Faktorer som påverkar utvecklingen av EMU-skulden, miljarder euro 1)
2005 | 2006 | 2007* | 2008* | |
A Den offentliga sektorns rapporterade nettoutlåning med motsatt förtecken | -4,4 | -6,7 | -9,4 | -8,2 |
B Den offentliga sektorns nettoanskaffning av finansiella tillgångar, konsoliderade (plustecken = ökning) | 2,4 | 7,4 | 8,5 | 8,1 |
B.1 Inlåning | -0,4 | 1,2 | 0,6 | 0,8 |
B.2 Placeringar i andra värdepapper än aktier | 1,9 | 0,9 | -1,0 | 3,4 |
B.3 Kreditgivning | 0,1 | 0,5 | -0,1 | 3,5 |
B.4 Aktieplaceringar | 1,4 | 4,7 | 7,9 | 0,4 |
B.5 Övriga finansiella tillgångar | -0,6 | 0,1 | 1,0 | 0,0 |
C Nettoskuldsättning utanför EMU-skulden, konsoliderad | -0,6 | 0,0 | -0,3 | 1,0 |
D Valutakurseffekt | 0,0 | 0,0 | -0,7 | -0,1 |
E Övriga (redovisning av räntor enligt periodiseringsprincipen, emissions- och kapitalvinster/-förluster på skuld, statistisk avvikelse) | 0,7 | -0,6 | -0,5 | -1,0 |
Förändring av EMU-skulden = A+B+C+D+E (plusförtecken anger ökning av skulden) | -1,9 | 0,0 | -2,5 | -0,2 |
Tabellen innehåller uppgifter om faktorer som påverkar utvecklingen av EMU-skulden under de fyra föregående åren. Offentliga sektorns skuldsättning och förändringar i skuldsättningen påverkas även av flera andra faktorer än underskotten. Tabellen visar hur såväl underskott som andra faktorer bidrar till utvecklingen av EMU-skulden.
I tabellen ser man hur mycket den offentliga sektorn investerade i finansiella tillgångar, hur stora förändringar som skedde i skulder (transitoriska skulder o.dyl.) som inte ingår i EMU-skulden samt i hur hög grad utvecklingen av EMU-skulden påverkades av valutakurser och andra bokföringsmässiga skillnader under de senaste fyra åren. Bokföringsmässiga skillnader uppstår i de flesta fall på grund av periodisering av räntor, emission av skuldebrev eller bokföring av vinster och förluster vid förtida amorteringar.
Nettoutlåning (A) enligt nationalräkenskaperna anges med motsatt förtecken i tabellen; de senaste årens överskott (positiva nettoutlåning) har minskat behovet av upplåning. Summan av posterna A–E ger förändringen av offentliga sektorns EMU-skuld under året. Poster med positivt förtecken får skulden att öka. Eftersom EMU-skulden beskriver den offentliga sektorns skuld till övriga sektorer har alla poster statistikförts i konsoliderad form, dvs. efter det att den offentliga sektorns interna fordringar och skulder har dragits av.
EMU-skulden täcker inte alla finansiella fordringar som upptas i ENS95. I punkt C i tabellen anges hur finansiella derivat, handelskrediter och transitoriska skulder inverkar på utvecklingen av EMU-skulden. Övriga faktorer (E) som inverkar på den rapporterade skuldutvecklingen är bl.a. kapitalförluster i samband med skuldkonversion, skillnader på grund av användning av kontant- respektive prestationsprincipen samt eventuella statistiska differenser mellan nationalräkenskapernas sektorkonton och finansieringskonton.
Uppgifterna baserar sig på tabellerna 3A-3E i EDP-rapporten.
Källa: Den offentliga sektorns underskott och bruttoskuld enligt EMU-kriterier 2008, .Statistikcentralen
Förfrågningar: Mika Sainio (09) 1734 2686, Matti Okko (09) 1734 3341, rahoitus.tilinpito@stat.fi
Ansvarig statistikdirektör: Ari Tyrkkö
Uppdaterad 30.09.2009
Finlands officiella statistik (FOS):
Offentliga sektorns underskott och skuld [e-publikation].
ISSN=1799-5906. 2008,
Faktorer som påverkar utvecklingen av EMU-skulden, miljarder euro 1)
. Helsingfors: Statistikcentralen [hänvisat: 21.11.2024].
Åtkomstsätt: http://www.stat.fi/til/jali/2008/jali_2008_2009-09-30_tau_007_sv.html