Förstasidan > Statistik > Bostäder och boendeförhållanden > 2020 > Allmän översikt > 2. Bostadshushåll och boendeförhållanden 2020

2. Bostadshushåll och boendeförhållanden 2020

Bostadshushållets storlek är i genomsnitt 1,96 personer

Antalet bostadshushåll med 1–2 personer har ökat redan i flera decennier och i slutet av år 2020 utgjorde de 78 procent av alla bostadshushåll. I slutet av år 2020 fanns det totalt 2 767 000 bostadshushåll, av vilka 1 254 000, dvs. 45 procent, var enpersons bostadshushåll. Bostadshushållens storlek var mindre än två personer år 2020, medan den ännu år 1970 var tre personer.

Figur 2. Bostadshushåll efter storlek 1970–2020, antal

Bostadshushållens storlek varierade efter region. I urbana kommuner var bostadshushållens genomsnittliga storlek 1,92 personer, medan den genomsnittliga storleken i landsbygdskommuner var 2,04 personer. Bostadshushållets sammansättning är olika på landsbygden och i städerna. I städerna finns det fler (47 %) enpersons bostadshushåll än i landsbygdskommunerna (41 %).

Omkring hälften av finländarna bor i småhus

I slutet av år 2020 bodde omkring hälften av finländarna i fristående småhus, trots att bara 38 procent av bostäderna med permanent boende fanns i fristående småhus. De bebodda radhusbostäderna var 375 000 till antalet och utgjorde 14 procent av bostadsbeståndet. Av bostäderna med permanent boende fanns 47 procent i flervåningshus, även om en tredjedel av befolkningen bodde i flervåningshus. Detta förklaras av att bostäderna i flervåningshus är mindre och att det bor mindre familjer eller bostadshushåll i dem än i rad- och småhus.

Tabell 2. Bostadshushåll och personer efter hustyp 2020

Hustyp	Bostadshushåll	%	Personer	%
Alla bostadshushåll	2 766 679	100	5 411 922	100
Fristående småhus (egnahemshus eller parhus)	1 055 778	38,2	2 599 728	48,0
Radhus	374 670	13,5	716 105	13,2
Flervåningsbostadshus	1 294 260	46,8	2 027 141	37,5
Övriga byggnader (affärsbyggnader o.d.)	41 971	1,5	68 948	1,3

Ett bostadshushåll förfogade över en bostadsyta på ungefär 81 kvadratmeter, och 41 kvadratmeter per person. Räknat per person minskar bostadsytan betydligt då bostadshushållets storlek ökar. Ensamboende hade i genomsnitt 60 kvadratmeter till sitt förfogande, bostadshushåll bestående av två personer 45 kvadratmeter, men bostadshushåll på sex personer hade däremot bara 21 kvadratmeter per person till sitt förfogande.

Tabell 3. Golvyta per person (m2) efter bostadshushållets storlek 1985–2020

År	Bostadshushållets storlek
	Alla bostadshushåll	1 person	2 personer	3 personer	4 personer	5 personer	6 personer	7+ personer
1985	28,9	48,6	34,3	27,6	24,1	21,2	18,7	15,2
1990	31,4	51,8	37,0	29,4	25,0	21,7	19,0	14,8
1995	33,4	54,0	39,2	30,4	25,3	21,9	19,0	15,0
2000	35,3	55,6	40,8	31,4	26,0	22,5	19,4	15,4
2005	37,5	57,0	42,4	32,3	27,3	23,7	20,4	16,3
2010	39,1	58,6	43,6	33,0	28,2	24,4	21,0	16,9
2015	40,1	59,8	44,3	33,4	28,3	24,6	21,0	16,9
2016	40,3	60,0	44,4	33,5	28,3	24,5	21,0	16,8
2017	40,5	59,9	44,6	33,6	28,3	24,5	20,9	16,8
2018	40,8	59,8	44,8	33,6	28,4	24,5	20,8	16,8
2019	41,0	59,8	45,0	33,7	28,4	24,4	20,8	16,8
2020	41,3	59,8	45,2	33,8	28,4	24,4	20,8	16,9

Under femtedel av finländarna bodde trångt

I slutet av år 2020 fanns det 210 000 trångbodda bostadshushåll och totalt 870 000 personer bodde trångt. Ett bostadshushåll är trångbott, då det bor fler än en person per rum i det. En person som bor ensam anses alltså inte bo trångt. 16 procent av finländare bodde i en trång bostad. År 2020 trångbodda bostadshushåll minskade med 4 900 från året innan och antalet trångbodda personer med ungefär 21 100.

Lägenhetsytan per person var större i ägarbostäder än i hyresbostäder. Ett bostadshushåll i en ägarbostad har i genomsnitt 45 kvadratmeter lägenhetsyta per person, medan ett bostadshushåll i en hyresbostad har i genomsnitt 33 kvadratmeter per person.

Av hyresbostäderna var boendetätheten minst i fritt finansierade hyresbostäder, dvs. 34 kvadratmeter per person. Skillnaderna mot andra hyresbostäder var inte stora. I arava- och räntestödshyresbostäder var bostadsytan 32 kvadratmeter per person. I bostadsrättsbostäder var den 34 kvadratmeter per person.

I hyresbostäderna bor huvudsakligen 1–2 personers bostadshushåll

Av de bostadshushåll som bor i hyresbostäder var största delen, 87 procent, en- eller tvåpersoners bostadshushåll. I ägarbostäderna var motsvarande andel 73 procent. Av bostadshushåll i hyresbostäder utgjorde större bostadshushåll bestående av minst fyra personer 6 procent och av bostadshushåll i ägarbostäder var andelen 16 procent. I slutet av år 2020 var antalet permanent bebodda hyresbostäder totalt omkring 953 000, varav 304 000 var arava- eller räntestödshyresbostäder och 649 000 var bostäder på privata marknaden.

Figur 3. Bostadshushåll i hyresbostäder efter bostadshushållets storlek 2020, (%)

Totalt fanns det 2 767 000 bostäder med permanent boende i slutet av år 2020. Av en dryg miljon permanent bebodda flervåningshusbostäder var mer än hälften hyresbostäder. Av radhusbostäderna var omkring 122 000 hyresbostäder, vilket är omkring en tredjedel av alla bebodda radhusbostäder. I egnahems- och parhusen fanns 39 000 hyresbostäder.

En fjärdedel av befolkningen bodde i hyresbostäder

Av de permanent bebodda bostäderna var andelen hyresbostäder 34 procent. 1,5 miljoner personer, dvs. över fjärdedel av befolkningen, bodde i hyresbostäder. Bostadshushållen i hyresbostäder består av färre personer än bostadshushållen i ägarbostäder. I slutet av år 2020 var antalet permanent bebodda hyresbostäder totalt omkring 953 000, varav 32 procent var statsstödda arava- eller räntestödshyresbostäder. Andelen arava- och räntestödshyresbostäder av alla permanent bebodda hyresbostäder minskade från året innan, eftersom de bostäder som befriats från begränsningar har ökat det övriga hyresbostadsbeståndet. I slutet av år 2020 fanns det 49 000 bostadsrättsbostäder med permanent boende och av dem var nästan 46 procent belägna inom huvudstadsregionen.

Figur 4. Bostäder efter upplåtelseform 1960–2020.

I synnerhet unga bostadshushåll bor i hyresbostäder. När åldern på den äldsta personen i bostadshushållet stiger minskar andelen bostadshushåll i hyresbostäder. Av de bostadshushåll där den äldsta personen är under 30 år hyrde 79 procent sin bostad. Av bostadshushåll bestående av personer i åldern 30–44 år hyrde 40 procent sin bostad och av bostadshushåll bestående av 45–74 åringar bara 24 procent. Mest sannolikt var det att ett bostadshushåll där den äldsta personen var 45–74 år var husägare. Av bostadshushållen i denna åldersklass bodde 43 procent i ett hus som de själva ägde. Däremot var det mer sällsynt att ett bostadshushåll som bestod av äldre var husägare. Den mest allmänna boendeformen bland äldre var ägande av bostadsaktie.

Källa: Bostäder och boendeförhållanden, Statistikcentralen

Förfrågningar: Mika Ronkainen 029 551 3425, Anu Rämö 029 551 3450, info@stat.fi

Ansvarig avdelningschef: Hannele Orjala

---

Uppdaterad 14.10.2021