Förstasidan > Statistik > Bostäder och boendeförhållanden > 2019 > Allmän översikt > 2. Bostadshushåll och boendeförhållanden 2019

2. Bostadshushåll och boendeförhållanden 2019

Bostadshushållets storlek är i genomsnitt 1,97 personer

Antalet bostadshushåll med 1–2 personer har ökat redan i flera decennier och i slutet av år 2019 utgjorde de 77 procent av alla bostadshushåll. I slutet av år 2019 fanns det totalt 2 734 000 bostadshushåll, av vilka 1 221 000, dvs. 45 procent, var enpersons bostadshushåll. Bostadshushållens storlek var första gången mindre än två personer år 2019, medan den ännu år 1970 var tre personer.

Figur 2. Bostadshushåll efter storlek 1970–2019, antal

Bostadshushållens storlek varierade efter region. I urbana kommuner var bostadshushållens genomsnittliga storlek 1,94 personer, medan den genomsnittliga storleken i landsbygdskommuner var 2,06 personer. Bostadshushållets sammansättning är olika på landsbygden och i städerna. I städerna finns det fler (46 %) enpersons bostadshushåll än i landsbygdskommunerna (41 %).

Omkring hälften av finländarna bor i småhus

I slutet av år 2019 bodde omkring hälften av finländarna i fristående småhus, trots att bara 39 procent av bostäderna med permanent boende fanns i fristående småhus. De bebodda radhusbostäderna var 370 000 till antalet och utgjorde 14 procent av bostadsbeståndet. Av bostäderna med permanent boende fanns 46 procent i flervåningshus, även om en tredjedel av befolkningen bodde i flervåningshus. Detta förklaras av att bostäderna i flervåningshus är mindre och att det bor mindre familjer eller bostadshushåll i dem än i rad- och småhus.

Tabell 2. Bostadshushåll och personer efter hustyp 2019

Hustyp	Bostadshushåll	%	Personer	%
Alla bostadshushåll	2 734 219	100	5 399 397	100
Fristående småhus (egnahemshus eller parhus)	1 057 195	38,7	2 621 398	48,5
Radhus	369 996	13,5	712 623	13,2
Flervåningsbostadshus	1 264 420	46,2	1 994 450	36,9
Övriga byggnader (affärsbyggnader o.d.)	42 608	1,6	70 926	1,3

Ett bostadshushåll förfogade över en bostadsyta på ungefär 81 kvadratmeter, och 41 kvadratmeter per person. Räknat per person minskar bostadsytan betydligt då bostadshushållets storlek ökar. Ensamboende hade i genomsnitt 60 kvadratmeter till sitt förfogande, bostadshushåll bestående av två personer 45 kvadratmeter, men bostadshushåll på sex personer hade däremot bara 21 kvadratmeter per person till sitt förfogande.

Tabell 3. Golvyta per person (m2) efter bostadshushållets storlek 1985–2019

År	Bostadshushållets storlek
	Alla bostadshushåll	1 person	2 personer	3 personer	4 personer	5 personer	6 personer	7+ personer
1985	28,9	48,6	34,3	27,6	24,1	21,2	18,7	15,2
1990	31,4	51,8	37,0	29,4	25,0	21,7	19,0	14,8
1995	33,4	54,0	39,2	30,4	25,3	21,9	19,0	15,0
2000	35,3	55,6	40,8	31,4	26,0	22,5	19,4	15,4
2005	37,5	57,0	42,4	32,3	27,3	23,7	20,4	16,3
2010	39,1	58,6	43,6	33,0	28,2	24,4	21,0	16,9
2015	40,1	59,8	44,3	33,4	28,3	24,6	21,0	16,9
2016	40,3	60,0	44,4	33,5	28,3	24,5	21,0	16,8
2017	40,5	59,9	44,6	33,6	28,3	24,5	20,9	16,8
2018	40,8	59,8	44,8	33,6	28,4	24,5	20,8	16,8
2019	41,0	59,8	45,0	33,7	28,4	24,4	20,8	16,8

Under femtedel av finländarna bodde trångt

I slutet av år 2019 fanns det 215 000 trångbodda bostadshushåll och totalt 891 000 personer bodde trångt. Ett bostadshushåll är trångbott, då det bor fler än en person per rum i det. En person som bor ensam anses alltså inte bo trångt. Nästan var femte finländare bodde i en trång bostad. År 2019 trångbodda bostadshushåll minskade med 4 400 från året innan och antalet trångbodda personer med ungefär 18 700.

Räknat enligt lägenhetsytan per person var boendetätheten mindre i ägarbostäder än i hyresbostäder. Ett bostadshushåll i en ägarbostad förfogade över i genomsnitt 44 kvadratmeter lägenhetsyta per person, medan ett bostadshushåll i en hyresbostad bara förfogade över i genomsnitt 33 kvadratmeter per person.

Av hyresbostäderna var boendetätheten minst i fritt finansierade hyresbostäder, dvs. 33 kvadratmeter per person. Skillnaderna mot andra hyresbostäder var inte stora. I arava- och räntestödshyresbostäder var bostadsytan 32 kvadratmeter per person. I bostadsrättsbostäder var den 33 kvadratmeter per person.

I hyresbostäderna bor huvudsakligen 1–2 personers bostadshushåll

Av de bostadshushåll som bor i hyresbostäder var största delen, 87 procent, en- eller tvåpersoners bostadshushåll. I ägarbostäderna var motsvarande andel 72 procent. Av bostadshushåll i hyresbostäder utgjorde större bostadshushåll bestående av minst fyra personer 6 procent och av bostadshushåll i ägarbostäder var andelen 16 procent. I slutet av år 2019 var antalet permanent bebodda hyresbostäder totalt omkring 923 000, varav 309 000 var arava- eller räntestödshyresbostäder och 614 000 var bostäder på privata marknaden.

Figur 3. Bostadshushåll i hyresbostäder efter bostadshushållets storlek 2019, (%)

Totalt fanns det 2 734 000 bostäder med permanent boende i slutet av år 2019. Av en dryg miljon permanent bebodda flervåningshusbostäder var mer än hälften hyresbostäder. Av radhusbostäderna var omkring 120 000 hyresbostäder, vilket är omkring en tredjedel av alla bebodda radhusbostäder. I egnahems- och parhusen fanns 33 000 hyresbostäder.

En fjärdedel av befolkningen bodde i hyresbostäder

Av de permanent bebodda bostäderna var andelen hyresbostäder 34 procent. 1,5 miljoner personer, dvs. över fjärdedel av befolkningen, bodde i hyresbostäder. Bostadshushållen i hyresbostäder består av färre personer än bostadshushållen i ägarbostäder. I slutet av år 2019 var antalet permanent bebodda hyresbostäder totalt omkring 923 000, varav 33 procent var statsstödda arava- eller räntestödshyresbostäder. Andelen arava- och räntestödshyresbostäder av alla permanent bebodda hyresbostäder minskade från året innan, eftersom de bostäder som befriats från begränsningar har ökat det övriga hyresbostadsbeståndet. I slutet av år 2019 fanns det 47 000 bostadsrättsbostäder med permanent boende och av dem var nästan 46 procent belägna inom huvudstadsregionen.

Figur 4. Bostäder efter upplåtelseform 1960–2019

I synnerhet unga bostadshushåll bor i hyresbostäder. När åldern på den äldsta personen i bostadshushållet stiger minskar andelen bostadshushåll i hyresbostäder. Av de bostadshushåll där den äldsta personen är under 30 år hyrde 79 procent sin bostad. Av bostadshushåll bestående av personer i åldern 30–44 år hyrde 38 procent sin bostad och av bostadshushåll bestående av 45–74 åringar bara 23 procent. Mest sannolikt var det att ett bostadshushåll där den äldsta personen var 45–74 år var husägare. Av bostadshushållen i denna åldersklass bodde 42 procent i ett hus som de själva ägde. Däremot var det mer sällsynt att ett bostadshushåll som bestod av äldre var husägare. Den mest allmänna boendeformen bland äldre var ägande av bostadsaktie.

År 2019 köpte 21 500 personer första bostad

Enligt Statistikcentralen omfattade bostadsbefolkningen år 2019 totalt 21 500 köpare av första bostad i form av aktie. Antalet personer som köper sin första bostad har minskat med 13 000 sedan år 2009. Med köpare av första bostad avses här en person som har köpt en bostad i aktieform och är befriad från överlåtelseskatt som första bostadsköpare. Personer som köpt en första bostad i fastighetsform ingår inte i statistiken. År 2019 var den genomsnittliga åldern för personer som köpte sin första bostad i aktieform 29,7 år.

Från överlåtelseskatt befrias 18–39-åringar som inte tidigare ägt bostad och som köper bostaden för eget bruk. Flytten till första bostaden ska ske inom sex månader från köptidpunkten, vilket innebär att alla som köper sin första bostad inte bor i bostaden under statistikens referenstidpunkt. Personer som stadigvarande bor på anstalt eller som bor i internat eller utomlands eller är bostadslösa hör inte till bostadsbefolkningen.

Källa: Bostäder och boendeförhållanden, Statistikcentralen

Förfrågningar: Anu Rämö 029 551 3450, Arja Tiihonen 029 551 3272, info@stat.fi

Ansvarig avdelningschef: Hannele Orjala

---

Uppdaterad 14.10.2020