Statistik över skuldsättning: dokumentation för statistiken
I dokumentationen av statistiken beskrivs hur statistiken har framställts och vilka metoder som har använts vid framställningen. Uppgifterna hjälper till att tolka siffrorna i statistiken samt att bedöma deras tillförlitlighet och jämförbarhet. Kvalitetsrapporten baserar sig på EU:s SIMS-modell. I dokumentationen finns också ändringsmeddelanden som beskriver ändringar i statistiken samt eventuella preciserande metodbeskrivningar.
Om du letar efter statistikuppgifter om denna statistik, gå till statistikens sida: Statistik över skuldsättning
Kvalitetsrapport
Allmän beskrivning av statistiken (SIMS 3.1)
Statistiken över skuldsättning beskriver privatpersoners och bostadshushållens skulder. Statistiken beskriver skuldsättningen efter kön, ålder, familjetyp och olika områdesnivåer. Uppgifterna baserar sig på skatteförvaltningens material och totalstatistiken över inkomstfördelningen och de offentliggörs en gång om året.
Sektortäckning (SIMS 3.3)
Materialet för skuldsättningsstatistiken är helt och hållet registerbaserat och omfattar hela befolkningens skulder bland privatpersoner och bostadshushåll. Undersökningen omfattar inte personer som är fast bosatta utomlands, adresslösa och bosatta på anstalt (t.ex. långvarigt på äldreboenden, vårdhem, fängelser eller sjukhus).
Här ingår inte intressekontorens och de övriga vanligaste kreditgivarnas uppgifter om lån vars användningsändamål är något annat än bostadslån eller studielån som garanteras av staten eller Ålands landskapsregering och vars skuldkapital är högst 1 700 euro.
År 2012 ändrades definitionen på övriga skulder så att de inte längre innehåller finansinstitutens så kallade fortlöpande krediter (se begrepp och definitioner). Ändringen påverkar utöver antalet övriga skulder och antalet gäldenärer även totalbeloppet av skulderna och de genomsnittliga skulderna. Sedan år 2015 fås inte studieskulderna längre separat, utan de ingår i de övriga skulderna. I skuldsättningsstatistikens bostadslån ingår inte bostadsaktiebolagslån, som ingår i finansräkenskapernas bostadslån.
Statistisk enhet (SIMS 3.5)
Skuldsättningsstatistikens statistiska enheter är privatperson och bostadshushåll. Största delen av granskningarna görs på bostadshushållets nivå, men t.ex. i databastabellerna finns det uppgifter på personnivå.
Statistikens primärmaterial har hämtats ur skatteförvaltningens databas och slagits samman med uppgifterna i totalstatistiken över inkomstfördelningen. Skattemyndigheterna får uppgifterna om krediter och räntor efter typ av lån från finansinstitutens och de övriga kreditgivarnas årsanmälningar. Totalmaterialet över inkomstfördelningen är ett registermaterial som täcker hela befolkningen och alla uppgifter samlas in från administrativa register.
Statistikens population (SIMS 3.6)
Målpopulationen för statistiken över skuldsättning är Finlands bostadsbefolkning i slutet av statistikåret (31.12). Undersökningen omfattar inte personer som är fast bosatta utomlands, adresslösa och bosatta på anstalt (t.ex. långvarigt på äldreboenden, vårdhem, fängelser eller sjukhus).
Referensområde (SIMS 3.7)
Materialet omfattar de finländska bostadshushållen. Områdesnivåer, utifrån vilka data granskas är hela landet, storområde (NUTS2-klassificering), landskap (NUTS3-klassificering), välfärdsområde och kommun.
Tidstäckning (SIMS 3.8)
Tidsserieuppgifterna för skuldsättningsstatistiken omfattar uppgifter för åren 2002–.
Över skuldsättningsstatistiken finns en jämförbar tidsserie för åren 2002–2011. År 2012 ändrades definitionen på övriga skulder så att de inte längre innehåller finansinstitutens så kallade fortlöpande krediter Ändringen påverkar utöver mängden övriga skulder och antalet gäldenärer även totalbeloppet av skulderna och de genomsnittliga skulderna. Sedan år 2015 fås inte studieskulderna längre separat, utan de ingår i de övriga skulderna.
Basperiod (SIMS 3.9)
Det sista statistikåret är basperioden för uppgifter om realvärden på penningbelopp för statistik över skuldsättning.
Måttenhet (SIMS 4)
Skuldsättningsstatistikens måttenheter är euro, procent (skuldsättningsgrad, bostadshushållens andel) och bostadshushållens eller personernas antal.
Referensperiod (SIMS 5)
Statistikens referensperiod är ett kalenderår.
Klassificeringar (SIMS 3.2)
Begrepp och definitioner (SIMS 3.4)
Bostadshushåll
Ett bostadshushåll bildas av alla de personer som stadigvarande bor i samma bostadslägenhet. I bostadshushåll ingår inte personer som enligt befolkningsdatasystemet stadigvarande bor på anstalt eller utomlands, personer som är bostadslösa och personer med okänd vistelseort. Bostadshushåll kan inte heller bildas av personer som bor i byggnader som har klassificerats som internat och vars bostäder inte motsvarar definitionen på en bostadslägenhet. I folkräkningen år 1980 bildades bostadshushåll också av dessa personer. Begreppet bostadshushåll togs i bruk vid folkräkningen 1980. Vid tidigare folkräkningar användes begreppet hushåll (matlag). Ett matlag bildades av familjemedlemmar och andra personer, som bodde tillsammans och som hade gemensamt mathushåll. En underhyresgäst med eget mathushåll bildade ett eget matlag. Fr.o.m. 1980 hör en underhyresgäst till samma bostadshushåll som de övriga personerna i bostaden.
Bostadsskuld
Bostadsskuld är en skuld som gäller köp eller ombyggnad av den skattskyldigas eller hans eller hennes familjs stadigvarande bostad.
Bruttoinkomster
Hushållens bruttoinkomster utgörs summan av hushållets produktionsfaktorinkomster (löne-, företagar- och kapitalinkomster) och erhållna transfereringar, före avdrag av betalda transfereringar (bl.a. skatter och socialskyddsavgifter).
Disponibla penninginkomster
Hushållets disponibla penninginkomster omfattar inkomstposter i form av pengar och naturaförmåner i anställning. I penninginkomster ingår inte kalkylerade inkomstposter, av vilka den beräknade bostadsinkomsten är den viktigaste. De disponibla penninginkomsterna bildas på följande sätt: + löneinkomster + företagarinkomster + kapitalinkomster (exkl. bostadsinkomst) -------------------------------------------- = produktionsfaktorinkomster + erhållna transfereringar (exkl. bostadsinkomst) -------------------------------------------- = penninginkomster (brutto) – betalda transfereringar -------------------------------------------- = disponibla penninginkomster Då man från penninginkomsterna (brutto) drar av betalda transfereringar, är den återstående inkomsten hushållets disponibla penninginkomst. Det huvudsakliga inkomstbegreppet i inkomstfördelningsstatistiken är enligt internationella rekommendationer hushållets disponibla penninginkomster, varvid försäljningsvinsterna och skatterna på försäljningsvinsterna inte omfattas av inkomstbegreppet. De behandlas i enlighet med internationella rekommendationer som tilläggsinformation (memorandum item) utanför inkomstbegreppet. Begreppet disponibla penninginkomster i totalstatistiken över inkomstfördelning avviker från de disponibla penninginkomsterna i inkomstfördelningsstatistiken. Begreppsskillnaden utgörs av att inkomstbegreppet i totalstatistiken över inkomstfördelning omfattar skattepliktiga överlåtelsevinster. På grund av praktiska skäl omfattar totalstatistiken över inkomstfördelning inte merparten av ränteinkomsterna och inte heller transfereringar mellan hushåll (bl.a. underhållsavgifter). Fastighetsskatt har inte heller dragits av i totalstatistiken över inkomstfördelning.
Inkomstdeciler
Fördelningen av en variabel beskrivs med hjälp av deciler. Ibland används också kvintiler, som har bildats på samma sätt som decilerna. Exempel på bildande av inkomstdeciler: I den nuvarande inkomstfördelningsstatistiken bildas decilgrupper genom att först dividera hushållets inkomster med antalet konsumtionsenheter (s.k. ekvivalerad inkomst). Varje hushållsmedlem får samma ekvivalerade inkomst. Därefter rangordnas personerna efter inkomst och delas in i tio lika stora grupper. Varje inkomstdecil omfattar således 10 procent av befolkningen. Till den första decilen hör den tiondel som har de lägsta inkomsterna och till den sista decilen den tiondel som har de högsta inkomsterna. Inkomstdecilernas inkomstandelar anger deras andelar av det totala beloppet av den inkomst som statistiken gäller.
Referensperson
I totalstatistiken över inkomstfördelningen väljs den hushållsmedlem som har de största bruttoinkomsterna till referensperson. Inkomsterna har fastställts på basis av registeruppgifter.
Skuld för inkomstens förvärvande
Skuld för inkomstens förvärvande är en skuld som gäller förvärv av skattepliktig inkomst. Det kan vara frågan om löpande inkomster, såsom hyres-, ränte- eller dividendinkomst. Inkomsten kan också bygga på värdeökning, t.ex. om den skattskyldiga i placeringssyfte skaffar en affärsfastighet eller en placeringstomt.
Skuld som gäller inkomstkälla
Skulder som gäller inkomstkälla är skulder som gäller jord- och skogsbruk samt näringsverksamhet.
Skulder
Skulder beskriver skuldbeloppet för de personer som hör till bostadshushållen vid årets slut (31.12). Här ingår lån och krediter som beviljats av kreditinstitut och finansiella institut, intressekontor och någon av de andra vanligaste kreditgivarna. Till skulderna räknas bostadslån och studielån som garanteras av staten eller Ålands landskapsstyrelse. Till skulderna räknas ytterligare lån av kreditinstitut och finansiella institut och lån på minst 1 700 euro som beviljats av andra kreditgivare än kreditinstitut och finansiella institut och där användningssyftet är ett annat än bostadslån eller studielån. Skulderna indelas på basis av användningssyftet enligt följande: 1. bostadsskulder 2. studieskulder 3. skulder för inkomstens förvärvande 4. skulder som gäller inkomstkälla 5. andra (övriga) skulder
Skuldsättningsgrad
Skuldsättningsgraden för ett bostadshushåll är skuldernas andel av de disponibla penninginkomsterna per år i procent. Skuldsättningsgrad = (bostadshushållens skulder totalt/bostadshushållens inkomster totalt)*100
Studieskuld
Med studieskuld avses studieskuld som garanteras av staten eller Ålands landskapsstyrelse.
Övriga skulder
Övriga skulder är t.ex. lån för anskaffning av fritidsbostad eller bil samt andra konsumtionskrediter. Uppgifterna i statistiken över skuldsättning har tagits ur uppgifterna i finansinstitutens årsdeklarationer till skattemyndigheten. Materialet omfattade fram till år 2011 konsumtionskrediter och andra skulder, om de var lån på minst 1 700 euro som beviljats av kreditinstitut eller finansiella institut eller någon av de andra vanligaste kreditgivarna. Fr.o.m. år 2012 behöver skulduppgifter inte lämnas om sådana fortlöpande krediter som avses i 7 kap. 7 § 1 punkten i konsumentskyddslagen. Med fortlöpande kredit avses enligt definitionen i konsumentskyddslagen alla sådana krediter som tidigare omfattades av definitionen av kontokredit. Fortlöpande krediter är t.ex. universal- och specialkreditkortskrediter, konton med kredit och andra krediter som konsumenten inom ramen för kreditgränsen får använda kontinuerligt utan separat kreditbeslut av långivaren.
Befogenheter (SIMS 6)
Statistiklagen (Finlex.fi) styr framställningen av statistik. I statistiklagen föreskrivs bl.a. om insamling av uppgifter, behandling av uppgifter och uppgiftsskyldighet. Vid statistikproduktionen tillämpas på behandlingen av uppgifter utöver statistiklagen också den allmänna dataskyddsförordningen, dataskyddslagen samt lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet.
Vid utarbetandet av statistik tillämpar Statistikcentralen EU:s statistikförordningar, som styr statistikbyråerna i alla EU-länder.
Mera information: Statistiklagstiftning
Lagstiftning och andra överenskommelser (SIMS 6.1)
Datautbyte (SIMS 6.2)
För statistiken över skuldsättning sammanställs material som även används i statistiken över inkomstfördelning.
Källmaterial (SIMS 18.1)
Alla uppgifter i skuldsättningsstatistiken kommer från administrativa register.
Skuldsättningsstatistikens uppgifter och skulder och räntor grundas på årsdeklarationerna i Skatteförvaltningens datasystem. Kredit- och finansinstitut, intressekontor, arbetsgivare, staten, kommuner, försäkrings- och pensionsbolag lämnar årsanmälan till skatteförvaltningen om de skatteskyldigas lån och konton med kredit (inte limit), deras användningsändamål och betalda räntor. I årsanmälan gäller de lånespecifika låne- och ränteuppgifterna fysiska personers (inklusive näringsidkare, jord- och skogsbruksutövare) och dödsbos lån 31.12. Även utlänningar kan vara gäldenärer. Här ingår inte intressekontorens och de övriga vanligaste kreditgivarnas uppgifter om lån vars användningsändamål är något annat än bostadslån eller studielån som garanteras av staten eller Ålands landskapsregering och vars skuldkapital är högst 1 700 euro. I bostadsskuld ingår inte bostadsaktiebolagslån, som ingår i bostadsskulder inom finansräkenskaperna.
Uppgifter om bostadshushåll, klassificering och inkomster i skuldsättningsstatistiken fås ur inkomstfördelningsstatistik. Statistikens population är bostadshushåll, dvs. bostadshushållsbefolkningen. Undersökningen omfattar inte personer som är fast bosatta utomlands, adresslösa och bosatta på anstalt (t.ex. långvarigt på äldreboenden, vårdhem, fängelser eller sjukhus).
Frekvens för datainsamling (SIMS 18.2)
Skatteförvaltningens årsdeklarationer insamlas och sänds varje år till Statistikcentralen. Materialet för totalstatistiken över inkomstfördelningen insamlas varje år.
Datainsamlingsmetod (SIMS 18.3)
Allt källmaterial för skuldsättningsstatistiken erhålls från administrativa register. Skatteförvaltningen sänder årsdeklarationerna varje år till Statistikcentralen. Materialinsamlingen för totalstatistiken över inkomstfördelningen beskrivs i dokumentation för statistiken i fråga.
Datavalidering (SIMS 18.4)
Skattematerialet som används i skuldsättningsstatistiken används även i inkomstfördelningsstatistiken, så materialet granskas både ur perspektivet skuldsättning och ur andra statistikgrenars perspektiv. I materialet beräknas fördelningsuppgifter för variabler och dessa jämförs med motsvarande under tidigare år. Vad gäller avvikande observationer kan man i granskningen på personnivå nyttja uppgifter i inkomstfördelningsstatistiken.
Uppgifterna i skuldsättningsstatistiken kan jämföras på riksnivå med Statistikcentralens statistik över kreditbeståndet och Finlands Banks uppgifter i finansmarknadsstatistiken. Dessutom kan man nyttja uppgifterna i Skatteförvaltningens statistiktjänst.
Databehandling (SIMS 18.5)
Skuld- och ränteuppgifter för skuldsättningsstatistiken fås från Skatteförvaltningen.
För skuldsättningsstatistiken fås uppgifter om boendekommun, klassificering och inkomster ur inkomstfördelningsstatistiken. Processerna för bildandet av dem har beskrivits i dokumentationen för inkomstfördelningsstatistiken.
Skatteförvaltningens skuld- och ränteuppgifter sänds som en fil där krediter är en egen post. Materialet förenas till en fil på personnivå, som också producerar nyckeltal per skuldslag för granskning av materialet.
Skuldsättningsstatistikens tidsserier bildas genom att skulduppgifternas förenas med material som tagits ur inkomstfördelningsstatistiken. Tidsserierna bildas både för material om personer och om bostadshushåll. Slutligen deflateras tidsseriernas uppgifter i pengar (skulder, räntor, disponibla inkomster) till statistikårets pengar.
Noggrannhet och tillförlitlighet i allmänhet (SIMS 13.1)
Materialet för statistiken över skuldsättning fås i sin helhet från administrativa register. Felkällor som då påverkar statistikens kvalitet är fel i källmaterialet samt fel vid behandlingen av materialet. Fel eller brister i källmaterialet kan uppstå till exempel i samband med ändringar i datasystem. Å andra sidan kan ändringar i beskattningen återspeglas i det material som fås från skattemyndigheten och fel kan uppstå om ändringarna inte beaktas som sig bör i den fortsatta behandlingen av materialet.
Eventuell skevhet kan bedömas genom att jämföra nyckeltal som beräknats utgående från materialet och deras fördelning med motsvarande nyckeltal och fördelningar under tidigare år. Jämförelsen kan även göras bland motsvarande nyckeltal i andra källor, till exempel genom att jämföra med siffror som tagits fram i Skatteförvaltningens statistiktjänst.
Statistikårets uppgifter publiceras omkring ett halvår efter utgången av statistikåret. Inkomstuppgifterna för skuldsättningsstatistikens målpopulation fås först senare och med dessa kompletterade skulduppgifter (inklusive skuldsättningsgrad) publiceras omkring ett år efter utgången av statistikåret.
Kvalitetssäkring (SIMS 11.1)
Kvalitetsledningen förutsätter helhetsinriktad styrning av verksamheten. Riktlinjerna för europeisk statistik utgör grunden för det europeiska statistiksystemets gemensamma kvalitetssystem.
Riktlinjerna baserar sig på 16 principer som gäller statistikmyndighetens oberoende och ansvarsskyldighet samt kvaliteten på processer och uppgifter som publiceras.
Principerna överensstämmer med de principer för officiell statistik som godkänts av FN:s statistikkommission och kompletterar dem. Kvalitetskriterierna för Finlands officiella statistik är förenliga med riktlinjerna för europeisk statistik.
Mera information: Riktlinjer för europeisk statistik | Statistikcentralen och FOS-delegationens rekommendationer | Statistikcentralen
Kvalitetsbedömning (SIMS 11.2)
Kvalitetsbedömning, se FOS-kvalitetskriterier ochrekommendation om kvalitetsbeskrivning.
Riktlinjer för revidering av uppgifter (SIMS 17.1)
Revidering av redan publicerade statistiska uppgifter är en del av den normala statistikproduktionen och innebär förbättrad kvalitet. Principen är att de statistiska uppgifterna bygger på bästa tillgängliga material och information om det fenomen som statistikförs. Å andra sidan strävar man efter att informera om revideringar så transparent som möjligt på förhand. Med förhandskommunikation säkerställs att användarna kan bereda sig på revideringar av uppgifter.
Bakgrunden till revideringen av uppgifter i offentliggörandena är ofta komplettering av material. I så fall grundar sig den nya, reviderade statistiksiffran på en bredare informationsgrund och beskriver fenomenet ännu mer exakt.
Revideringen av uppgifterna i statistiken kan också bero på den beräkningsmetod som använts, exempelvis årlig avstämning av siffror eller uppdatering av viktstruktur. Också ändring av basår och använda klassificeringar orsakar revidering av uppgifter.
Punktlighet (SIMS 14.2)
Skuldsättningsstatistikens uppgifter levereras exakt på det publiceringsdatum som anges i publiceringskalendern.
Jämförbarhet över tid (SIMS 15.2)
Över skuldsättningsstatistiken finns en jämförbar tidsserie för åren 2002–2011. År 2012 ändrades definitionen på övriga skulder så att de inte längre innehåller finansinstitutens så kallade fortlöpande krediter (se begrepp och definitioner). Ändringen påverkar utöver mängden övriga skulder och antalet gäldenärer även totalbeloppet av skulderna och de genomsnittliga skulderna. Sedan år 2015 fås inte studieskulderna längre separat, utan de ingår i de övriga skulderna.
Från och med 2024 förändrades klassificeringen av skulder på grund av Skatteförvaltningens mer detaljerade kategorisering. I praktiken innebär detta att vissa konsumtions- och andra skulder om klassificerades som skulder hänförliga till näringsverksamhet och inkomstkällor.
Enhetlighet över statistikområden (SIMS 15.3)
Inkomstuppgifterna i skuldsättningsstatistiken är samma som i inkomstfördelningsstatistiken, och å andra sidan används för inkomstfördelningsstatistiken samma årsanmälningsmaterial som bildats för skuldsättningsstatistiken.
Statistiken över skuldsättning grundar sig på ett material som omfattar hela bostadshushållsbefolkningen, vilket innebär att den kompletterar den bild som fås av skuldernas mängd och fördelning efter skuldslag och typ av bostadshushåll eller hushåll utgående från urvalsmaterial (skuldsättningsstatistikens urvalsmaterial, förmögenhetsundersökningarna) eller statistik över kreditbeståndet på makronivå.
Publiceringskalender (SIMS 8.1)
Statistikcentralen publicerar nya statistiska uppgifter vardagar kl. 8.00 i sin webbtjänst. Tidpunkterna för offentliggörande av statistik anges på förhand i publiceringskalendern som finns i webbtjänsten. Uppgifterna är offentliga efter att de har uppdaterats i webbtjänsten.
Mera information: Statistikcentralens principer för offentliggörande av statistik
Tillgång till publiceringskalendern (SIMS 8.2)
De kommande publikationerna finns på statistikens webbsida: Statistikens kommande publikationer
Användarnas tillgång (SIMS 8.3)
Uppgifterna publiceras samtidigt för alla användare. Innan statistiska uppgifter publiceras får de behandlas och lämnas ut bara av de personer vid Statistikcentralen som deltar i framställningen av statistiken eller som behöver uppgifterna i statistiken i fråga i sitt eget arbete innan de publiceras.
Mera information: Principer för publicering av statistik
Statistikcentralen är producent till materialet och äger upphovsrätten om inte annat anges i anslutning till produkten, uppgiften eller tjänsten. Användarvillkor för statistiska uppgifter.
Publiceringsfrekvens (SIMS 9)
Uppgifter i statistiken över skuldsättning publiceras två gånger per år. Skulduppgifterna om föregående år publiceras omkring ett halvår efter utgången av statistikåret, vanligen i juni. Publikationen innehåller ännu inte skuldsättningsgraderna, som fås senare efter att inkomstuppgifterna har färdigställts. Skulduppgifter som kompletteras med skuldsättningsgraderna publiceras omkring ett år efter statistikårets slut, vanligen i december.
Statistiskt offentliggörande (SIMS 10.1)
Ett meddelande publiceras årligen på statistikens webbsida.
Webbdatabas (SIMS 10.3)
Statistikens databastabeller finns i Statistikcentralens databas StatFin.
Principer för dataskydd (SIMS 7.1)
Dataskyddet för uppgifter som samlats in för statistiska ändamål garanteras. Framställningen av statistik styrs av statistiklagen. Vid behandlingen av personuppgifter tillämpas EU:s allmänna dataskyddsförordning och den finska dataskyddslagen parallellt. Bestämmelser om hemlighållande av uppgifter som samlats in för statistiska ändamål finns i offentlighetslagen.
Uppgifterna behandlas endast av personer som behöver dem i sitt arbete. Användningen av uppgifter är begränsad genom användarbehörigheter. Alla som hör till Statistikcentralens personal har undertecknat ett sekretessavtal där de förbinder sig att hemlighålla uppgifter som enligt statistiklagen eller lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet föreskrivs som sekretessbelagda.
Mera information: Dataskydd | Statistikcentralen (stat.fi)
Dataskydd och datasäkerhet vid behandling av uppgifter (SIMS 7.2)
I baspublikationerna inom ramen för statistiken över skuldsättning följs Statistikcentralens officiella skyddsanvisningar för personuppgifter i tabellformat, vilka baserar sig på statistiketiska principer och lagstiftningen. Ett centralt rättesnöre i dataskyddet är att undvika att publicera statistikuppgifter i ett format där enskilda personer kan identifieras. Vad gäller statistiken över skuldsättning innebär det här att de uppgifter som publiceras ska vara sådana att enskilda bostadshushåll eller personer inte kan identifieras.
Skuldsättningsstatistikens publikationer innehåller diagram och tabeller samt StatFin-databastabeller. Publiceringstabellernas format varierar inte märkbart mellan olika publikationer och de innehåller uppgifter som aggregerats till en allmän nivå. Databastabellerna är i högre grad av standardformat och informationsinnehållet är precisare än i publikationstabeller.
Strävan har varit att göra tabellernas klassificeringar så grova att dataskyddsproblem undviks. Dessutom granskas uppgifterna om antal och i fråga om de klasser där antalet hushåll underskrider tröskelvärdet döljs alla uppgifter om antal vid behov.