Denna sida är arkiverad.

Uppgifter som publicerats efter 5.4.2022 finns på den förnyade webbplatsen.

Gå till den nya statistiksidan.

Faktorer som påverkar utvecklingen av EMU-skulden, miljarder euro 1)

  2005 2006 2007* 2008*
A Den offentliga sektorns rapporterade nettoutlåning med motsatt förtecken -4,4 -6,7 -9,4 -8,2
B Den offentliga sektorns nettoanskaffning av finansiella tillgångar, konsoliderade (plustecken = ökning) 2,4 7,4 8,5 8,1
B.1 Inlåning -0,4 1,2 0,6 0,8
B.2 Placeringar i andra värdepapper än aktier 1,9 0,9 -1,0 3,4
B.3 Kreditgivning 0,1 0,5 -0,1 3,5
B.4 Aktieplaceringar 1,4 4,7 7,9 0,4
B.5 Övriga finansiella tillgångar -0,6 0,1 1,0 0,0
C Nettoskuldsättning utanför EMU-skulden, konsoliderad -0,6 0,0 -0,3 1,0
D Valutakurseffekt 0,0 0,0 -0,7 -0,1
E Övriga (redovisning av räntor enligt periodiseringsprincipen, emissions- och kapitalvinster/-förluster på skuld, statistisk avvikelse) 0,7 -0,6 -0,5 -1,0
Förändring av EMU-skulden = A+B+C+D+E (plusförtecken anger ökning av skulden) -1,9 0,0 -2,5 -0,2
1) Preliminär uppgift*
Tabellen innehåller uppgifter om faktorer som påverkar utvecklingen av EMU-skulden under de fyra föregående åren. Offentliga sektorns skuldsättning och förändringar i skuldsättningen påverkas även av flera andra faktorer än underskotten. Tabellen visar hur såväl underskott som andra faktorer bidrar till utvecklingen av EMU-skulden.
I tabellen ser man hur mycket den offentliga sektorn investerade i finansiella tillgångar, hur stora förändringar som skedde i skulder (transitoriska skulder o.dyl.) som inte ingår i EMU-skulden samt i hur hög grad utvecklingen av EMU-skulden påverkades av valutakurser och andra bokföringsmässiga skillnader under de senaste fyra åren. Bokföringsmässiga skillnader uppstår i de flesta fall på grund av periodisering av räntor, emission av skuldebrev eller bokföring av vinster och förluster vid förtida amorteringar.
Nettoutlåning (A) enligt nationalräkenskaperna anges med motsatt förtecken i tabellen; de senaste årens överskott (positiva nettoutlåning) har minskat behovet av upplåning. Summan av posterna A–E ger förändringen av offentliga sektorns EMU-skuld under året. Poster med positivt förtecken får skulden att öka. Eftersom EMU-skulden beskriver den offentliga sektorns skuld till övriga sektorer har alla poster statistikförts i konsoliderad form, dvs. efter det att den offentliga sektorns interna fordringar och skulder har dragits av.
EMU-skulden täcker inte alla finansiella fordringar som upptas i ENS95. I punkt C i tabellen anges hur finansiella derivat, handelskrediter och transitoriska skulder inverkar på utvecklingen av EMU-skulden. Övriga faktorer (E) som inverkar på den rapporterade skuldutvecklingen är bl.a. kapitalförluster i samband med skuldkonversion, skillnader på grund av användning av kontant- respektive prestationsprincipen samt eventuella statistiska differenser mellan nationalräkenskapernas sektorkonton och finansieringskonton.
Uppgifterna baserar sig på tabellerna 3A-3E i EDP-rapporten.

Källa: Den offentliga sektorns underskott och bruttoskuld enligt EMU-kriterier 2008, .Statistikcentralen

Förfrågningar: Mika Sainio (09) 1734 2686, Matti Okko (09) 1734 3341, rahoitus.tilinpito@stat.fi

Ansvarig statistikdirektör: Ari Tyrkkö


Uppdaterad 30.09.2009

Instruktion för hänvisning:

Finlands officiella statistik (FOS): Offentliga sektorns underskott och skuld [e-publikation].
ISSN=1799-5906. 2008, Faktorer som påverkar utvecklingen av EMU-skulden, miljarder euro 1) . Helsingfors: Statistikcentralen [hänvisat: 6.11.2024].
Åtkomstsätt: http://www.stat.fi/til/jali/2008/jali_2008_2009-09-30_tau_007_sv.html