlagts utomlands.
Examen
En prestation som följer den ansvariga myndighetens krav och som det finns ett förvaltningsbeslut om.
Examen från specialiseringsutbildning för läkare
Specialistveterinärexamen samt specialistläkarexamen och specialisttandläkarexamen som avlagts före 1.2.2015.
Examen på andra stadiet
Examen från utbildning på andra stadiet. Anmärkning: Examina på andra stadiet är t.ex. gymnasieexamina, studentexamen, EB-examen(European Baccalaureate), IB-examen (International Baccalaureate), DIA-examen (Deutsche Internationale Abitur, tidigare Reifeprüfung) och yrkesinriktad examen.
Förskoleundervisning
Allmänbildande utbildning som man i regel deltar i året innan läroplikten börjar och vars syfte är att främja barnets förutsättningar för lärande. Anmärkning: Förskoleundervisning kan ges på daghem eller i grundskolor.
Grundläggande utbildning
Allmänbildande utbildning för alla med en lagstadgad lärokurs på nio år. Anmärkning: Grundläggande utbildning ges i grundskolor. Dessutom kan den ges vid folkhögskolor, vuxengymnasier eller andra läroanstalter. Genom att delta i den grundläggande utbildningen eller på annat sätt förvärva motsvarande kunskaper avläggs den lärokurs som fastställs i lagen om grundläggande utbildning 628/1998.
Grundläggande utbildning för vuxna
Utbildning som syftar till att få avgångsbetyg från den grundläggande utbildningen och som är avsedd för personer som passerat läropliktsåldern men som inte har slutfört den grundläggande utbildningens lärokurs. Anmärkning: Personer som passerat läropliktsåldern har inom den grundläggande utbildningen för vuxna möjlighet att komplettera sin examen inom den grundläggande utbildningen eller att höja vitsorden i läroämnen inom den grundläggande utbildningen.
Grundskola
Läroanstalt som ger allmänbildande grundläggande utbildning för hela åldersklassen.
Grundskola
I statistiken "För- och grundskoleundervisning", "Ämnesval" "Specialundervisning" och "Studerande och examina vid läroanstalter" avses med grundskola läroanstalter där det ges allmänbildande grundundervisning till hela åldersklassen (grundläggande utbildning vid grundskola, läropliktsskola). Alla 7-16-åringar i läropliktsålder går i grundskola. Det tar nio år att avlägga grundskolan. Till grundskolorna räknas de läroanstalter som hör till följande läroanstaltstyper: 11 Grundskolor 12 Specialskolor på grundskolstadiet 19 Skolor på grundskol- och gymnasiestadiet. Det är också möjligt att studera grundskolans hela lärokurs eller grundskolans ämnesstudier vid gymnasier och folkhögskolor, men den grundläggande utbildning som ges vid dessa läroanstalter riktar sig till studerande som är äldre än i läropliktsåldern (grundläggande utbildning för vuxna). Dessa läroanstalter och studeranden räknas vanligen inte med i de uppgifter som beskriver grundskolorna.
Gymnasieutbildning
I statistiken över gymnasieutbildning avser gymnasieutbildning allmänbildande utbildning med målet att avlägga gymnasiets hela lärokurs (studentexamen) eller en motsvarande examen (IB-examen, Reifeprüfung-examen, EB-examen eller Gymnasieexamen). Vid läroanstalter som ger gymnasieutbildning är det också möjligt att studera enskilda läroämnen i gymnasiet som ämnesstuderande. Gymnasieutbildning ges vid läroanstalter av följande läroanstaltstyper: 15 Gymnasier 19 Skolor på grundskole- och gymnasiestadiet 63 Folkhögskolor.
Härkomst och bakgrundsland
Statistikcentralen har under år 2012 infört en ny klassificering efter härkomst. En liknande klassificering används redan i de övriga nordiska länderna. Härkomst och bakgrundsland bestäms utgående från uppgiften om födelseland för en persons föräldrar. Med hjälp av klassificeringen efter härkomst är det lätt att särskilja utrikes födda och inrikes födda personer med utländsk bakgrund. Uppgifter om personer som dött före år 1964 har inte förts in i Befolkningsregistercentralens befolkningsdatasystem. I Finlands befolkning ingår något under 900 000 personer födda i Finland, vars båda föräldrar har okänt födelseland, eftersom dessa personers föräldrar var döda innan befolkningsdatasystemet grundades. Då uppgifter saknas om föräldrar till personer som är födda i Finland före år 1970 har man slutit sig till att de är av finländsk bakgrund, om de talar ett inhemskt språk som sitt modersmål (finska, svenska, samiska). Även alla personer som har minst en förälder som är född i Finland är av finländsk bakgrund. Alla personer som är av finländsk bakgrund har Finland som bakgrundsland. De personer vars enda kända förälder eller båda föräldrar är födda utomlands är av utländsk bakgrund. Av utländsk bakgrund är också utrikes födda personer med föräldrar om vilka det inte finns uppgifter i befolkningsdatasystemet. Man har slutit sig till att personer som är födda i Finland före år 1970 och som talar ett främmande språk som modersmål är av utländsk bakgrund liksom också personer som är födda i Finland år 1970 eller efter det, om det inte finns uppgifter om någondera föräldern i befolkningsdatasystemet. Om personens båda föräldrar är utrikes födda är bakgrundslandet i första hand det land där den biologiska modern är född. Om det bara finns uppgift om den utrikes födda fadern, är bakgrundslandet det land där fadern är född. Om det inte finns uppgifter om någondera förälderns födelseland, är utrikes födda personers bakgrundsland personens eget födelseland. I sådana fall där det inte finns uppgifter om föräldrarna till inrikes födda personer och då man slutit sig till att personerna är med utländsk bakgrund är bakgrundslandet okänt. I fråga om barn som är adopterade från utlandet jämställs adoptivföräldrar med biologiska föräldrar. På så sätt betraktas barn som adopterats från utlandet av personer födda i Finland som barn med finländsk bakgrund och deras bakgrundsland är sålunda Finland.
Högre yrkeshögskoleexamen
Högskoleexamen som avläggs vid yrkeshögskola efter yrkeshögskoleexamen eller annan lämplig högskoleexamen.
Högskoleexamen
Examen som avläggs efter examen på andra stadiet vid yrkeshögskola eller universitet.
Licentiatexamen
Lägre påbyggnadsexamen vid universitet. Anmärkning: Licentiatexamen är en mellanexamen inom påbyggnadsutbildningen vid universitet och den näst högsta högskoleexamen. Undantag är områdena medicin, odontologi och veterinärmedicin där licentiatexamen är högre högskoleexamen.
Lägre högskoleexamen
Lägsta högskoleexamen vid universitet.
Läroanstalt
En organisation eller administrativ enhet för undervisning som administreras av en utbildningsanordnare och som har en rektor eller annan ledare. Anmärkning: Med läroanstalt avses inte en skolbyggnad eller ett verksamhetsställe. Exempel på läroanstalter är daghem (i fråga om förskoleundervisning), grundskolor, gymnasier, yrkesläroanstalter, yrkeshögskolor, universitet och läroanstalter för fritt bildningsarbete. Statistikcentralen beviljar läroanstalterna läroanstaltskoder. En utbildningsanordnare kan organisera sin verksamhet via flera läroanstalter. Läroanstalten motsvarar begreppet utbildningsorganisation i OKSA-ordlistan och omfattar därmed också högskolorna.
Läroanstalt
Med läroanstalt avses en sådan administrativ enhet som har en rektor eller annan chef med underlydande lärare och annan personal (arbetsgivarroll), som är skyldig att upprätta bokföring eller andra handlingar, som registrerar studerande som studerande, som bedriver verksamhet som regleras i lag eller förordning, som följer den riksomfattande undervisningsplanen och som finansieras eller övervakas av en offentlig myndighet. En ny läroanstalt inrättas, en läroanstalt läggs ned eller slås samman med en annan läroanstalt enligt beslut av utbildningsanordnaren (huvudmannen för läroanstalten) eller av myndigheterna. Statistikcentralen har gett varje läroanstalt en egen läroanstaltsbeteckning som identifierar läroanstalten. Läroanstalterna klassificeras enligt klassificeringen av läroanstaltstyper.
Lärokurs
Omfattning och innehåll av de studier som hör till utbildningen eller undervisningen. Anmärkning: Inom den grundläggande utbildningen och gymnasieutbildningen kan man också tala om lärokursen inom ett enskilt läroämne.
Läroplansbaserad grundläggande yrkesutbildning
I statistiken över yrkesutbildning avses med läroplansbaserad grundläggande yrkesutbildning utbildning med en fastställd läroplan(mål, studiehelhet och omfattning, centrala innehåll, bedömning). Examina som avläggs inom utbildningen är yrkesinriktade grundexamina som bygger på grundskolans lärokurs.
Ny studerande
I statistiken "Studerande och examina vid läroanstalter" avses med nya studerande sådana studerande, som under statistikåret blivit inskrivna för en viss utbildning vid en viss läroanstalt. Inom grundläggande utbildning i grundskolan räknas alla elever i första klass som nya studerande. Inom den grundläggande utbildningen för vuxna samlas inte statistikuppgifter in om nya studerande. Uppgiften om nya studerande reviderades år 2012 för universitetsutbildningens del: före år 2012 erhölls bara uppgifter om inskrivning vid ett visst universitet, fr.o.m. år 2012 fås uppgifter om inledande av ett visst utbildningsprogram vid universitetet. Fram till år 2001 omfattade nya yrkeshögskolestuderande bara de studerande som anmält sig som närvarande.
Person som avslutat grundskolan
Elev i läropliktsåldern som med godkänt resultat har slutfört den grundläggande utbildningens hela lärokurs och fått grundskolans avgångsbetyg.
Påbyggnadsexamen
Högskoleexamen som avläggs vid universitet efter högre högskoleexamen. Anmärkning: Påbyggnadsexamina är doktorsexamina och licentiatexamina, med undantag av licentiatexamina i medicin, odontologi och veterinärmedicin.
Påbyggnadsundervisning
Frivillig allmänbildande utbildning som pågår i ett läsår och som är avsedd för dem som fått avgångsbetyg från den grundläggande utbildningen samma eller föregående år. Anmärkning: I påbyggnadsundervisningen deltar också elever som får särskilt stöd och har förlängd läroplikt.
Studerande
I statistiken "Studerande och examina vid läroanstalter", "Studiernas gång", "Sysselsättning bland studerande" och "Placering efter utbildning" avses med studerande de studerande som var inskrivna 20.9 statistikåret vid läroanstalter för examensinriktad gymnasie-, yrkes-, yrkeshögskole- och universitetsutbildning och fr.o.m. år 2004 även de studerande som var inskrivna för utbildning som förbereder för fristående examen och för läroavtalsutbildning under perioden 1.1-31.12. I statistiken "Studerande och examina vid läroanstalter" omfattar studerandena också grundskoleeleverna efter situationen den 20 september. Uppgifterna om studerande inom universitetsutbildning gäller fram till år 2001 situationen 31.12 och omfattar dem som avlagt examen på hösten.
Studerande
Inlärare som studerar inom annan utbildning än förskoleundervisning eller grundläggande utbildning. Anmärkning: Studerande är personer som studerar på gymnasier, inom yrkesutbildningar på andra stadiet, vid högskolor och inom fritt bildningsarbete. Även vuxna som studerar inom den grundläggande utbildningen kallas studerande. I Statistikcentralens statistikföring avser begreppet studerande inlärare på andra stadiet och på högre nivå. I Statistikcentralens statistikföring förutsätts att studerandena är inskrivna vid läroanstalten.
Studierätt
Rätt att avlägga examen eller delta i utbildning eller undervisning.
Universitetsutbildning
Högskoleutbildning vid universitet. Anmärkning: Målet för utbildningen är lägre eller högre högskoleexamen eller vetenskaplig påbyggnadsexamen, dvs. licentiat- eller doktorsexamen. Även studier som inte leder till examen kan genomföras inom utbildningen.
Utbildning
Organiserad verksamhet med syfte att generera undervisningsbaserad kompetens. Anmärkning: Utbildning kan delas in i sådan som leder till examen och sådan som inte leder till examen.
Utbildning på andra stadiet
Yrkesutbildning eller gymnasieutbildning efter den grundläggande utbildningen.
Utbildning på högre nivå
Utbildning som ges vid högskola eller institut efter utbildning på andra stadiet. Anmärkning: Till utbildningen på högre nivå räknas lägsta högre nivå, lägre högskolenivå, högre högskolenivå och forskarutbildningsnivå.
Utbildning som leder till examen; formell utbildning
Med utbildning som leder till examen avses utbildning som leder till grundskolans hela lärokurs, gymnasieutbildningens hela lärokurs, studentexamen, internationell studentexamen, gymnasieexamen, grundläggande yrkesexamen, yrkesexamen, specialyrkesexamen, yrkeshögskoleexamen, högre yrkeshögskoleexamen, lägre högskoleexamen, högre högskoleexamen, licentiatexamen, doktorsexamen eller specialistveterinärexamen.
Utbildningsanordnarens och läroanstaltens ägartyp
Privat, staten, kommun, samkommun, landskapet Åland, annan
Utbildningssystem
Småbarnspedagogik, förskoleundervisning, nioårig allmänbildande grundläggande utbildning, utbildning inom fritt bildningsarbete samt utbildning efter den grundläggande utbildningen, som omfattar yrkesutbildning, gymnasieutbildning samt högskoleutbildning vid yrkeshögskolor och universitet.
Utländsk studerande
I statistiken över studerande och examina vid läroanstalterna, yrkeshögskoleutbildning och universitetsutbildning avses med utländska studerande studerande som den 20 september statistikåret är inskrivna i examensinriktad utbildning vid läroanstalterna och har ett annat medborgarskap än finskt. Till utlänningarna räknas dessutom alla de studerande för vilka uppgiften om medborgarskap saknas. Uppgifterna om utländska studerande i universitetsutbildning gäller fram till år 2001 situationen den 31 december och inkluderar dem som avlagt examen under hösten.
Yrkesexamen
Yrkesexamen som visar yrkesskicklighet som är inriktad enligt arbetslivets behov och som är mer djupgående än yrkesinriktad grundexamen eller inriktar sig på mer begränsade arbetsuppgifter.
Yrkeshögskoleexamen
Lägsta högskoleexamen vid yrkeshögskola.
Yrkeshögskoleutbildning
Högskoleutbildning vid yrkeshögskolor. Anmärkning: Målet för utbildningen är yrkeshögskoleexamen eller högre yrkeshögskoleexamen. Även studier som inte leder till examen kan genomföras inom utbildningen.
Yrkesinriktad examen
Examen för att höja och upprätthålla yrkeskompetensen samt för att visa yrkesskicklighet. Anmärkning: Yrkesinriktade examina är yrkesinriktad grundexamen, yrkesexamen och specialyrkesexamen.
Yrkesinriktad grundexamen
Yrkesinriktad examen som visar omfattande grundläggande yrkesfärdigheter för olika uppgifter inom branschen samt mer specialiserat kunnande och sådan yrkesskicklighet som arbetslivet förutsätter inom minst ett delområde som anknyter till arbetslivet.
Yrkesutbildning
Utbildning efter den grundläggande utbildningens lärokurs med syfte är att generera yrkeskompetens. Anmärkning: Inom yrkesutbildning kan man avlägga yrkesinriktade grundexamina samt yrkes- och specialyrkesexamina. Inom yrkesutbildning kan man avlägga hela examina eller delar av dem.
Årskurs
Elever i samma skede av skolgången. Anmärkning: Grundskolan indelas i årskurserna 1–9. Till grundskolan räknas också påbyggnadsundervisningen, dvs. årskurs 10.
Befogenheter (SIMS 6)
Statistiklagen (Finlex.fi) styr framställningen av statistik. I statistiklagen föreskrivs bl.a. om insamling av uppgifter, behandling av uppgifter och uppgiftsskyldighet. Vid statistikproduktionen tillämpas på behandlingen av uppgifter utöver statistiklagen också den allmänna dataskyddsförordningen, dataskyddslagen samt lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet.
Vid utarbetandet av statistik tillämpar Statistikcentralen EU:s statistikförordningar, som styr statistikbyråerna i alla EU-länder.
Mera information: Statistiklagstiftning
Lagstiftning och andra överenskommelser (SIMS 6.1)
Framställningen av statistik styrs av statistiklagen. I statistiklagen föreskrivs bl.a. om insamling av uppgifter, behandling av uppgifter och uppgiftsskyldighet. Vid statistikproduktionen tillämpas på behandlingen av uppgifter utöver statistiklagen också dataskyddslagen samt lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet.
Vid utarbetandet av statistik tillämpar Statistikcentralen EU:s statistikförordningar, som styr statistikbyråerna i alla EU-länder.
Ytterligare information: Statistiklagstiftning
Datautbyte (SIMS 6.2)
Uppgifterna i statistiken Studeranden och examina överlämnas till utbildningsförvaltningens användning.
Data i statistiken rapporteras till Unesco, OECD och Eurostat med UOE-enkäten om utbildningsstatistik och med anknytande separata enkäter.
Opiskelijat ja tutkinnot -tilaston tietoja toimitetaan vuosittain muiden tilastojen käyttöön.
Tietoja toimitetaan opetushallinnon käyttöön ja julkaistaan Vipunen-tietopalvelussa.
Källmaterial (SIMS 18.1)
Statistiken baserar sig på individbaserade studerande- och examensuppgifter (i grundutbildning fram till år 2019 enligt läroanstalt). Uppgifterna om studerande baserar sig på uppgifter som Statistikcentralen samlat in från utbildningsanordnare, ur informationsresursen KOSKI och ur datalagret VIRTA. Uppgifter om avlagda examina baserar sig på Statistikcentralens uppgifter som i huvudsak insamlats från utbildningsanordnare, ur informationsresursen KOSKI, ur datalagret VIRTA och ur studentexamensregistret. Sysselsättningsuppgifterna baserar sig på Statistikcentralens sysselsättningsstatistik, vars källmaterial utgörs av främst administrativa register och andra registerbaserade datamaterial. Materialet är ett totalmaterial.
Statistiken över förskoleundervisning och grundläggande utbildning baserade sig fram till år 2019 på direkt datainsamling från utbildningsanordnare. Sedan år 2020 genereras uppgifterna ur utbildningsförvaltningens riksomfattande informationsresurs KOSKI.
Källmaterialet för statistiken över yrkesutbildning är vad gäller utbildning som lyder under utbildningsförvaltningen den riksomfattande informationsresursen KOSKI. Vad gäller uppgifter som inte hör till utbildningsförvaltningen fås uppgifterna ur studeranderegistren vid Räddningsinstitutet, Stiftelsen Utbildning Nordkalotten och Brottspåföljdsområdets utbildningscentral samt studeranderegistren på Åland.
Uppgifterna om studerande i gymnasieutbildning baserar sig på uppgifter ur utbildningsförvaltningens informationsresurs KOSKI, dit utbildningsanordnarna överför individbaserade studerandeuppgifter, och på de uppgifter som Ålands gymnasium meddelat till Statistikcentralen. Studerande- och examensuppgifterna om EB-utbildning baserar sig på de uppgifter som läroanstalterna meddelat till Statistikcentralen. Uppgifterna om studentexamen baserar sig på det studentexamensregister som administreras av Studentexamensnämnden.
Som källmaterial för yrkeshögskoleutbildningsstatistiken används individbaserade studerande- och examensmaterial som tagits ur datalagret VIRTA.
Från och med statistikåret 2016 har också uppgifter som gäller Polisyrkeshögskolan, som lyder under inrikesministeriet, fåtts ur datalagret VIRTA. Av yrkeshögskolorna levererar enbart Högskolan på Åland sina studerande- och examensuppgifter separat.
I universitetsutbildningsstatistiken används som källmaterial individbaserade studerande- och examensmaterialsuppgifter som tagits ur det riksomfattande datalagret för högskolorna (VIRTA).
Försvarshögskolan överlämnar sina studerande- och examensuppgifter separat.
Data om annan utbildning än den som är underställd undervisningsförvaltningen fås med Statistikcentralens separata datainsamlingar från Statens ämbetsverk på Åland, Räddningsinstitutet, Brottspåföljdsområdets utbildningscentral och utbildningsstiftelsen Nordkalotten.
Frekvens för datainsamling (SIMS 18.2)
Uppgifter om förskoleundervisning och grundläggande utbildning, gymnasieutbildning och yrkesutbildning tas ur informationsresursen KOSKI en gång per statistikår. Data kompletteras med separata insamlingar en gång per år.
Studentexamensuppgifter fås från Studentexamensnämnden två gånger per år.
Uppgifter som gäller yrkeshögskoleutbildning och universitetsutbildning plockas från VIRTA-datalagret två gånger per år, studerandeuppgifterna 20.9 enligt tvärsnittsläget på hösten på statistikåret och examensuppgifter på våren efter statistikåret.
Datainsamlingsmetod (SIMS 18.3)
Opetushallinnon KOSKI-tietovaranto saadaan Tilastokeskukselle kuukausittain ja muut erillisaineistot kerran vuodessa tiedostotoimituksina.
Datavalidering (SIMS 18.4)
Materialet i statistiken Studerande och examen valideras i många faser av statistikprocessen. Under processen för databehandling säkerställs en hög kvalitet på uppgifterna om studerande och examina med flera olika statistiska kontrollprogram, med tilläggsfrågor till uppgiftslämnarna och med jämförelse med tidigare motsvarande statistik och övriga informationskällor.
Databehandling (SIMS 18.5)
I förskoleundervisningens och den grundläggande utbildningens, gymnasieutbildningens och yrkesutbildningens material granskas bland annat uppgifter som saknas, logiska fel och uppgifter som förekommer dubbelt. Data jämförs också med föregående års motsvarande data. Därtill är det nödvändigt att göra vissa korrigeringar direkt i det material som statistikförs. Korrigeringar har gjorts i KOSKI-materialet bland annat vad gäller startdatum för studierna och uppgifter om finansiering som saknats. En studerande som avlagt hela examen i en yrkesutbildning har lämnats kvar i enbart en läroanstalt. I fråga om gymnasieutbildning kan en person som avlagt studentexamen inte längre vara en studerande för gymnasiets hela lärokurs.
Vad gäller yrkeshögskolor och universitet och studerande- och examensmaterial körs kontroll- och fellistor enligt läroanstalt. Kontrollprogrammen (separata för studerande och examina) granskar uppgifterna om alla yrkeshögskolor och universitet och skapar för varje yrkeshögskola och universitet förteckningar över fel enligt nyckel och en pdf-rapport över studerande/examina per läroanstalt. Läroanstalterna returnerar uppgifter om korrigeringar enligt fellistan till Statistikcentralen och gör därtill korrigeringarna i själva informationsresursen. De uppgifter som korrigerats vid Statistikcentralen förs till materialet med ett korrigeringsprogram. Om det i uppgifterna om en läroanstalt finns påfallande många fel, kan Statistikcentralen på nytt hämta uppgifterna ur datalagret VIRTA, efter att läroanstalten korrigerat sina uppgifter där. Felkontroller körs en till gång, då korrigeringar fåtts och förts in i korrigeringsprogrammet. På så sätt granskas det att korrigeringarna har träffat rätt i materialet.
Materialen kompletteras med klassificeringar och register. Till materialen sammanslås klassificeringar från utbildningsklassificeringen och läroanstaltsregistret. Medborgarskap, hemkommun och modersmålsuppgifter hämtas för personerna ur datalagret efter att befolkningsregistret är klart. För felaktiga personbeteckningar används uppgifter som fåtts av läroanstalterna och ur befolkningsdatasystemet.
Användarnas behov (SIMS 12.1)
Tietoja käytetään muun muassa koulutuksen suunnittelussa, tutkimuksessa ja arvioinnissa.
Tilaston tietoja toimitetaan Opetushallituksen ja opetus- ja kulttuuriministeriön käyttöön, jotka julkaisevat omassa Vipunen-tilastopalvelussaan aineistoon perustuvia tietoja.
Data i statistiken rapporteras till Unesco, OECD och Eurostat med UOE-enkäten om
utbildningsstatistik och med anknytande separata enkäter.
Noggrannhet och tillförlitlighet i allmänhet (SIMS 13.1)
Brister i de uppgifter som läroanstalterna meddelat och fel i källmaterialet påverkar statistikens kvalitet. Ett fel kan uppkomma då läroanstalterna lagrar uppgifter om sina studerande i informationsresursen KOSKI eller datalagret VIRTA eller då uppgifterna tas ur informationsresursens eller datalagrets gränssnitt vid Statistikcentralen.
Andra felkällor (SIMS 13.3)
Tilastokeskus on poistanut saamastaan KOSKI-aineistosta esi- ja perusopetuksen, lukion ja ammatillisen koulutuksen opiskeluoikeuksia, jos henkilöllä on ollut samaan aikaan voimassa oleva opiskeluoikeus kahteen oppilaitokseen. Lisäksi Tilastokeskuksen rekisteriaineistoja apuna käyttäen KOSKI-aineistoon on tehty joitakin muita korjauksia muun muassa kirjoille tuloaikoihin, joissa ilmeni puutteellisuuksia.
Esiopetuksesta ja perusopetukseen valmistavan opetuksen oppilaista poistetaan tilastoaineistoista henkilö, jolla on samaan aikaan opiskeluoikeus perusopetuksessa. Mikäli henkilöllä on useampia opiskeluoikeuksia perusopetuksessa, valitaan vuosiluokkatiedoista korkein.
Lukiokoulutuksen aineistosta poistetaan opiskeluoikeus, mikäli opiskelija on suorittanut ylioppilastutkinnon ennen tilastovuoden 20.9. poikkileikkausajankohtaa.
Ammatillisen koulutuksen aineistoista tarkistetaan muun muassa puuttuvat tiedot, loogiset virheet ja kahteen kertaan esiintyvät tiedot.
Ammattikorkeakoulutuksen ja yliopistokoulutuksen aineistojen tietoihin tehdään pieniä korjauksia ohjelmallisesti, esimerkiksi oppilaitokseen kirjoille tulon päivämääriä korjataan oikeaan muotoon.
Kvalitetssäkring (SIMS 11.1)
Kvalitetsledningen förutsätter helhetsinriktad styrning av verksamheten. Riktlinjerna för europeisk statistik utgör grunden för det europeiska statistiksystemets gemensamma kvalitetssystem.
Riktlinjerna baserar sig på 16 principer som gäller statistikmyndighetens oberoende och ansvarsskyldighet samt kvaliteten på processer och uppgifter som publiceras.
Principerna överensstämmer med de principer för officiell statistik som godkänts av FN:s statistikkommission och kompletterar dem. Kvalitetskriterierna för Finlands officiella statistik är förenliga med riktlinjerna för europeisk statistik.
Mera information: Riktlinjer för europeisk statistik | Statistikcentralen och FOS-delegationens rekommendationer | Statistikcentralen
Kvalitetsbedömning (SIMS 11.2)
Kvaliteten på statistiken Studerande och examina bedöms i flera faser av statistikprocessen. Under processen för databehandling säkerställs en hög kvalitet på uppgifterna om studerande och examina med flera olika statistiska kontrollprogram och med jämförelse med tidigare motsvarande statistik och övriga informationskällor.
Aktualitet (SIMS 14.1)
Tidsperioden mellan att uppgifterna blir tillgängliga och den händelse eller det fenomen som uppgifterna beskriver.
Uppgifter om förskoleundervisning och grundläggande utbildning publiceras med tre månaders eftersläpning.
Uppgifter om gymnasie- och yrkesutbildning publiceras med fem månaders eftersläpning.
Uppgifter om yrkeshögskoleutbildning publiceras med fyra månaders eftersläpning.
Uppgifter om universitetsutbildning publiceras med fem månaders eftersläpning.
Uppgifter om alla utbildningssektorer ges ut med tio månaders eftersläpning.
Ingen eftersläpning förekommer mellan publiceringskalendern och det egentliga publiceringsdatumet.
Punktlighet (SIMS 14.2)
Ingen eftersläpning förekommer mellan publiceringskalendern och det egentliga publiceringsdatumet.
Geografisk jämförbarhet (SIMS 15.1)
I statistiken används den nationella utbildningsklassificeringen 2016, som baserar sig på Unescos klassificering International Standard Classification of Education 2011 (ISCED 2011). Statistiken är internationellt jämförbar, och omfattar hela Finland. Uppgifterna i statistiken är tillgängliga för hela Finland med alla kommunbaserade grupperingsuppgifter.
Jämförbarhet över tid (SIMS 15.2)
Den nationella utbildningsklassificeringen har genom ett avtal mellan Statistikcentralen och utbildningsförvaltningen tagits i bruk från och med statistiken för år 2016. Klassificeringen baserar sig på Unescos International Standard Classification of Education 2011 (ISCED 2011). Klassificeringen avviker från tidigare klassificeringar av utbildning (Statistikcentralens utbildningsklassificering, Utbildningsförvaltningens utbildningsklassificering 1995 och 2002).
Jämförbarheten mellan olika år påverkas av ändringar i utbildningssystemet, i klassificeringarna och i statistikföringen.
Uppgifter om studerande har producerats på varierande sätt beroende på utbildningssektorn. Individbaserad studerandedatainsamling och preliminär datainsamling som omfattar alla utbildningssektorer inleddes år 1999. Examensuppgifter är tillgängliga i examensregistret från och med år 1971.
Tidsserieuppgifter om grundskolor är tillgängliga från och med 1980-talet. Grundskoleuppgifterna är skolspecifika från och med år 1998 fram till år 2019. Från och med år 2020 produceras uppgifterna i statistiken som individbaserade uppgifter ur informationsresursen KOSKI.
Den tidsserie som gäller studerande i gymnasieutbildningen är jämförbar från och med år 2001 och den tidsserie som gäller studentexamina är jämförbar från och med år 1910. I databastabellerna för statistiken finns det jämförbara tidsserieuppgifter från och med år 2002. Äldre uppgifter finns i papperspublikationer.
Uppgifterna om år 2019 om studerande i gymnasieutbildning är inte till alla delar jämförbara med tidigare år på grund av en ändring av datakällan. Studerandeuppgifterna från år 2019 baserar sig på uppgifterna i utbildningsförvaltningens informationsresurs KOSKI. Tidigare samlade Statistikcentralen in uppgifter om studerande i gymnasieutbildningen direkt från läroanstalterna med en egen datainsamling. Vid övergångsskedet upptäcktes det att en del av läroanstalterna inte tidigare anmält alla de uppgifter som begärts i datainsamlingen på ett heltäckande sätt. Vissa läroanstalter hade tidigare låtit bli att anmäla studierätter för frånvarande studerande och studerande som eventuellt samtidigt avlade en yrkesexamen.
Uppgifter om yrkesutbildning har samlats in vid Statistikcentralen från och med början av 1970-talet. Mer omfattande tidsserieuppgifter är tillgängliga från och med år 1999 och från denna tidpunkt är uppgifterna genomgående individbaserade. Från och med år 2004 ficks uppgifter om studerande i förberedande utbildning för fristående examen för hela kalenderåret, då de tidigare var enbart från tvärsnittstidpunkten 20.9. År 2013 insamlades uppgifter om läroplansbaserad grundläggande yrkesutbildning för hela kalenderåret. Under tidigare år har uppgifterna samlats in om läget 20.9. År 2018 ingick inte läroavtalsutbildning för yrkesinriktad grundexamen i antalet studerande 20.9. Uppgiften från tvärsnittstidpunkten gäller alla andra studerande och utbildningstyper (yrkesinriktad grundexamensutbildning, yrkesexamensutbildning och specialyrkesexamensutbildning) eftersom utbildning inte längre delas in i utbildning som riktats till unga och vuxna (utbildning som förbereder för fristående examen) enligt den lag som trädde i kraft vid ingången av år 2018 (lagen om yrkesutbildning 531/2017). Antalet tvärsnittsstuderande är inte jämförbart med antalet studerande under tidigare år, eftersom data om tvärsnittstidpunkten 20.9 före år 2018 endast gällde studerande inom den läroplansbaserade grundläggande yrkesutbildningen för unga.
Från och med år 2019 framåt gäller uppgiften från tvärsnittstidpunkten alla studerande som avlägger grundexamen, oberoende av sättet att inhämta kunnande. Sätten för att inhämta kunnande utgörs av utbildning i läroanstaltsform, läroavtal och utbildningsavtal. År 2019 och 2020 var inte uppgifter om utbildningslandskap tillgängliga på omfattande sätt och därför används det landskap där läroanstalten är placerad som regional uppgift.
Yrkeshögskoleutbildning: Statistikens databastabeller innehåller jämförbara tidserieuppgifter från och med år 2002 med den nationella utbildningsklassificeringen. Äldre uppgifter finns i publikationen Läroanstaltsstatistik från och med år 1997.
Universitetsuppgifter har samlats in på summanivå (enligt universitet, fakultet och examen) från och med år 1938. Individbaserade uppgifter har samlats in från och med år 1966 ända till statistikåret 2013 direkt från läroanstalterna och från och med statistikåret 2014 från högskolornas riksomfattande datalager. Tidsserier i elektroniskt format kan levereras från och med år 1984.
Från och med år 2010 innehåller universitetsstatistiken också Försvarshögskolans uppgifter. Från och med år 2012 är nya studerande personer som för första gången börjar avlägga ifrågavarande examen vid ifrågavarande universitet. Tidigare var nya studerande de som för första gången var inskrivna vid universitet i fråga. Också andra ändringar i statistikföringen kan påverka olika års jämförbarhet. Statistikens databastabeller innehåller jämförbara tidserieuppgifter från och med år 2001 med den nationella utbildningsklassificeringen.
Gamla papperspublikationer om utbildningsstatistik har överförts till digital form till Nationalarkivets publikationsarkiv Doria.
Enhetlighet över statistikområden (SIMS 15.3)
Uppgifterna i statistiken Studerande och examina baserar sig på samma informationskällor och de har framställts genom att iaktta samma principer som Statistikcentralens övriga statistikgrenar som beskriver utbildning. Statistikgrenarna kan användas parallellt, bara man beaktar deras särdrag.
Enhetlighet med nationalräkenskaperna (SIMS 15.3.2)
KÄÄNNÖS Kansantalouden tilinpidon tuottavuustutkimuksessa käytetään tutkintorekisterin koulutusastetietoa työssäkäyntitilaston kautta.
Väestön koulutusrakennetilastoon tutkintotiedot saadaan opiskelijat ja tutkinnot -tilastosta ja muista täydennysaineistoista.
Intern enhetlighet (SIMS 15.4)
Det förekommer inte interna motstridigheter i enskilda statistikårs material inom statistiken Studerande och examina. Jämförbarheten mellan olika år påverkas dock av förändringar i utbildningssystemet, klassificeringarna och statistikföringen.
Uppgifterna om studerande i den förberedande utbildningen för fristående examen i statistiken över yrkesutbildning år 2004 ficks för hela kalenderåret, då de tidigare fåtts enbart från tvärsnittstidpunkten 20.9.
År 2013 insamlades uppgifter om läroplansbaserad grundläggande yrkesutbildning för hela kalenderåret. Under tidigare år har uppgifterna samlats in om läget 20.9.
År 2018 ingick inte läroavtalsutbildning för yrkesinriktad grundexamen i antalet studerande 20.9. Uppgiften från tvärsnittstidpunkten gäller alla andra studerande och utbildningstyper (yrkesinriktad grundexamensutbildning, yrkesexamensutbildning och specialyrkesexamensutbildning) eftersom utbildning inte längre delas in i utbildning som riktats till unga och vuxna (utbildning som förbereder för fristående examen) enligt den lag som trädde i kraft vid ingången av år 2018 (lagen om yrkesutbildning 531/2017). Antalet tvärsnittsstuderande är inte jämförbart med antalet studerande under tidigare år, eftersom data om tvärsnittstidpunkten 20.9 före år 2018 endast gällde studerande inom den läroplansbaserade grundläggande yrkesutbildningen för unga.
Från och med år 2019 framåt gäller uppgiften från tvärsnittstidpunkten alla studerande som avlägger grundexamen, oberoende av sättet att inhämta kunnande. Sätten för att inhämta kunnande utgörs av utbildning i läroanstaltsform, läroavtal och utbildningsavtal. År 2019 var inte uppgifter om utbildningslandskap tillgängliga på omfattande sätt och därför används det landskap där läroanstalten är placerad som regional uppgift.
I uppgifterna om yrkeshögskoleutbildning avses med nya studerande studerande som studerade 20.9 under statistikåret, studerande som mottagit ifrågavarande utbildning vid ifrågavarande yrkeshögskola 1.1–20.9 och de som för förstag gången anmält sig som närvarande eller frånvarande.
En ny studerande i yrkeshögskoleutbildningen var fram till år 2001 en studerande som för första gången skrivit sig in som närvarande.
I universitetsutbildningsuppgifterna från år 2002 och framåt beskriver studerandeuppgifterna läget per 20.9. Tidigare års uppgifter beskriver läget per 31.12. Därför är uppgifter från år 2002 och därefter inte helt jämförbara med tidigare års uppgifter.
Från och med år 2012 avses med nya universitetsstuderande de som inlett universitetsutbildning, studerar 20.9 och vars studierätt börjat för nuvarande examen vid universitetet i fråga. Tidigare utgjordes nya studerande av studerande som för första gången var inskrivna vid universitet i fråga för lägre eller högre högskoleexamen, inom vilken utbildning som helst och som studerade 20.9. Fram till år 2001 var en ny studerande i universitetsutbildning en studerande som under kalenderåret inlett utbildning vid universitet i fråga.
Publiceringskalender (SIMS 8.1)
Statistikcentralen publicerar nya statistiska uppgifter vardagar kl. 8.00 i sin webbtjänst. Tidpunkterna för offentliggörande av statistik anges på förhand i publiceringskalendern som finns i webbtjänsten. Uppgifterna är offentliga efter att de har uppdaterats i webbtjänsten.
Mera information: Statistikcentralens principer för offentliggörande av statistik
Tillgång till publiceringskalendern (SIMS 8.2)
Användarnas tillgång (SIMS 8.3)
Uppgifterna publiceras samtidigt för alla användare. Innan statistiska uppgifter publiceras får de behandlas och lämnas ut bara av de personer vid Statistikcentralen som deltar i framställningen av statistiken eller som behöver uppgifterna i statistiken i fråga i sitt eget arbete innan de publiceras.
Mera information: Principer för publicering av statistik
Statistikcentralen är producent till materialet och äger upphovsrätten om inte annat anges i anslutning till produkten, uppgiften eller tjänsten. Användarvillkor för statistiska uppgifter.
Publiceringsfrekvens (SIMS 9)
Uppgifterna i statistiken Studerande och examina publiceras flera gånger om året. Uppgifterna om förskoleundervisning och grundläggande utbildning samt uppgifterna om yrkeshögskoleutbildning publiceras i april, uppgifterna om universitetsutbildning och uppgifterna om gymnasieutbildning och yrkesinriktad utbildning i maj och uppgifter om alla utbildningssektorer i oktober på Statistikcentralens webbplats.
Statistiskt offentliggörande (SIMS 10.1)
Ett meddelande publiceras årligen på statistikens webbsida.
Webbdatabas (SIMS 10.3)
Statistikens databastabeller finns i Statistikcentralens databas StatFin.
Statistiska tabeller som baseras på tidigare använda klassificeringar finns i arkivdatabasen (uppgifterna om yrkesutbildning finns i arkivet för statistik över yrkesutbildning).
Tillgänglighet av mikrodata (SIMS 10.4)
käännös
Annan datadistribution (SIMS 10.5)
Aineistosta on mahdollista tehdä tilauksesta maksullisia erityisselvityksiä Tilastokeskuksen tietopalvelun kautta.
Dokumentering av metoder (SIMS 10.6)
käännös
Opiskelijat ja tutkinnot -tilaston aineistot ovat hallinnollisiin rekistereihin pohjautuvia kokonaisaineistoja.
Esi- ja perusopetuksen tilastoinnissa siirryttiin tilastovuodesta 2020 lähtien hyödyntämään Opetushallituksen KOSKI-tietovarannon tietoja. Lukiokoulutuksen ja ammatillisen koulutuksen tilastoinnissa KOSKI-tietovarannon käyttöön siirryttiin tilastovuonna 2019. Tietoja täydennetään erillisillä tiedonkeruilla oppilaitoksista, jotka eivät kuulu KOSKI-tietovarannon käyttäjiin. Ennen KOSKI-tietovarannon käyttöä on tiedot kerätty Tilastokeskuksen omilla tiedonkeruilla suoraan oppilaitoksista.
Ammattikorkeakoulutuksen tutkintotiedot tilastovuodesta 2014 alkaen, ja opiskelijatiedot tilastovuodesta 2015 lähtien, on saatu korkeakoulujen valtakunnallisen tietovarannon (VIRTA) kautta. Yliopistokoulutuksen tiedot on tilastovuodesta 2014 lähtien saatu korkeakoulujen valtakunnallisen tietovarannon (VIRTA) kautta. Tietoja täydennetään erillisillä tiedonkeruilla korkeakouluista, jotka eivät kuulu VIRTA-tietovarantoon. Ennen VIRTA-tietovarannon käyttöä on tiedot kerätty Tilastokeskuksen omilla tiedonkeruilla suoraan oppilaitoksista
Principer för dataskydd (SIMS 7.1)
Dataskyddet för uppgifter som samlats in för statistiska ändamål garanteras. Framställningen av statistik styrs av statistiklagen. Vid behandlingen av personuppgifter tillämpas EU:s allmänna dataskyddsförordning och den finska dataskyddslagen parallellt. Bestämmelser om hemlighållande av uppgifter som samlats in för statistiska ändamål finns i offentlighetslagen.
Uppgifterna behandlas endast av personer som behöver dem i sitt arbete. Användningen av uppgifter är begränsad genom användarbehörigheter. Alla som hör till Statistikcentralens personal har undertecknat ett sekretessavtal där de förbinder sig att hemlighålla uppgifter som enligt statistiklagen eller lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet föreskrivs som sekretessbelagda.
Mera information: Dataskydd | Statistikcentralen (stat.fi)
Dataskydd och datasäkerhet vid behandling av uppgifter (SIMS 7.2)
I baspublikationerna av statistiken följs Statistikcentralens officiella skyddsanvisningar för personuppgifter i tabellformat, vilka baserar sig på statistiketiska principer och lagstiftning. Ett centralt rättesnöre i dataskyddet är att undvika att publicera statistikuppgifter i ett format där enskilda personer kan identifieras. Utbildningsanordnarnas och läroinrättningarnas uppgifter om studerande och examina är i övrigt offentliga, eftersom de utbildningar som anordnas finansieras eller övervakas av offentliga myndigheter (12 § i statistiklagen).
Databastabellerna är i högre grad av standardformat och informationsinnehållet är precisare än i publikationstabeller. Bakgrundsvariablerna är vanligen precisare än i publiceringstabellerna. Som dataskyddsmetod har klassificeringens exakthet reducerats redan när tabellerna planerats; databastabeller publiceras inte med de mest precisa variablerna, av dataskyddsorsaker. I informationstjänster som baserar sig på statistiken Studerande och examina följs de principer som fastställs i ett dokument med dataskyddsanvisningar för baspublikationer inom statistiken Studerande och examina. Vid informationstjänstuppdrag ska man dock beakta särdragen i enskilda uppdrag och särskilt hur små observationsmängder och (eventuellt) noggrannare bakgrundsvariabler påverkar dataskyddet. Om en informationstjänsttabell innehåller variabler som definieras som känsliga, bland annat medborgarskap eller huvudsaklig verksamhet, har man på motsvarande sätt reducerat klassificeringarnas exakthet i fråga om övriga variabler, bland annat regionala uppgifter. Alternativt överlåts läroinrättningsspecifika uppgifter om utlänningars medborgarskap på kontinentnivå och uppgifter om modersmål enligt indelningen finska-svenska-övrigt. Om variablernas exakthet inte reduceras, kan tröskelvärdesregeln användas.