År 2019 levde 873 000 personer under risk för fattigdom eller social utestängning

Enligt de preliminära uppgifterna i Statistikcentralens statistik över levnadsförhållanden levde 873 000 finländare under risk för fattigdom eller social utestängning år 2019, dvs. 16,0 procent av hela hushållsbefolkningen. Antalet personer i riskzonen ökade med omkring 17 000 från året innan. Förändringen berodde framför allt på att antalet låginkomsttagare ökade.

Andelen personer som riskerade fattigdom eller social utestängning efter kön åren 2008–2019*

Risk för fattigdom eller social utestängning betyder att personen är medlem av ett hushåll med relativt låga inkomster, låg arbetsintensitet eller allvarlig materiell fattigdom (se begreppen ). Vid risk för fattigdom eller social utestängning räcker det att en av dessa risker realiseras, men de kan också gälla samtidigt. Totalt 669 000 hade låg inkomst, 376 000 låg arbetsintensitet och 139 000 upplevde allvarlig materiell fattigdom år 2019.

Största delen av dem som lever under risk för fattigdom eller social utestängning har enbart låg inkomst. De var ungefär 425 000 personer till antalet, dvs. 7,8 procent av hela befolkningen och något under hälften av alla som levde under risk för fattigdom eller social utestängning. Näst vanligast är det att samtidigt ha låg inkomst och låg arbetsintensitet, vilket gällde omkring 182 000 personer, dvs. 3,3 procent av befolkningen. Enbart låg arbetsintensitet är det tredje vanligaste och det gällde omkring 127 000 personer, dvs. 2,3 procent av befolkningen.

Risken för fattigdom eller social utestängning minskade bland kvinnor och ökade bland män år 2019. Av kvinnorna levde 15,9 procent, dvs. 438 000 personer, och av männen 16,2 procent, dvs. 435 000 personer, under risk för fattigdom eller social utestängning år 2019 (figur). På lång sikt har skillnaderna mellan kvinnor och män minskat, särskilt på grund av att skillnaderna gällande låg inkomst bland äldre kvinnor och män har krympt. Upplevelsen av undersysselsättning är något vanligare bland män (7,6 %) än bland kvinnor (6,3 %). Män upplever också något oftare än kvinnor risker när det gäller fler än en riskdelfaktor.

Både låg inkomst, undersysselsättning och allvarlig materiell brist är hushållsspecifika mätare. De könsskillnader som observerats i fråga om risk för fattigdom eller social utestängning eller dess delfaktorer beror därför till största delen på skillnaderna mellan ensamboende personer.

Av de män som var i riskzonen var 65 procent i arbetsför ålder och bara 15 procent i pensionsåldern, medan omkring 58 procent av de kvinnor som var i riskzonen var i arbetsför ålder och 26 procent i pensionsåldern. Den minskade andelen låginkomsttagare bland kvinnor i pensionsåldern har gjort att skillnaden mellan kvinnor och män i fråga om risk för fattigdom eller social utestängning har minskat jämfört med år 2008, då 18 procent av kvinnorna och 15,8 procent av männen levde under risk för fattigdom eller social utestängning. – Mera information om skillnaderna när det gäller risk för fattigdom eller social utestängning efter befolkningsgrupp finns i databastabellerna i statistiken över levnadsförhållanden och närmare information om låg inkomst i inkomstfördelningsstatistiken .

Den s.k. AROPE-indikatorn (At Risk of Poverty or Social Exclusion) som mäter risken för fattigdom eller social utestängning är en del av uppföljningen av målen för Europa 2020-strategin. Syftet med denna är att minska antalet personer som riskerar fattigdom eller social utestängning i EU med 20 miljoner fram till år 2020 då man jämför med år 2008, då 116 miljoner människor riskerade fattigdom eller social utestängning. År 2018 levde 108 miljoner människor under sådan risk i 28 EU-länder.

Hushållens utkomstproblem blev något vanligare år 2020

År 2020 fanns det något fler hushåll med utkomstproblem än året innan ¹⁾ . Av hushållen hade 7,3 procent svårigheter eller stora svårigheter att få pengarna att räcka till sina utgifter, medan andelen året innan var 6,8 (figur). Andelen hushåll med utkomstsproblem har varit under 8 procent under hela 2010-talet med undantag av år 2011. ²⁾

Omkring 72 procent av hushållen uppgav dessutom att de skulle klara av oväntade stora utgifter utan utomstående hjälp. Bäst beredskap har pensionärshushåll med två vuxna, av vilka omkring 91 procent skulle klara av en oväntad utgift. Sämst beredskap hade hushåll med en försörjare (omkring 47 %) och unga enpersonshushåll (omkring 56 %). Med oväntad utgift avses en summa som är samma som en enpersonshushålls månatliga gräns för låga inkomster, som under de senaste åren har varit omkring 1 200 euro.

Hushållens inkomster räcker till för utgifterna med svårigheter eller stora svårigheter under åren 2004–2020*, % av hushållen

1) Uppgifter i statistiken över levnadsförhållanden publiceras enligt två referenstidpunkter. Referenstidpunkten för risken för fattigdom eller social utestängning är året då inkomsterna förvärvats, men uppgifterna som baserar sig på intervjuer beskriver intervjutidpunkten, dvs. året efter det år som inkomsterna förvärvats. Mera information om referenstidpunkterna finns i publikationens kvalitetsbeskrivning.
2) Intervjuuppgifterna samlades in för undersökningen under januari-juni 2020. Eftersom coronapandemin utbröt och de begränsningsåtgärder som följde av den trädde i kraft i mitten av datainsamlingen, återspeglar de uppgifter som samlats in under intervjun bara delvis eventuella förändringar till följd av pandemin t.ex. i den ekonomiska utkomsten.

Källa: Statistik över levnadsförhållanden 2020, Statistikcentralen

Förfrågningar: Kaisa-Mari Okkonen 029 551 3408

Ansvarig avdelningschef: Hannele Orjala

Tabeller

Tabeller i databaser

Plocka ut de uppgifter som du behöver till tabeller, visa uppgifterna som diagram eller ladda ned data.

Uppdaterad 09.02.2021

Instruktion för hänvisning:

Finlands officiella statistik (FOS): Statistik över levnadsförhållanden [e-publikation].
01 2020. Helsingfors: Statistikcentralen [hänvisat: 16.11.2024].
Åtkomstsätt: http://www.stat.fi/til/eot/2020/01/eot_2020_01_2021-02-09_tie_001_sv.html