Arbetskraftsundersökning: dokumentation för statistiken
I dokumentationen av statistiken beskrivs hur statistiken har framställts och vilka metoder som har använts vid framställningen. Uppgifterna hjälper till att tolka siffrorna i statistiken samt att bedöma deras tillförlitlighet och jämförbarhet. Kvalitetsrapporten baserar sig på EU:s SIMS-modell. I dokumentationen finns också ändringsmeddelanden som beskriver ändringar i statistiken samt eventuella preciserande metodbeskrivningar.
Om du letar efter statistikuppgifter om denna statistik, gå till statistikens sida: Arbetskraftsundersökning
Kvalitetsrapport
Allmän beskrivning av statistiken (SIMS 3.1)
Arbetskraftsundersökningen är en statistikgren som beskriver den 15–89-åriga befolkningens deltagande på arbetsmarknaden månadsvis, kvartalsvis och årsvis. Uppgifterna samlas in med en urvalsundersökning. Månads- och kvartalsuppgifter publiceras om åldersgruppen 15–74 år. Datainnehållet baserar sig på en EU-förordning.
Sektortäckning (SIMS 3.3)
Utifrån data som uppgiftslämnarna i arbetskraftsundersökningen gett skapas en bild av verksamheten hos hela Finlands befolkning i åldern 15–74 år på arbetsmarknaden under en veckas tid på månads-, kvartals- och årsnivå och av befolkning i åldern 15–89 år endast årligen.
Statistisk enhet (SIMS 3.5)
I arbetskraftsundersökningen är den statistiska enheten en person.
Statistikens population (SIMS 3.6)
Statistiken baseras på urvalsmaterial som insamlas varje månad genom intervjuer. Populationen i arbetskraftsundersökningen består av personer i åldern 15–89 år som bor stadigvarande i Finland. Populationen omfattar även personer som vistas utomlands tillfälligt (kortare tid än ett år) samt utlänningar som är registrerade i Finlands befolkningsdatasystem och som vistas åtminstone ett år i Finland.
I undersökningen fastställs åldern enligt den verkliga åldern vid intervjutidpunkten. Därför ingår en 14-åring i urvalet, men hen tas med först när hen fyllt 15 år. På motsvarande sätt utelämnas 90 år fyllda personer från undersökningen.
Urvalet för arbetskraftsundersökningen tas ut två gånger per år som ett stratifierat systematiskt urval ur Statistikcentralens befolkningsdatabas som grundar sig på det centrala befolkningsregistret. Som stratum används NUTS1-indelningen: Fastlandsfinland (15–74 år) och landskapet Åland (15–74 år) och 74–89 år åldersgrupp. Av Ålands befolkning tas ett dubbelt urval i relation till befolkningsandelen. Urvalsramen har sorterats i stratum enligt hemortsbeteckningen, det vill säga urvalet indelas geografiskt, likaså populationen (geografiskt självviktande urval). Till halvårsurvalet tas totalt 15 600 personer:
• Fastlandsfinland: 14 800
• Åland: 200
Halvårsurvalet delas jämnt i månadsurval. I varje månads urval ingår ungefär 12 500 personer, i medeltal ungefär var 370:e person i populationen.
I största delen av Europas länder baseras den datainsamling som görs för en arbetskraftsundersökning på ett hushållsurval, vilket innebär att man samtidigt intervjuar hushållets alla medlemmar som bor på en viss adress. Utöver Finland är urvalet individbaserat endast i Sverige, Danmark och Schweiz, det vill säga endast en person som upptagits i urvalet intervjuas. Enligt EU:s förordning krävs också data om hushållet, och i Finland löses det här genom att man nyttjar panelegenskapen i arbetskraftsundersökningen.
Referensområde (SIMS 3.7)
Referensområde för arbetskraftsundersökningen är hela Finland. Data kan genereras med indelning enligt regionförvaltningsverk (RFV), närings-, trafik- och miljöcentral (NTM-central) samt landskap.
Tidstäckning (SIMS 3.8)
Enhetliga tidsserier i enlighet med den internationella arbetsorganisationen ILO:s definitioner finns tillgängliga på webbplatsen sedan år 1989.
Måttenhet (SIMS 4)
Måttenheter i arbetskraftsundersökningen är antalet personer (1000 personer) och antalet arbetstimmar (1000 timmar).
Referensperiod (SIMS 5)
Merparten av frågorna i arbetskraftsundersökningen gäller en vecka under undersökningsmånaden. Data samlas genom att fråga alla som intervjuas vad de gjort under veckan i fråga. I datainsamlingen för arbetskraftsundersökningen används en fortlöpande undersökningsvecka. Det här innebär att årets alla veckor är representerade i undersökningen och urvalet fördelas jämnt på alla veckor.
Kvartals- och årsresultaten är medelvärden av månadsresultaten, det vill säga de beskriver situationen under en ”genomsnittlig” vecka under undersökningsperioden. Data som gäller arbetsinsatsen är summan av resultaten under perioderna.
Begrepp och definitioner (SIMS 3.4)
Andelen unga som inte arbetar, studerar eller fullgör värnplikt
Definitionen i Statistikcentralens arbetskraftsundersökning "andelen unga som inte arbetar, studerar eller fullgör värnplikt" beskriver andelen unga i åldern 15-24 år som inte arbetar, studerar för examen, deltar i kursutbildning eller är beväring eller i civiltjänst av hela åldersgruppen. Siffran i Statistikcentralens arbetskraftsundersökning avviker något från det nästan motsvarande måttet NEET-tal (NEET rate) som Eurostat använder. NEET är en förkortning av definitionen "Not in Employment, Education or Training", dvs. inte i arbete, utbildning som leder till examen eller kursutbildning. Siffran som Eurostat publicerar baserar sig på ett material där unga som är beväringar eller i civiltjänst inte ingår i populationen.
Arbetade timmar per år
Antalet arbetade timmar per år är summan av alla sysselsattas arbetade timmar, dvs. den faktiska arbetsinsatsen, och de beräknas på basis av utförd veckoarbetstid. Arbetade timmar omfattar timmar i huvud- och bisyssla samt övertidstimmar med och utan lön. Arbetade timmar kan också beräknas per månad och kvartal.
Arbetsgivarföretagare
Företagare som har anställd arbetskraft.
Arbetsgivarsektorn
Sysselsatta klassificeras efter arbetsgivare till offentlig eller privat sektor. Den offentliga sektorn indelas vidare i staten och kommuner. Arbetsgivarsektorn definieras enligt företagsregistrets uppgifter om arbetsplats eller företag. Klassificeringen av arbetsgivarsektorn baserar sig på den officiella sektorindelningen 2012.
Arbetskraft
Till arbetskraften hör personer som under referensveckan hörde till kategorin sysselsatta eller kategorin arbetslösa.
Arbetslös
Arbetslösa är personer som under undersökningsveckan är utan arbete (var inte i lönearbete eller arbetade inte som företagare) och under de senaste fyra veckorna aktivt har sökt arbete som löntagare eller företagare, och som skulle kunna börja arbeta inom två veckor. Också personer som är utan arbete och väntar på att börja ett avtalat arbete inom tre månader räknas som arbetslösa, om de skulle kunna börja arbetet inom två veckor. Som arbetslösa räknas även personer som är permitterade tills vidare och som uppfyller ovanstående kriterier.
Arbetsnärvarograd
Den procentuella andelen personer i arbete i relation till det totala antalet sysselsatta.
Avtalsenlig veckoarbetstid
Löntagares avtalsenliga veckoarbetstid baserar sig på ett skriftligt eller muntligt arbetsavtal. Arbetstiden kan också vara fastställd i ett allmänt kollektivavtal. Om det minsta antalet timmar anges i arbetsavtalet, avser man med detta avtalsenlig veckoarbetstid. Om en person har årsarbetstid, totalarbetstid, nolltimmesavtal, ackords- eller provisionsarbete, anses personen inte ha avtalsenlig veckoarbetstid.
Bakgrundsland
Statistikcentralen har under år 2012 infört en ny klassificering efter härkomst. En liknande klassificering används redan i de övriga nordiska länderna. Härkomst och bakgrundsland bestäms utgående från uppgiften om födelseland för en persons föräldrar. Med hjälp av klassificeringen efter härkomst är det lätt att särskilja utrikes födda och inrikes födda personer med utländsk bakgrund. Uppgifter om personer som dött före år 1964 har inte förts in i Myndighetens för digitalisering och befolkningsdata befolkningsdatasystem. I Finlands befolkning ingår något under 900 000 personer födda i Finland, vars båda föräldrar har okänt födelseland, eftersom dessa personers föräldrar var döda innan befolkningsdatasystemet grundades. Då uppgifter saknas om föräldrar till personer som är födda i Finland före år 1970 har man slutit sig till att de är av finländsk bakgrund, om de talar ett inhemskt språk som sitt modersmål (finska, svenska, samiska). Även alla personer som har minst en förälder som är född i Finland är av finländsk bakgrund. Alla personer som är av finländsk bakgrund har Finland som bakgrundsland. De personer vars enda kända förälder eller båda föräldrar är födda utomlands är av utländsk bakgrund. Av utländsk bakgrund är också utrikes födda personer med föräldrar om vilka det inte finns uppgifter i befolkningsdatasystemet. Man har slutit sig till att personer som är födda i Finland före år 1970 och som talar ett främmande språk som modersmål är av utländsk bakgrund liksom också personer som är födda i Finland år 1970 eller efter det, om det inte finns uppgifter om någondera föräldern i befolkningsdatasystemet. Om personens båda föräldrar är utrikes födda är bakgrundslandet i första hand det land där den biologiska modern är född. Om det bara finns uppgift om den utrikes födda fadern, är bakgrundslandet det land där fadern är född. Om det inte finns uppgifter om någondera förälderns födelseland, är utrikes födda personers bakgrundsland personens eget födelseland. I sådana fall där det inte finns uppgifter om föräldrarna till inrikes födda personer och då man slutit sig till att personerna är med utländsk bakgrund är bakgrundslandet okänt. I fråga om barn som är adopterade från utlandet jämställs adoptivföräldrar med biologiska föräldrar. På så sätt betraktas barn som adopterats från utlandet av personer födda i Finland som barn med finländsk bakgrund och deras bakgrundsland är sålunda Finland.
Bisyssla
Arbete som en löntagare eller företagare utför vid sidan av huvudsysslan. Bisyssla är det arbete som personen använder mindre tid till jämfört med huvudsysslan. En särskiljning av huvudsyssla och bisyssla baserar sig på svarspersonens egen uppgift.
Deltidsarbete
Som personer som utför deltidsarbete klassificeras löntagare och företagare som uppger att de arbetar deltid på sin huvudarbetsplats. Definitionen baserar sig inte på timgränser, utan på svarspersonens egen uppfattning om arbetets deltid.
Ej i arbetskraften
Med 'ej i arbetskraften' avses personer som under undersökningsveckan inte var sysselsatta eller arbetslösa. För kategorin 'ej i arbetskraften' kan även beteckningen 'utanför arbetskraften' användas.
Ensamföretagare
Företagare eller yrkesutövare utan avlönad arbetskraft.
Finländsk bakgrund
Alla personer som har minst en förälder som är född i Finland är av finländsk bakgrund. Då uppgifter saknas om föräldrar till personer som är födda i Finland före år 1970 har man slutit sig till att de är av finländsk bakgrund, om de talar ett inhemskt språk som sitt modersmål (finska, svenska, samiska). Alla personer som är av finländsk bakgrund har Finland som bakgrundsland. I fråga om barn som är adopterade från utlandet jämställs adoptivföräldrar med biologiska föräldrar. På så sätt betraktas barn som adopterats från utlandet av personer födda i Finland som barn med finländsk bakgrund och deras bakgrundsland är sålunda Finland.
Företagare
Som företagare räknas personer som bedriver ekonomisk verksamhet för egen räkning och på eget ansvar. Företagare kan vara arbetsgivarföretagare eller ensamföretagare såsom yrkesutövare eller frilansare. Personer, som är verksamma i ett aktiebolag och som ensamma eller tillsammans med sina familjer äger minst hälften av företaget, räknas som företagare.
Företagarfamiljemedlem
En person som arbetar utan lön i ett företag eller på en gård som ägs av en familjemedlem.
Heltidsarbete
Som personer som utför heltidsarbete klassificeras löntagare och företagare som uppger att de arbetar heltid på sin huvudarbetsplats. Definitionen baserar sig inte på timgränser, utan på svarspersonens egen uppfattning om arbetets heltid.
Huvudsyssla
En huvudsyssla är en sysselsatts enda eller huvudsakliga arbete. Om den sysselsatta har flera arbeten, är huvudsysslan den som personen använder mest tid till. En särskiljning av huvudsyssla och bisyssla baserar sig på svarspersonens egen uppgift.
Hyrt arbete
Anställningsförhållande där löntagaren arbetar genom ett företag som förmedlar eller hyr ut arbetskraft.
Härkomst och bakgrundsland
Statistikcentralen har under år 2012 infört en ny klassificering efter härkomst. En liknande klassificering används redan i de övriga nordiska länderna. Härkomst och bakgrundsland bestäms utgående från uppgiften om födelseland för en persons föräldrar. Med hjälp av klassificeringen efter härkomst är det lätt att särskilja utrikes födda och inrikes födda personer med utländsk bakgrund. Uppgifter om personer som dött före år 1964 har inte förts in i Befolkningsregistercentralens befolkningsdatasystem. I Finlands befolkning ingår något under 900 000 personer födda i Finland, vars båda föräldrar har okänt födelseland, eftersom dessa personers föräldrar var döda innan befolkningsdatasystemet grundades. Då uppgifter saknas om föräldrar till personer som är födda i Finland före år 1970 har man slutit sig till att de är av finländsk bakgrund, om de talar ett inhemskt språk som sitt modersmål (finska, svenska, samiska). Även alla personer som har minst en förälder som är född i Finland är av finländsk bakgrund. Alla personer som är av finländsk bakgrund har Finland som bakgrundsland. De personer vars enda kända förälder eller båda föräldrar är födda utomlands är av utländsk bakgrund. Av utländsk bakgrund är också utrikes födda personer med föräldrar om vilka det inte finns uppgifter i befolkningsdatasystemet. Man har slutit sig till att personer som är födda i Finland före år 1970 och som talar ett främmande språk som modersmål är av utländsk bakgrund liksom också personer som är födda i Finland år 1970 eller efter det, om det inte finns uppgifter om någondera föräldern i befolkningsdatasystemet. Om personens båda föräldrar är utrikes födda är bakgrundslandet i första hand det land där den biologiska modern är född. Om det bara finns uppgift om den utrikes födda fadern, är bakgrundslandet det land där fadern är född. Om det inte finns uppgifter om någondera förälderns födelseland, är utrikes födda personers bakgrundsland personens eget födelseland. I sådana fall där det inte finns uppgifter om föräldrarna till inrikes födda personer och då man slutit sig till att personerna är med utländsk bakgrund är bakgrundslandet okänt. I fråga om barn som är adopterade från utlandet jämställs adoptivföräldrar med biologiska föräldrar. På så sätt betraktas barn som adopterats från utlandet av personer födda i Finland som barn med finländsk bakgrund och deras bakgrundsland är sålunda Finland.
I arbete/ej i arbete
Sysselsatta klassificeras som i arbete, om de arbetade en dag eller mer under undersökningsveckan. Sysselsatta klassificeras som ej i arbete, om de var tillfälligt frånvarande från arbetet under hela undersökningsveckan t.ex. på grund av semester, sjukdom eller permittering.
Icke-sysselsatt
Icke-sysselsatt är en person som är arbetslös eller utanför arbetskraften.
Kvällsarbete
Kvällsarbete är arbete som utförs mellan klockan 18 och 23.
Långtidsarbetslös
En långtidsarbetslös är en person som varit arbetslös utan avbrott i 12 månader eller längre.
Löntagare
En löntagare är en person som utför arbete mot lön eller arvode. Löntagarna indelas i arbetare och tjänstemän.
Medborgarskap
Med medborgarskap avses ett rättsligt band mellan individen och staten som definierar förhållandet mellan individen och staten samt deras inbördes rättigheter och skyldigheter. Vanligen är medborgarskap något man förvärvar vid födseln, men den kan ändras via flyttning till ett annat land. Barnet får vid födseln finskt medborgarskap enligt härstamningsprincipen, om barnets mor är finsk medborgare eller barnets far är finsk medborgare och gift med barnets mor. Ett adoptivbarn under 12 år, av vars adoptivföräldrar åtminstone den ena är finsk medborgare, förvärvar finskt medborgarskap automatiskt på grundval av adoptionen räknat från den tidpunkt då adoptionen blev giltig i Finland. En person kan också vara medborgare i flera länder (se medborgarskapslagen 359/2003). Om en person är medborgare i två länder, av vilka det ena är Finland, ingår han eller hon i statistiken som finsk medborgare. Om en utländsk medborgare som bor i Finland har medborgarskap i flera andra länder, ingår han eller hon i statistiken som medborgare i det land som utfärdat det pass med vilket han eller hon kommit till Finland.
Nattarbete
Nattarbete är arbete som utförs mellan klockan 23 och 06.
Normal veckoarbetstid
Den sysselsattas normala veckoarbetstid är den normala eller genomsnittliga arbetstiden per vecka i huvudsysslan. För löntagare inräknas i normal arbetstid avlönat och oavlönat övertidsarbete som blivit praxis. Frånvaro, såsom semestrar eller sjukfrånvaro, inverkar inte på den normala arbetstiden.
Näringsgren
Näringsgrenen för den sysselsattas huvud- och bisyssla bestäms enligt näringsgrenen för arbetsgivarens arbetsställe eller det egna företaget. Vid bestämningen av näringsgren används Statistikcentralens näringsgrensindelning.
Offentliga sektorn
Den offentliga sektorn omfattar staten och kommunerna. Statssektorn omfattar staten, universiteten, Folkpensionsanstalten, statens affärsverk och socialskyddsfonderna. Kommunerna och samkommunerna omfattar kommunförvaltningen, det kommunala skolväsendet, kommunernas och samkommunernas serviceinrättningar och arbetsställen som inte har bolagsform, såsom hälsocentraler, sjukhus, daghem samt kommunernas och samkommunernas affärsverk.
Permitterad
En person definieras i arbetskraftsundersökningen som permitterad, om han eller hon har varit helt frånvarande från arbetet (också bisyssla) under undersökningsveckan och i intervjun anger permittering som orsak till frånvaron. Personen kan vara permitterad antingen för viss tid eller tills vidare. En permitterad kan antingen definieras som sysselsatt, arbetslös eller utanför arbetskraften (beskrivs närmare i metodbeskrivningen http://tilastokeskus.fi/til/tyti/tyti_2013-08-20_men_006_sv.html).
Privata sektorn
Den privata sektorn omfattar bolag, också bolag med statlig majoritet eller bolag ägda av kommunen, företag, stiftelser, andelslag eller föreningar, självständiga företagare och yrkesutövare samt privatpersoner som fungerar som arbetsgivare. Till den privata sektorn räknas också icke-vinstsyftande organisationer som t.ex. kyrkan och församlingarna.
Relativt arbetskraftstal
Procentandelen personer som hör till arbetskraften av befolkningen i samma ålder.
Relativt arbetslöshetstal
Det relativa arbetslöshetstalet är procentandelen arbetslösa av arbetskraften i samma ålder, dvs. av sysselsatta och arbetslösa.
Relativt bisysslotal
Procentandelen sysselsatta som utförde bisyssla under undersökningsveckan av alla sysselsatta.
Relativt sysselsättningstal
Det relativa sysselsättningstalet är procentandelen sysselsatta av befolkningen i samma ålder.
Relativt övertidstal
Procentandelen löntagare som arbetade övertid med lön under undersökningsveckan av alla sysselsatta.
Sjukdag
En sjukdag är en frånvarodag från huvudsysslan under undersökningsveckan, som beror på den sysselsattas egen sjukdom eller olycka. Också halva dagar räknas med.
Skiftarbete
Skiftarbete är arbete där skiften avlöser varandra regelbundet och växlar vid på förhand överenskomna tidpunkter. Om personer arbetar regelbundet bara ett visst skift, t.ex. nattskift, räknas de inte som skiftarbetare.
Socioekonomisk ställning
Löntagarna klassificeras efter socioekonomisk ställning som högre och lägre tjänstemän samt arbetare. Företagare kan klassificeras som arbetsgivarföretagare, ensamföretagare och företagarfamiljemedlemmar. I klassificeringen används Statistikcentralens klassificering av socioekonomisk ställning.
Sysselsatt
En sysselsatt är en person som under referensveckan har arbetat i minst en timme för att få lön eller företagarinkomst eller som har arbetat utan lön i ett företag eller på en gård som ägs av en familjemedlem. Också en person som tillfälligt varit frånvarande från arbetet under referensveckan räknas som sysselsatt, om orsaken är moderskaps- eller faderskapsledighet, föräldraledighet, egen sjukdom, semester eller arbetstidsarrangemang eller om frånvaron från arbetet på grund av annan orsak varar högst tre månader.
Utförd veckoarbetstid
Utförd veckoarbetstid är det antal arbetstimmar som en löntagare, företagare eller företagarfamiljemedlem som arbetat under undersökningsveckan utfört under undersökningsveckan. Den utförda veckoarbetstiden frågas separat för huvud- och bisysslan. Den omfattar också övertidstimmar med eller utan lön. Å andra sidan förkortas den utförda veckoarbetstiden av semestrar, söckenhelger och frånvaro av annan orsak (t.ex. sjukdom).
Utförd årsarbetstid
Utförd årsarbetstid är ett kalkylmässigt begrepp, som fås genom att dividera de arbetstimmar som alla sysselsatta utfört under ett år med årsgenomsnittet för antalet sysselsatta. På så vis får man den genomsnittliga årsarbetstiden per sysselsatt. Den utförda årsarbetstiden kan beräknas separat också för löntagare.
Utländsk bakgrund
De personer vars enda kända förälder eller båda föräldrar är födda utomlands är av utländsk bakgrund. Av utländsk bakgrund är också utrikes födda personer med föräldrar om vilka det inte finns uppgifter i befolkningsdatasystemet. Man har slutit sig till att personer som är födda i Finland före år 1970 och som talar ett främmande språk som modersmål är av utländsk bakgrund liksom också personer som är födda i Finland år 1970 eller efter det, om det inte finns uppgifter om någondera föräldern i befolkningsdatasystemet. Personer som har något annat modersmål än finska, svenska eller samiska räknas som personer med främmande språk som modersmål.
Visstidsjobb
Till visstidsanställda räknas löntagare med ett arbetsavtal som ingåtts på viss tid eller för den tid det tar att utföra ett bestämt arbete.
Yrke
Yrkesuppgiften baserar sig i arbetskraftsundersökningen på den intervjuades egen utsago. Den sysselsattas yrke bestäms enligt yrket för huvudsysslan. Den arbetslösas yrke bestäms enligt situationen före arbetslösheten. I arbetskraftsundersökningen klassificeras yrket enligt de yrkesklassificeringar som Statistikcentralen använder.
Yrkesställning
Yrkesställningen klassificerar de sysselsatta i grupperna personer i avlönat arbete, dvs. löntagare, samt i företagare och företagarfamiljemedlemmar. Företagare kan vidare klassificeras som ensamföretagare och arbetsgivarföretagare. Den arbetslösas yrkesställning bestäms enligt det yrke som personen utövade före arbetslösheten.
Årsarbetstid
Se utförd årsarbetstid.
Övertid
Övertid är arbete som löntagare utför i huvudsysslan utöver den avtalsenliga arbetstiden. Övertid kan vara antingen med eller utan lön. Övertid med lön ersättas i form av pengar eller ledighet.
Befogenheter (SIMS 6)
Statistiklagen (Finlex.fi) styr framställningen av statistik. I statistiklagen föreskrivs bl.a. om insamling av uppgifter, behandling av uppgifter och uppgiftsskyldighet. Vid statistikproduktionen tillämpas på behandlingen av uppgifter utöver statistiklagen också den allmänna dataskyddsförordningen, dataskyddslagen samt lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet.
Vid utarbetandet av statistik tillämpar Statistikcentralen EU:s statistikförordningar, som styr statistikbyråerna i alla EU-länder.
Mera information: Statistiklagstiftning
Lagstiftning och andra överenskommelser (SIMS 6.1)
Framställningen av statistik styrs av statistiklagen. I statistiklagen föreskrivs bl.a. om insamling av uppgifter, behandling av uppgifter och uppgiftsskyldighet. Vid statistikproduktionen tillämpas på behandlingen av uppgifter utöver statistiklagen också dataskyddslagen samt lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet.
Vid utarbetandet av statistik tillämpar Statistikcentralen EU:s statistikförordningar, som styr statistikbyråerna i alla EU-länder.
Ytterligare information: Statistiklagstiftning
Datautbyte (SIMS 6.2)
Månadsdata från arbetskraftsundersökningen sänds till Eurostat före publiceringsdatumet och kvartalsmaterialet med omkring 3 månaders fördröjning från slutet av den sista månaden i kvartalet ifråga. Eurostat publicerar datan på sin egen webbplats.
Arbetskraftsundersökningens kvartalsdata används i Statistikcentralens nationalräkenskaper.
Källmaterial (SIMS 18.1)
Statistiken baseras på urvalsmaterial som insamlas varje månad genom intervjuer. Det månatliga urvalet består av omkring 12 500 personer och uppgifterna samlas in genom datorstödda telefonintervjuer. Samma uppgiftslämnare intervjuas totalt fem gånger.
Frekvens för datainsamling (SIMS 18.2)
Statistiken Arbetskraftsundersökningen baseras på en fortlöpande datainsamling, där alla årets veckor är undersökningsveckor.
Datainsamlingsmetod (SIMS 18.3)
Statistikcentralens intervjuare samlar in data för arbetskraftsundersökningen med datorassisterade telefonintervjuer och från 2021 och framåt med ett online frågeformulär. Språket är enligt uppgiftslämnarens val antingen svenska, finska eller engelska (sedan statistikåret 2014). För intervjuerna svarar Statistikcentralens enhet Datainsamling.
Intervjun görs i huvudsak med intervjupersonen. Om intervjupersonen inte kan intervjuas, stävar man efter att ställa frågorna till en så kallad ersättande intervjuperson. Som ersättande intervjuperson kan fungera den intervjuades make/maka/sambo, föräldrar eller barn som fyllt 15 år eller en syster/bror. Dessa ska bo i samma hushåll som den intervjuade.
I datainsamlingen för arbetskraftsundersökningen används en fortlöpande undersökningsvecka. Det här betyder att intervjuerna fördelas jämnt mellan årets alla veckor. Frågorna på blanketten i arbetskraftsundersökningen gäller i huvudsak en specifik undersökningsvecka. I en del frågor används som referenstidpunkt de fyra senaste veckorna (till exempel kvälls-, natt- och veckoslutsarbete, utbildningsfrågor). Med hjälp av frågorna på blanketten kartläggs vad uppgiftslämnaren gjort under undersökningsveckan. Uppgiftslämnarens ställning på arbetsmarknaden fastställs utifrån flera olika frågor.
Undersökningen är en panelundersökning, där samma person intervjuas fem gånger. Intervjuerna görs var 3:e månad, utom den fjärde intervjun, som görs 6 månader efter den tredje intervjun. Mellan den första och sista intervjun är det 15 månader. Urvalet i en undersökningsmånad består av fem rotationsgrupper, som upptagits i undersökningen vid olika tider. Urvalet byts ut gradvis så att olika personer är i tur att svara under tre varandra påföljande månader. 3/5 av uppgiftslämnarna är de samma under påföljande kvartal. Överlappningen i urvalen för påföljande år är 2/5. Uppgifterna samlas in för årets alla veckor.
I största delen av Europas länder baseras den datainsamling som görs för en arbetskraftsundersökning på ett hushållsurval, vilket innebär att man samtidigt intervjuar hushållets alla medlemmar som bor på en viss adress. Utöver Finland är urvalet individbaserat endast i Sverige, Danmark och Schweiz, det vill säga endast en person som upptagits i urvalet intervjuas. Enligt EU:s förordning krävs också data om hushållet, och i Finland löses det här genom att man nyttjar panelegenskapen i arbetskraftsundersökningen.
Intervjun tog i snitt ungefär 3–5 minuter. Statistikcentralens intervjuare samlar in uppgifterna med hjälp av datorstödda telefonintervjuer. År 2021 intervjuades omkring 76 000 personer för arbetskraftsundersökningen. Svarsandelen i undersökningen var i snitt 52 procent.
Datavalidering (SIMS 18.4)
Svarsmaterialet och även det slutliga materialet granskas vid upprättandet och rapporteringen. Största delen av granskningen av svarsmaterialet har programmerats till frågeblanketten i applikationen Blaise. Programmet har kontroller för tillåtna värden i svarsdata samt kontroller av logiken. I behandlingsfasen kodas näringsgrens- och yrkeskoder som saknas eller är felaktiga med hjälp av övrig svarsdata. Också okända arbetstimmar imputeras.
Kvaliteten på de statistikuppgifter som publiceras säkerställs bland annat med bortfallsgranskning, med jämförelse med UF-centrets uppgifter och resultaten för motsvarande tidsperiod året innan. Därtill validerar och granskar Eurostat i detalj det material som inkommit varje kvartal.
Databehandling (SIMS 18.5)
Resultaten från urvalet viktas för att motsvara hela befolkningen som är 15–74-år. I undersökningen får alla som svarat en viktkoefficient, med vilka datan höjs för att representera populationens data. En person som valts till urvalet representerar enligt sin vikt ett antal personer i populationen. Till en början bildas designvikter genom att använda sannolikheten för att personen ska ingå i urvalet. Därefter görs en korrigering för bortfall- och ramverksfel i designvikterna för det godkända urvalet genom att använda efterstratifiering. Korrigeringen görs genom att ersätta urvalsstorleken med antalet som svarat, med antagandet att bortfallen är en slumpartad delpopulation i urvalet.
Noggrannhet och tillförlitlighet i allmänhet (SIMS 13.1)
Tillförlitligheten i arbetskraftsundersökningens siffror påverkas av mätningsfel, svarsbortfall i urvalet samt slumpvariation. Mätningsfel kan uppstå om frågorna förstås och tolkas på olika sätt eller om uppgiftslämnarna utelämnar detaljer. Vi strävar efter att minska mätningsfelen genom att utbilda intervjuarna och testa blanketten.
Svarsbortfallet kan indelas i enhetsbortfall och partiellt bortfall, det vill säga delbortfall. Med enhetsbortfall avses att urvalspersonerna inte ger någon intervju till exempel på grund av att de nekat till en intervju eller inte kunnat nås. Enhetsbortfall kan korrigeras med viktkoefficienter. Med partiellt bortfall avses frågespecifikt bortfall. Då har man fått en intervju, men brister finns i en del frågor till exempel på grund av att intervjun avbrutits eller att uppgiftslämnaren inte velat svara.
Slumpvariationen i urvalet innebär att siffor som beräknats utifrån olika urval avviker från varandra. När den slumpvariation som beror på urvalet ska uppskattas i olika situationer är huvudprincipen att siffrorna innehåller ju mindre osäkerhet som beror på urvalet, 1) desto större samplet som siffrorna är kalkylerade från och 2) desto större befolkningsgrupp som siffrorna beskriver. Till exempel de siffor som gäller ett kvartal är mera exakta än de månadssiffror som gäller samma sak, eftersom kvartalssiffrorna har fåtts genom att intervjua tre gånger så många personer jämfört med månadssiffrorna. Siffrorna som gäller hela året är de mest exakta. Den sist nämnda principen innebär att de siffor om antalet sysselsatta och arbetslösa som fåtts med ett lika stort urval, det vill säga estimaten, är ju exaktare desto större delgrupp de gäller. När den delgrupp som granskas minskar ökar den slumpmässiga variationen som beror på urvalet. Därför är t.ex. antalet arbetslösa i olika åldersgrupper eller i olika regioner inte lika tillförlitliga som det totala antalet arbetslösa.
Kvaliteten på estimaten i arbetskraftsundersökningen bedöms årligen och det fastställs gränser för de estimat som publiceras. Gränserna används för att varna om användning av estimaten eller så täcker man estimaten i de uppgifter som publiceras. Vid publicering av kvartals- och årsestimat följer vi Eurostats anvisning. Estimat som gäller färre än 3 000 personer täcks automatiskt i tabellerna med en punkt (.) och man varnar om estimat som gäller färre än 7 000 personer. Gränserna gäller oavrundade tal och procentandelar som beräknats på basis av de oavrundade talen.
På månadsnivå har estimatens gränser, dvs. 7 000 och 20 000 personer, fastställts av Statistikcentralens metodenhet. De estimat som gäller färre än 7 000 personer på månadsnivå baserar sig på svaren från högst omkring 10 personer och är därför inte tillförlitliga. De estimat som gäller färre än 20 000 personer och som man varnar om baserar sig på svaren från högst omkring 30 personer.
Kvalitetssäkring (SIMS 11.1)
Kvalitetsledningen förutsätter helhetsinriktad styrning av verksamheten. Riktlinjerna för europeisk statistik utgör grunden för det europeiska statistiksystemets gemensamma kvalitetssystem.
Riktlinjerna baserar sig på 16 principer som gäller statistikmyndighetens oberoende och ansvarsskyldighet samt kvaliteten på processer och uppgifter som publiceras.
Principerna överensstämmer med de principer för officiell statistik som godkänts av FN:s statistikkommission och kompletterar dem. Kvalitetskriterierna för Finlands officiella statistik är förenliga med riktlinjerna för europeisk statistik.
Mera information: Riktlinjer för europeisk statistik | Statistikcentralen och FOS-delegationens rekommendationer | Statistikcentralen
Kvalitetsbedömning (SIMS 11.2)
Kvaliteten på arbetskraftsundersökningen bedöms i flera faser av statistikprocessen.
Riktlinjer för revidering av uppgifter (SIMS 17.1)
Revidering av redan publicerade statistiska uppgifter är en del av den normala statistikproduktionen och innebär förbättrad kvalitet. Principen är att de statistiska uppgifterna bygger på bästa tillgängliga material och information om det fenomen som statistikförs. Å andra sidan strävar man efter att informera om revideringar så transparent som möjligt på förhand. Med förhandskommunikation säkerställs att användarna kan bereda sig på revideringar av uppgifter.
Bakgrunden till revideringen av uppgifter i offentliggörandena är ofta komplettering av material. I så fall grundar sig den nya, reviderade statistiksiffran på en bredare informationsgrund och beskriver fenomenet ännu mer exakt.
Revideringen av uppgifterna i statistiken kan också bero på den beräkningsmetod som använts, exempelvis årlig avstämning av siffror eller uppdatering av viktstruktur. Också ändring av basår och använda klassificeringar orsakar revidering av uppgifter.
De säsongrensade uppgifterna i konjunkturstatistiken revideras på grund av den använda beräkningsmetoden. Den tilläggsinformation som en ny observation i tidsserien medför utnyttjas i en modellbaserad beräkningsmetod, vilket återspeglas i ändringar i gamla offentliggöranden. Information om revideringen av de senaste säsongrensade siffrorna finns i offentliggörandena och kvalitetsbeskrivningarna.
I samband med den centrala konjunkturstatistiken och viss årsstatistik publiceras också en tabell om revideringarna. Av tabellen framgår hur uppgifterna för de senaste statistikperioderna förändrats mellan det första och det senaste offentliggörandet.
Aktualitet (SIMS 14.1)
Resultat från arbetskraftsundersökningen publiceras varje månad, varje kvartal och varje år. Månadsuppgifterna publiceras ungefär tre veckor efter att undersökningsperioden gått ut. Kvartalsuppgifterna publiceras samtidigt med uppgifterna för den sista månaden i respektive kvartal. Mera detaljerade resultat publiceras i årsstatistiken ungefär fyra månader efter undersökningsårets slut.
Punktlighet (SIMS 14.2)
Det förekommer ingen fördröjning mellan publiceringskalendern och det faktiska publiceringsdatumet.
Geografisk jämförbarhet (SIMS 15.1)
Det nuvarande datainnehållet i arbetskraftsundersökningen bygger i huvudsak på EU:s förordningar om arbetskraftsundersökningar (577/98, 2257/2003 och 430/2005). En mer detaljerad beskrivning av Europeiska unionens arbetskraftsundersökning finns på adressen: http://ec.europa.eu/eurostat/statistics-explained/index.php/Labour_market_and_Labour_force_survey_(LFS)_statistics.
De begrepp och definitioner som förekommer i undersökningen följer rekommendationerna av FN:s internationella arbetsorganisation ILO och Europeiska unionens statistikverks förordningar, vilket innebär att statistikens data är internationellt jämförbar och täcker hela Finland.
Jämförbarhet över tid (SIMS 15.2)
Den månatliga arbetskraftsundersökningen, till en början kallades den arbetskraftsförfrågan, har utförts sedan år 1959. Under denna tid har datainnehållet, datainsamlingssätten och metoderna utvecklats flera gånger. De viktigaste uppgifterna finns att tillgå som en jämförbar tidsserie fr.o.m. år 1989.
Till att börja med gjordes datainsamlingen, som då var innehållsmässigt mindre omfattande, som en postenkät. År 1976 blev datainnehållet mer omfattande och metoden reviderades. Åren 1977–1993 bestod undersökningen av månadsförfrågan samt en kompletterande årlig intervju per telefon. Datainsamlingen för månadsförfrågan ändrades år 1983 från en förfrågan per post till en telefonintervju, och därför minskade svarsbortfallet från ungefär 30 procent till 4 procent.
När Finland blev medlem i Europeiska unionen harmoniserades arbetskraftsundersökningen med Europeiska unionens gemensamma arbetskraftsundersökning. Till en början, under åren 1995–1998, samlades uppgifterna för EU-arbetskraftsundersökningen in via separata intervjuundersökningar på våren, under mars–maj. Månadsundersökningen reviderades stegvis att svara mot EU-arbetskraftsundersökningen År 1997 utvidgades innehållet i månadsundersökningen, vid datainsamlingen övergick man till datorstödda telefonintervjuer (CATI) och begreppen och definitionerna harmoniserades för att bättre än tidigare motsvara Europeiska unionens och FN:s internationella arbetsorganisation ILO:s anvisningar och rekommendationer. Definitionen av arbetslös justerades i maj 1998 och de publicerade tidsserierna korrigerades retroaktivt fr.o.m. år 1989 att motsvara de nya definitionerna.
I början av 1997 tolkades jobbsökningsaktiviteten friare än i EU:s och ILO:s rekommendationer när det var fråga om jobbsökning via arbetskraftsbyrån. Under tiden 1.1.1997–30.4.1997 godkändes som aktivt arbetssökande att man hade kontakt med arbetskraftsbyrån en gång under 6 månader. Därefter förkortades tiden till 3 månader (under tiden 1.5.1997–30.4.1998). Från och med 1.5.1998 övergick man till en period på fyra veckor i enlighet med EU:s och ILO:s kriterier, för arbetssökning med alla metoder.
I april 1999 utvidgades datainnehållet i arbetskraftsundersökningen ytterligare, när månadsundersökningen och EU-arbetskraftsundersökningen sammanslogs till en fortlöpande arbetskraftsundersökning. I början av år 2000 övergick man till fortlöpande datainsamling, där alla årets veckor är undersökningsveckor. Tidigare insamlades data för respektive månad under en undersökningsvecka, vanligen månadens mittersta vecka. Övergången till en fortlöpande undersökningsvecka påverkade data om arbetsdagar och arbetstimmar, och därför är den inte från och med år 2000 helt jämförbar med tidigare data. Det här påverkade siffrorna om antalet personer i arbete endast litet enligt Statistikcentralens redogörelse (Arbetskraftsstatistiken 2000). År 2003 utökades undersökningens datainnehåll med en hushållsdel som insamlas med ett delurval. År 2008 lanserades en ny datainsamlingsblankett: undersökningens datainnehåll ändrades något och en del data började insamlas med ett delurval, och data som insamlas i delurvalet används endast som årsdata. Även en del definitioner på begrepp ändrades. Förnyelserna baserades på EU:s förordningar, och man strävade efter att förbättra jämförbarheten i EU-ländernas statistik över arbetskraft. I början av 2021 reviderades arbetskraftsundersökningens datainnehåll, datainsamling och uppskattningsmetod.
Enhetlighet över statistikområden (SIMS 15.3)
Utöver arbetskraftsundersökningen har Statistikcentralen också annan statistik som gäller arbetsmarknaden, såsom undersökningen om lediga arbetsplatser, arbetsmiljöundersökningen, statistiken över arbetskonflikter, statistiken över olycksfall i arbetet samt sysselsättningsstatistiken. Av dessa producerar sysselsättningsstatistiken information om befolkningens verksamhet i förhållande till arbetsmarknaden. Dess data avviker något från data i arbetskraftsundersökningen på grund av datainsamlingssättet och definitionen på personer i arbete och arbetslösa. Sysselsättningsstatistiken är ett totalmaterial som baserar sig på olika myndigheters registeruppgifter. De uppgifter i sysselsättningsstatistiken som berättar om personernas verksamhet gäller i huvudsak årets sista vecka. Statistikens uppgifter om arbetslöshet baserar sig på UF-centrets register över arbetssökande. Det tar drygt 1 1/2 år att färdigställa statistiken, förhandsdata färdigställs på ungefär ett år. Eftersom sysselsättningsstatistiken är ett totalmaterial ger den bättre regionala uppgifter (även efter kommun) än arbetskraftsundersökningen samt uppgifter om små befolkningsgrupper, t.ex. om små näringsgrenar och yrkesområden. De begrepp i sysselsättningsstatistiken som bygger på administrativa register är inte internationellt jämförbara.
Europeiska unionens statistikverk, Eurostat, publicerar resultat från arbetskraftsundersökningen i Finland och dessa resultat skiljer sig något från de resultat som publiceras i Finland på så vis att värnpliktiga inte ingår i Eurostats data. I de flesta EU-länderna hör värnpliktiga inte till arbetskraftsundersökningens population, dvs. till den befolkning som bor i privata hushåll. Det här leder till skillnader särskilt i de resultat som gäller 15–24-åringar. I de siffror som Finland publicerar ingår de personer som fullgör sin värnplikt i befolkningen utanför arbetskraften. I vissa fall kan det uppstå skillnader på grund av att Eurostats siffror innehåller hela den befolkning som bor i privata hushåll oberoende av ålder, medan siffrorna i Finland omfattar 15–74-åringar.
Också UF-centret publicerar data om arbetslösa arbetssökande. UF-centrets uppgifter bygger på en registerbaserad arbetsförmedlingsstatistik, som beskriver situationen månadens sista vardag. Arbetsförmedlingsstatistikens definition på arbetslöshet baseras på lagstiftning och administrativa bestämmelser, och därför är statistikens data inte internationellt jämförbar. I arbetsförmedlingsstatistiken förutsätter man inte att en arbetslös lika aktivt söker arbete som i arbetskraftsundersökningen. Skillnader förekommer också när det gäller att godkänna studerande som arbetslösa. Skillnader mellan olika statistik förklaras mera ingående här.
Publiceringskalender (SIMS 8.1)
Statistikcentralen publicerar nya statistiska uppgifter vardagar kl. 8.00 i sin webbtjänst. Tidpunkterna för offentliggörande av statistik anges på förhand i publiceringskalendern som finns i webbtjänsten. Uppgifterna är offentliga efter att de har uppdaterats i webbtjänsten.
Mera information: Statistikcentralens principer för offentliggörande av statistik
Tillgång till publiceringskalendern (SIMS 8.2)
Statistikcentralens publiceringskalender: Kommande publikationer
De kommande publikationerna finns på statistikens webbsida: Statistikens kommande publikationer
Användarnas tillgång (SIMS 8.3)
Uppgifterna publiceras samtidigt för alla användare. Innan statistiska uppgifter publiceras får de behandlas och lämnas ut bara av de personer vid Statistikcentralen som deltar i framställningen av statistiken eller som behöver uppgifterna i statistiken i fråga i sitt eget arbete innan de publiceras.
Mera information: Principer för publicering av statistik
Statistikcentralen är producent till materialet och äger upphovsrätten om inte annat anges i anslutning till produkten, uppgiften eller tjänsten. Användarvillkor för statistiska uppgifter.
Publiceringsfrekvens (SIMS 9)
De mest centrala månads- och kvartals- och årsresultaten publiceras på utsatta datum på arbetskraftsundersökningens webbsida https://www.stat.fi/sv/statistik/tyti.
De uppgifter som publiceras är slutliga. Endast säsongrensningen kan i någon mån ändra de senaste säsongrensade månatliga resultaten. Månadsuppgifterna publiceras ungefär tre veckor efter att undersökningsperioden gått ut. Kvartalsuppgifterna publiceras samtidigt med uppgifterna för den sista månaden i respektive kvartal. Kvartalsuppgifterna är statistiskt sett tillförlitligare än månadsuppgifterna och innehåller mera detaljerad information bl.a. om sysselsättningen och arbetsinsatser efter näringsgren samt exaktare regionala uppgifter.
Mera detaljerade resultat publiceras i årsstatistiken. Material levereras kvartalsvis till EU:s statistikbyrå, Eurostat. Materialet används för att framställa statistik över medlemsländerna.
Statistiskt offentliggörande (SIMS 10.1)
Ett meddelande publiceras månatligen på statistikens webbsida.
Webbdatabas (SIMS 10.3)
Principer för dataskydd (SIMS 7.1)
Dataskyddet för uppgifter som samlats in för statistiska ändamål garanteras. Framställningen av statistik styrs av statistiklagen. Vid behandlingen av personuppgifter tillämpas EU:s allmänna dataskyddsförordning och den finska dataskyddslagen parallellt. Bestämmelser om hemlighållande av uppgifter som samlats in för statistiska ändamål finns i offentlighetslagen.
Uppgifterna behandlas endast av personer som behöver dem i sitt arbete. Användningen av uppgifter är begränsad genom användarbehörigheter. Alla som hör till Statistikcentralens personal har undertecknat ett sekretessavtal där de förbinder sig att hemlighålla uppgifter som enligt statistiklagen eller lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet föreskrivs som sekretessbelagda.
Mera information: Dataskydd | Statistikcentralen (stat.fi)
Dataskydd och datasäkerhet vid behandling av uppgifter (SIMS 7.2)
Data från arbetskraftsundersökningen lämnas inte ut i identifierbart format utanför Statistikcentralen (statistiklagen 280/2004, personuppgiftslagen 523/1999). Materialet kan överlåtas endast med ett separat beslut om användningstillstånd och identifieringsuppgifterna tas bort före vetenskaplig forskning och statistiska utredningar. Material som redigerats för EU-arbetskraftsundersökningen sänds till EU:s statistikbyrå utan identifikationer. Arbetskraftsundersökningens data skyddas enligt den skyddsklass som bestäms i Statistikcentralens dataskyddsanvisning.
Dataskyddsbeskrivningen finns på adressen: https://www.stat.fi/meta/tietosuojaselosteet/tietosuojaseloste_tyovoimatutkimus_sv.html.